”Oerhört viktigt att synliggöra elever med funktionsnedsättning”

Barn med funktionsnedsättning ingår inte i den skolpolitik som bedrivs i Sverige idag.

Det var slutsatsen när Magnus Tideman i december 2023 presenterade en efterlängtad skolutredning.

Remissvar senast 13 maj

Snart är remisstiden ute, för utredningen som heter Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola, SOU 2023:95.

HejaOlika har läst de remissvar som hittills kommit in. Bland de som gilla utredningen finns Funktionsrätt Sverige. ”En oerhört viktig utredning för alla elever med funktionsnedsättning”, skriver förbundet.

Barnens villkor måste synliggöras

Magnus Tideman föreslår ett helt nytt system för uppföljning och analys.

– Det är nödvändigt för att synliggöra villkoren för barn och unga med funktionsnedsättning, skriver Magnus Tideman i en debattartikel tillsammans med Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

I debattartikeln betonar de att ”många barn och elever med funktionsnedsättning får inte det stöd de behöver för att klara skolan på ett bra sätt. Det leder inte bara till skolmisslyckanden, utan riskerar också att få allvarliga konsekvenser på längre sikt: utebliven behörighet till vidare studier, psykisk ohälsa och i många fall dålig ekonomi och arbetslöshet. Det handlar inte om någon liten grupp; mer än vart tionde barn under 18 år lever med funktionsnedsättning”.

Omöjligt följa upp idag

Idag är kunskapen om skolresultat för barn och elever med funktionsnedsättning mycket bristfällig.

”Det går inte heller att följa upp effekterna av de stödinsatser de – eventuellt – får del av. Bristen gör att de omständigheter dessa barn och unga lever under inte ingår i den skolpolitik som bedrivs i Sverige”, skriver Tideman och Mårtensson.

Förslag till hållbar uppföljning

Utredningen föreslår följande verktyg för att skapa en långsiktig uppföljning:

  • Tydligare och skärpt ansvar för i första hand Skolverket, så att villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i alla skolformer följs upp kontinuerligt.
  • Samkör registeruppgifter så att det går att följa skolresultaten för barn och elever med olika typer av funktionsnedsättningar och om de får del av olika stödinsatser.
  • Samla in elevernas erfarenheter av undervisningskvalitet, delaktighet, relationer, trivsel med mera. Liksom vilka behov av stöd de själva tycker att de har och om de får den hjälp de behöver.
  • Ett standardiserat mått på funktionsnedsättning som kan användas i olika typer av undersökningar. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, föreslås ta fram ett standardiserat självskattningsmått. Måttet ska användas i undersökningar om villkor för barn och elever med funktionsnedsättningar för att motverka dess konsekvenser. Arbetet ska ske i samverkan med Statistiska centralbyrån och i samråd med de myndigheter som ska använda detta mått i sina undersökningar
  • En rejäl forskningssatsning på att följa elevgrupper över lång tid och analysera orsakssamband mellan stödinsatser, social situation och olika typer av funktionsnedsättningar eller effekter av olika pedagogiska arbetssätt.
  • En regelbunden redovisning på nationell nivå av villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Skolverket ska ha ansvaret och de berördas delaktighet i uppföljningen stärkas genom ett särskilt barn- och ungdomsråd.

Alla utbildningar för elever med funktionsnedsättning

Utredningen Uppföljning för utveckling – samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) har haft till uppgift att analysera vilka uppgifter som bör samlas in, och hur en sådan insamling ska organiseras. Det gäller alla typer av funktionsnedsättningar och alla skolformer, från förskola till kommunal vuxenutbildning.

Utredningen kan laddas ned från regeringens webb här.

Funktionsrätt Sverige anordnade i januari ett webbinarium om utredningen med medverkan av Magnus Tideman. Webbinariet kan ses här:

Vad säger remissinstanserna?

Nedan sammanfattar vi ett antal remissvar som hittills har kommit in. Remisstiden går ut 13 maj 2024.

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige tillstyrker utredningens samtliga förslag och vill betona att förslagen tillsammans bildar en helhet, vilka tillsammans ger ett systematiskt och hållbart system för uppföljning både på politisk nivå och för praktiska insatser inom skolan.

Det här är en oerhört viktigt utredning för Funktionsrätt Sverige och för alla barn och elever med funktionsnedsättning i det svenska skolväsendet. Vi delar utredarens problembild om att skolan i många delar misslyckats med att ge många barn och elever den utbildning de har rätt till. I grunden klarar inte skolan av att ge rätt stöd och anpassningar till många i vår målgrupp vilket får ödesdigra konsekvenser.

Utöver att bristande skolgång ger livslånga negativa konsekvenser för individen, innebär det också stora samhällsekonomiska konsekvenser – ett socialt utanförskap kostar runt 15 miljoner för samhället per individ, enligt nationalekonom Ingvar Nilsson.

Vi anser att en del av lösningen är att ta fram statistik och data för att åskådliggöra skolsituationen för barn och elever med funktionsnedsättning. Det är omöjligt att fortsätta i gamla invanda spår, där barn och elever med funktionsnedsättning ständigt osynliggörs i brist på just information om hur deras skolsituation och levnadsvillkor ser ut.

Skolan, och samhället i stort, behöver också se de vinster som finns i att satsa på alla. Det kostar mer för både individ och samhälle att låta bli.

Autism Sverige

Autism Sverige ser det som mycket angeläget att utredningens förslag genomförs.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att elever med funktionsnedsättning är en mycket heterogen grupp och att de hinder som uppstår i skolgången är av vitt skilda slag. Autism Sverige ser med hänvisning till detta vissa brister i utredningens förslag, närmare bestämt förslaget om att genomgående redovisa funktionsnedsättningar i sex huvudgrupper härledda ur Washington Group Short Set (WG-SS).

Utredningen föreslår att funktionsnedsättning genomgående ska redovisas i sex huvudgrupper ur Washington Group Short Set (WG-SS). Det här motiveras av praktiska skäl, integritetsskäl samt av att det möjliggör jämförelser mellan olika undersökningar. Det är på flera sätt förståeligt att utredningen förespråkar denna lösning. Autism Sverige vill dock understryka att endast sex huvudgrupper ger allt för vida kategorier. Inte sällan talas det exempelvis om gruppen med så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ibland används också begreppet som en statistisk kategori. De diagnoser som faller in under detta begrepp (ofta autism, adhd, språkstörning, dyslexi och tourettes) är i många avseenden mycket olika varandra och de funktionshinder som uppstår i olika sammanhang likaså. Behoven av stödinsatser ser därtill också olika ut. När olika diagnoser grupperas på detta sätt blir det svårt att dra meningsfulla slutsatser om villkoren för de olika ingående undergrupperna, något som i förlängningen påverkar möjligheterna att ge adekvat stöd till enskilda individer.

Det får inte glömmas bort att skolsituationen kan se mycket olika ut för individer med exempelvis autism och intellektuell funktionsnedsättning jämfört med individer med exempelvis autism, intellektuell funktionsnedsättning och adhd. Det är av begripliga skäl inte möjligt att redovisa varje diagnos var för sig. Några grupper, med mer ovanliga diagnoser, kommer oundvikligen att bli osynliggjorda i statistiken. Det är problematiskt, men dessvärre svårfrånkomligt.

Frånvaron av frånvarostatistik. Utredningen beaktar inte frågan om frånvaro med hänvisning till att den behandlas i ett annat utredningssammanhang. Autism Sverige vill dock understryka att det finns ett stort behov av att låta frånvarostatistik utgöra en del i det kunskapsunderlag som denna utredning i övrigt föreslår. I direktiven till utredningen Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan ingår uppdraget att lämna förslag på ett nationellt frånvaroregister. I samband med detta lyfts också behovet av att titta på olika orsaker till frånvaroproblematik, däribland så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det finns en förhöjd risk för frånvaro bland elever med autism och andra funktionsnedsättningar. Det kan vara relevant att undersöka frågan om frånvaro och dess orsaker i sig, men den direkta kopplingen mellan skolfrånvaro och studieresultat får inte heller glömmas bort. I det nu aktuella betänkandet ges förslag bland annat i syfte att besvara frågeställningen om ”hur det går kunskapsmässigt för barn och elever med funktionsnedsättning i förskolan och skolan?”. Det är relevant att exempelvis studera sambanden mellan studieresultat och olika stödinsatser, men en fullständig analys kräver också att frågan om frånvaro tas i beaktande. Detta eftersom frånvaron ibland kan utgöra en direkt orsak till lägre studieresultat.

 

Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund

Vi stöder arbetet för att öka kunskapen om behovet av olika stödinsatser för barn och elever med funktionsnedsättningar. Dock vill vi tydligt poängtera att vi utgår från vår målgrupps rätt till svenskt teckenspråk, snarare än att fokusera enbart på deras funktionshinder, vilket betänkandet gör. Vi är starkt kritiska till att betänkandet helt saknar resonemang kring kunskap om och stödinsatser på svenskt teckenspråk.

Vi stöder förslaget i betänkandet om att ge SPSM i uppdrag att utveckla ett självskattningsmått, under förutsättning att det tar hänsyn till vår målgrupps rätt till svenskt teckenspråk och de olika skolformer som dessa barn och elever deltar i.

 

Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet ställer sig generellt positivt till föreslagna åtgärder för ökad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Mot bakgrund av de krav som

Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ställer, bedömer institutet att datainsamlingen på området behöver förstärkas och att disaggregerade data behövs.

Institutet tillstyrker utredningens förslag om insamling och samkörning av uppgifter, men framhåller att effekten av förslagen om insamling och samkörning av information bör utvärderas efter en tid för att säkerställa att utfallet motiverar integritetsintrånget.

Institutet tillstyrker utredningens förslag om framtagande av ett standardiserat självskattningsmått gällande funktionsnedsättning, som ska användas i olika undersökningar på området.

Institutet framhåller att kunskap om situationen för barn och elever med funktionsnedsättning är viktigt för att kunna förverkliga rätten till en inkluderande utbildning, och att det mot denna bakgrund finns skäl för att överväga behovet av ytterligare åtgärder inom området datainsamling.

Skolverket

Skolverket konstaterar att utredningen har lämnat flera förslag i angelägna frågor och instämmer i att det finns ett behov av bättre kunskap om situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättning. Detta är viktiga frågor för Skolverket inom det ansvar som myndigheten har för uppföljning, utvärdering och statistik samt inom sektorsansvaret för funktionshindersfrågor. Skolverket ser att myndigheten har ett stort ansvar för målgruppen barn och elever med funktionsnedsättning och vill bidra till utveckling genom sin verksamhet.

Myndigheten arbetar också återkommande med att följa upp frågor kopplat till situationen för barn och elever med funktionsnedsättning.

Skolverket avstyrker emellertid utredningens förslag som riktar sig till myndigheten i form av olika uppdrag och om ändrat ansvar i regleringsbrev och instruktion. Skolverket anser att nuvarande uppdrag och ansvar om uppföljning och utvärdering och särskilda ansvar i funktionshindersfrågor ger myndigheten förutsättningar att bedriva ett relevant och ändamålsenligt arbete med frågorna, men ser samtidigt att det kan finnas skäl att göra fler och andra former av uppföljningar och utvärderingar för att öka kunskapen om situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättning. Skolverket anser även att vissa frågor och möjligheter behöver utredas vidare.

Skolverket avstyrker utredningens förslag om ett uppdrag att samköra olika individbaserade uppgifter om elevers skolgång med uppgifter i patientregistret och om ändringar i förordningen om den officiella statistiken. Skolverket ser i grunden positivt på utredningens intentioner att nyttja och utveckla befintliga uppgifter och insamling. Skolverket anser dock utifrån utredningens och andra myndigheters arbete i frågan att det finns övervägande skäl som talar emot att i nuläget använda uppgifter i patientregistret för att sammanställa statistik om skolgången för elever med funktionsnedsättning. Myndigheten välkomnar om registret utvecklas så att förutsättningarna för en användning i detta syfte stärks. Skolverket ser även möjligheter att använda patientregistret och andra register i särskilda uppföljningar och utvärderingar för att öka kunskapen om situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättning.

Skolverket avstyrker utredningens förslag om ett uppdrag att utveckla enkätundersökningen Attityder till skolan i syfte att särskilt inhämta information om barn och elever med funktionsnedsättnings och vårdnadshavares erfarenheter och attityder till situationen i förskola och skola. Skolverket bedömer att det är mer avvägt att genomföra särskilda uppföljningar och utvärderingar som avser situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättning och deras erfarenheter och attityder.

Barnombudsmannen

Barnombudsmannen tillstyrker förslagen i betänkandet och betonar att det är angeläget att förslagen genomförs.

Utredningen har lämnat ett flertal förslag som i sin helhet kommer att leda till förbättringar vad gäller kunskap om situationen för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet. Förslagen handlar om systematisk insamling av kunskaper som möjliggör uppföljning av utvecklingen av skolsituationen för dessa barn över tid där också barns och elevers egna erfarenheter av skolsituationen ingår.

Barnombudsmannens bedömning är att förslagen kommer att bidra till att dessa barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen (särskilt artikel 2, 3, 12, 23 och 28) bättre kan tillgodoses framöver.

FN:s kommitté för barns rättigheter har även i sina senaste rekommendationer uppmanat Sverige att stärka sitt system för datainsamling och att data delas upp på bl.a. funktionsnedsättning.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

En viktig aspekt är att MUCF har i uppdrag att följa levnadsvillkor för unga (13-25 år) och att denna grupp går utöver gruppen barn. I uppföljningen av ungdomspolitiken är det därför viktigt att mäta på ett sätt som ger jämförbara resultat både vad gäller barn, unga och vuxna.

Behovet av att följa skolfrånvaron. Utifrån MUCF:s arbete med gruppen unga som varken arbetar eller studerar vill myndigheten lyfta ytterligare aspekter som är viktiga att följa upp för att målgruppen ska få tillgång till rätt insatser. Myndigheten bedömer att frånvarostatistik i anpassad skola och gymnasiet behöver utvecklas för att öka kunskapen om omfattningen av skolfrånvaro. Det skulle stödja skolhuvudmän i att stärka arbetet för minskad frånvaro och vara ett särskilt viktigt område för unga med funktionsnedsättning som återfinns i gruppen unga som varken arbetar eller studerar.

Gymnasieskolornas kännedom om elever med funktionsnedsättning. Via MUCF:s uppdrag att samordna stödet för unga som varken arbetar eller studerar tillsammans med andra myndigheter finns viktiga erfarenheter att skicka med. Genom projektet Samstart erbjuder Arbetsförmedlingen alla elever med funktionsnedsättning stödinsatser i slutet av gymnasietiden samt efter gymnasiet. Det har under arbetets gång visat sig att det är svårt att nå målgruppen med insatserna då gymnasieskolorna själva inte har kännedom om vilka elever som har funktionsnedsättning. Därmed får elever med funktionsnedsättning inte del av det extra stöd som erbjuds i övergången från gymnasiestudier.

Denna problematik aktualiserar frågan om hur gruppen unga med funktionsnedsättning kan följas på lokal nivå och vilket nationellt stöd som ges för att gymnasierna ska kunna utveckla sitt arbete och i förlängningen erbjuda insatser för målgruppen.

Flera kommuner har lämnat remissvar

En av de kommuner som kommit med synpunkter är Söderhamn, som skriver:

Det är viktigt att staten har en genomtänkt plan för vilka insatser inhämtandet av kunskapsunderlaget ska ge. Idag är det i stor utsträckning kommunerna som har möjligheterna att agera för verklig förändring i praktiken och här är förutsättningarna inte likvärdiga. Att lägga resurser på att samla in kunskap som sedan inte leder till någon reell förändring i villkoren för den aktuella gruppen barn och elever är sannolikt inte väl använda resurser.

 

Fler remissvar finns på regeringens webbplats.