Just nu kan du påverka framtidens skola för barn med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning ingår inte i den skolpolitik som bedrivs i Sverige idag, anser regeringens utredare Magnus Tideman.

I december 2023 blev han klar med den efterlängtade utredningen om skolsituationen för barn med funktionsnedsättning.

Remissvar senast 13 maj

Nu går utredningen ut på remiss och utbildningsdepartementet vill ha in alla synpunkter senast den 13 maj 2024. Remissbehandlingen är en viktig möjlighet för funktionsrättsrörelsen att påverka framtidens skola för barn med funktionsnedsättning. Vem som helst kan lämna in remissvar till regeringen.

Barnens villkor måste synliggöras

Magnus Tideman föreslår ett helt nytt system för uppföljning och analys.

– Det är nödvändigt för att synliggöra villkoren för barn och unga med funktionsnedsättning, skriver Magnus Tideman i en debattartikel tillsammans med Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

I debattartikeln betonar de att ”många barn och elever med funktionsnedsättning får inte det stöd de behöver för att klara skolan på ett bra sätt. Det leder inte bara till skolmisslyckanden, utan riskerar också att få allvarliga konsekvenser på längre sikt: utebliven behörighet till vidare studier, psykisk ohälsa och i många fall dålig ekonomi och arbetslöshet. Det handlar inte om någon liten grupp; mer än vart tionde barn under 18 år lever med funktionsnedsättning”.

Omöjligt följa upp idag

Idag är kunskapen om skolresultat för barn och elever med funktionsnedsättning mycket bristfällig.

”Det går inte heller att följa upp effekterna av de stödinsatser de – eventuellt – får del av. Bristen gör att de omständigheter dessa barn och unga lever under inte ingår i den skolpolitik som bedrivs i Sverige”, skriver Tideman och Mårtensson.

Förslag till hållbar uppföljning

Utredningen föreslår följande verktyg för att skapa en långsiktig uppföljning:

  • Tydligare och skärpt ansvar för i första hand Skolverket, så att villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i alla skolformer följs upp kontinuerligt.
  • Samkör registeruppgifter så att det går att följa skolresultaten för barn och elever med olika typer av funktionsnedsättningar och om de får del av olika stödinsatser.
  • Samla in elevernas erfarenheter av undervisningskvalitet, delaktighet, relationer, trivsel med mera. Liksom vilka behov av stöd de själva tycker att de har och om de får den hjälp de behöver.
  • Ett standardiserat mått på funktionsnedsättning som kan användas i olika typer av undersökningar.
  • En rejäl forskningssatsning på att följa elevgrupper över lång tid och analysera orsakssamband mellan stödinsatser, social situation och olika typer av funktionsnedsättningar eller effekter av olika pedagogiska arbetssätt.
  • En regelbunden redovisning på nationell nivå av villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Skolverket ska ha ansvaret och de berördas delaktighet i uppföljningen stärkas genom ett särskilt barn- och ungdomsråd.

Alla utbildningar för elever med funktionsnedsättning

Utredningen Uppföljning för utveckling – samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) har haft till uppgift att analysera vilka uppgifter som bör samlas in, och hur en sådan insamling ska organiseras. Det gäller alla typer av funktionsnedsättningar och alla skolformer, från förskola till kommunal vuxenutbildning.

Utredningen kan laddas ned från regeringens webb här.

Funktionsrätt Sverige anordnade i januari ett webbinarium om utredningen med medverkan av Magnus Tideman. Webbinariet kan ses här:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *