Inför nästa kris: Viktigt att själv ta reda på vilken beredskap som finns

Eva Borgström, FUB. Foto: Linnea Bengtsson

Eva Borgström. Foto: Linnea Bengtsson.

Eva Borgström på Riksförbundet FUB om hur dagens brister kan åtgärdas

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

När stormen Alfrida härjade i januari 2019 kontaktade Eva Borgström själv några LSS-boenden för att höra hur gruppbostäderna klarade det långa elavbrottet.
Hon berättar här om den bild hon fick, och vilka slutsatser hon har dragit kring krisberedskapen för personer med funktionsnedsättningar.

Eva Borgström är intressepolitisk samordnare på Riksförbundet FUB idag. Tidigare i yrkeslivet var Eva Borgström ansvarig för civilförsvarsplaneringen i en kommun.
(Artikeln fortsätter nedan.)

En heldag i Stockholm City 
Den 28 november 2019

Vid nästa katastrof eller större kris: Vem tar hand om dig som har en svår funktionsnedsättning, och behöver samhällets stöd? Vem ha ansvaret? Hur kan du själv förbereda dig? Vad kan dina anhöriga göra? Missa inte denna unika möjlighet att få svar av myndigheter, funktionsrättsorganisationer och andra experter.

Hur står det till med krisberedskapen på gruppbostäder?

Jag ringde runt till några gruppbostäder i min hemkommun i anslutning till stormen Alfrida i januari 2019. Endast en äldre gruppbostad hade en alternativ värmekälla i form av en kamin. De nyare gruppbostäderna saknade reserv-el och alternativ uppvärmning.

När jag frågade hur de ordnade med mat till de boende, svarade de att man hade beställt pizza. Någon beredskap för hur man skulle lösa matlagningen vid ett långvarigt elavbrott hade man inte.

Lösningen för personalen i en utkyld gruppbostad för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning var att ringa runt till föräldrarna och fråga om deras söner/döttrar kunde komma hem till föräldrarna. Personalen i de uppringda gruppbostäderna var tacksamma över att jag hörde av mig och frågade hur de hade drabbats och att jag lovade att lyfta frågan med kommunen.

Vad tycker du är mest brådskande att förbättra?

Ansvarsfrågan mellan olika huvudmän behöver klargöras, det vill säga mellan kommun, privata utförare samt hälso- och sjukvården. Det måste exempelvis vara tydligt vem som ansvarar för krisberedskapen i gruppbostäder och servicebostäder som drivs i privat regi.

Det måste även finnas en beredskap för personer som bor i egen ordinär bostad med personlig assistans. Är det den privata assistansanordnaren som har ansvaret i händelse av kris eller faller ansvaret på kommunen i en krissituation?

Det måste även klargöras om hälso- och sjukvården har tillräcklig beredskap för personer med omfattande flerfunktionsnedsättningar, varav många är i behov av olika sorters eldrivna hjälpmedel för att överleva, i händelse av ett långvarigt elavbrott. Finns kapacitet på sjukhus med reservelaggregat att ta emot dessa personer?

Vilka råd vill du ge till enskilda med funktionsnedsättning och deras anhöriga?

Ta reda på vilken beredskap gruppbostaden/servicebostaden har. Finns reservel eller alternativ värmekälla? Finns extra filtar, stearinljus, möjlighet att laga mat vid elavbrott? Finns ett förråd med baslivsmedel och extra mediciner? Och inte minst; finns checklistor för vad personalen ska göra i händelse av en allvarlig kris av något slag?

Till dig som har personlig assistans och anlitar en privat assistansanordnare: Vilken beredskap har utföraren? Vem har ansvaret för assistansen om de personliga assistenterna inte kan ta sig till jobbet på grund av inställd kollektivtrafik eller bränslebrist? Om du behöver evakuera på grund av en allvarlig kris: Känner kommunen till var du bor?

Hur påverkas anhöriga?

Det kan bli ett stort problem för de anhöriga som är förvärvsarbetande. Det blir svårt att förena förvärvsarbetet med omvårdnad och tillsyn av den närstående.
Det kan också bli betungande om föräldrarna är till åren komna eller har nedsatt hälsa.
Det kan även vara svårt för personen med funktionsnedsättning att lämna sin invanda miljö i gruppbostaden/servicebostaden.

Vad kommer ni inom FUB att göra för att stärka beredskapen?

Vi kommer följa den statliga utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (dir. JU 2018:05).
FUB kommer även ta kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som just nu håller på med en handbok om kommunal krisberedskap. MSB arbetar även med en vägledning för kontinuitetshantering för bostad enligt LSS.

Det handlar om hur gruppbostäder och servicebostäder ska kunna drivas i händelse av olika verksamhetsstörningar. Här är det viktigt att vi från FUB bidrar med vår specifika kompetens om levnadsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Vad bör beredskapsplaner ute i verksamheterna innehålla?

LSS-bostädernas beredskapsplaner behöver innehålla vilken beredskap bostaden ska ha vad gäller reservlager av livsmedel, extra filtar, stearinljus, ficklampor, batterier, transistorapparat och en så kallad powerbank, det vill säga laddare för mobiltelefon som inte är beroende av el. I händelse av en kris ska all personal veta att det finns en beredskapsplan. Det ska vara ett levande dokument som all personal, även vikarier, ska vara väl förtrogen med.

Många kommuner har identifierat riskgrupper, i händelse av en längre krissituation, och hit hör personer som bor i bostad för barn respektive vuxna enligt LSS. Många kommuner har också tagit fram evakueringsplaner, eftersom en lösning vid långvarigt elavbrott är att evakuera människor till en lokal där det finns reservel. Gott så! Men jag saknar planer för hur verksamheten ska fungera i evakueringslokalen.

För många personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism är det svårt att byta miljö. Evakuerings­lokalen kommer dessutom med stor sannolikhet samla en större grupp med män­niskor; både personer med funktionsnedsättning och äldre som bor i särskilt boende samt personal.

Det är därför viktigt att personalen har checklistor över vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vad gäller de enskilda personerna.

En viktig uppgift är exempelvis att, med stöd av individuellt anpassad Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, och kognitivt stöd, förklara för de boende varför de behöver evakueras och vad som kommer att ske i evakueringslokalen.

Checklistan bör även innehålla vad som ska tas med till evakueringslokalen när det gäller exempelvis hjälpmedel, mediciner och personliga tillhörigheter. Det kan även finnas behov av alternativa journalsystem vid elavbrott, reservlager av mediciner, inkontinenshjälpmedel med mera.

Några nya insikter om krisberedskap du fått på sistone?

Ja, att krisberedskap sällan finns med när verksamheter som drivs i privat regi upphandlas. Socialstyrelsens öppna jämförelser 2019 visar att rutiner om krisberedskap saknas i kravspecifikationen vid upphandling i drygt hälften av kommunerna.

Vad håller dig vaken på nätterna?

Jag sover trots allt gott. Jag känner mig trygg i att många myndigheter och organisationer nu har vaknat och prioriterar detta med krisberedskap. Hos många finns det nu en medvetenhet om att det är viktigt att vi är väl förberedda om en allvarlig kris skulle inträffa.

Missa inte konferensen KRISBEREDSKAP för personer med funktionsnedsättningar. En heldag för privata utförare, kommuner, politiker och enskilda. Plats: Stockholm City. Datum: 28 november 2019. Läs mer på kompetensfordig.se/krisberedskap/

Publicerad:
2019-08-22

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Eva Borgström, FUB, krisberedskap


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *