Så får du själv koll på vilken krisberedskap som finns

Oron växer för allvarliga kriser, även krig. Men fortfarande saknar många kommuner krisplaner för LSS-verksamheter och annan funktionshinderomsorg.

– Det är oerhört viktigt att alla kommuner tar fram en kontinuitetsplan för sina LSS-bostäder. Planen ska innehålla information om vad personalen ska göra under en kris, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på Riksförbundet FUB

WEBBINARIUM 27 APRIL:
Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

LÄS ÄVEN:
Vägrar lämna ut krisplan för LSS och assistans – kommun anmäls till IVO

Bara 4 av 10 har kontinuitetsplan för kriser

I augusti 2021 rapporterade Socialstyrelsen att mindre än 40 procent av kommunerna hade en kontinuitetsplan när pandemin startade våren 2020. Bland assistansanordnare saknades också krisplaner. Bristen på kontinuitetsplaner förvärrade krisen inom LSS under pandemin. Utan planer blev det svårt att agera snabbt och effektivt. Daglig verksamhet ställdes in för 17 200 personer under år 2020. Många som redan före pandemin hade begränsade sociala kontakter isolerades ännu mer. Vissa boenden stängde för besökare och begränsade tillgången till gemensamhetsutrymmen. Isoleringen ökade även för personer med personlig assistans.

En vanlig kontroversiell åtgärd under pandemin var att låta personal från nedstängda dagliga verksamheter hoppa in som personal på LSS-boenden. Detta medför en risk för ökad institutionskänsla, menar Socialstyrelsen. Samtidigt har det minskat behovet av ytterligare personal och vikarier. Det kan ha ökat tryggheten för de boende att slippa möta många nya vikarier, enligt Socialstyrelsen.

LÄS ÄVEN:
Prepping för personlig assistans – ny webbutbildning

Vad är en kontinuitetsplan?

En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid till exempel en kris som covid-19-pandemin. Detta kan bidra till att minska negativa konsekvenser vid framtida kriser.

– MSB kallar kontinuitetsplanen för en ”plan B för verksamheten”. Att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vad som inträffar, säger Eva Borgström.

– Kontinuitetsplanen behöver även vara ett levande dokument, så att alla i personalgruppen, även nyanställda och vikarier, vet vad den innehåller och när den ska användas. Ansvar för att göra planen känd ligger på enhetschefen. Ansvaret för att planen upprättas och följs upp ligger på kommunledningen och politikerna.

Exempel på frågor som kontinuitetsplanen måste ta upp:
• Vad gör man vid ett längre elavbrott?
• Vad gör man om lokalerna inte går att använda?
• Vad gör man om personalen inte kommer till jobbet? Under pandemin handlade det om att personalen var sjuka eller stannade hemma med sjuka barn. Men en mycket allvarlig kris, till exempel en kärnkraftsolycka eller om Sverige skulle invaderas av främmande makt, skulle i värsta fall kunna leda till att personalen lämnar arbetet för att sätta sig och sin familj i säkerhet.

Skogsbrand. Foto: Pavel Koubek/MSB
Skogsbränder är vi ganska vana vid, även om svensk beredskap togs på sängen sommaren 2018 när Ljusdal hotades av jättelika bränder. Risken för större och mycket allvarliga kriser växer. Foto: Pavel Koubek/MSB

Vad ska man tänka på inför en framtida allvarlig kris?

– Det är klart att vi behöver ha en betydligt bättre krisberedskap i våra LSS-verksamheter. Det visade covid-19 pandemin. Vi vet att personer med LSS-insatser tillhörde de mest utsatta grupperna i samhället under pandemin som en följd av nedstängda dagliga verksamheter, besöksförbud initialt i många LSS-bostäder och stängda gemensamhetsutrymmen under lång tid.

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning har även under normala omständigheter en högre grad av fysisk- och psykisk ohälsa än övriga befolkningen. De har även en ökad sårbarhet genom att de är beroende av omvårdnad och stöd av andra människor. Sammantaget gör detta dem mer utsatta vid en allvarlig kris. Hälso- och sjukvården behöver ha beredskap att erbjuda vård för dem som t.ex. behöver eldrivna hjälpmedel för att överleva.

– Vi måste ha en betydligt bättre beredskap med aktuella kontinuitetsplaner för samhällsviktig verksamhet som LSS-bostäder, beredskapslager i kommunen eller hos den privata utföraren. Personal och chefer behöver ha ett större krismedvetande.

LÄS ÄVEN: Vi kunde inte föreställa oss att detta skulle kunna hända

Hur kan vi stärka krisberedskapen för personer med funktionsnedsättningar?

– FUB efterlyser information i ett tidigt skede om aktuella kriser på enkel svenska och med bildstöd från ansvariga myndigheter.

– När det gäller kriget i Ukraina tog både statsministern och utrikesministern redan en av de första dagarna upp vikten av att informera barn om kriget på deras nivå. Lilla Aktuellt, BRIS med flera fokuserade tidigt på att fånga upp barns frågor. Men information på lätt svenska har saknats.

– FUB kontaktade redan 25 februari regeringskansliet och krisinformation.se och efterlyste kontinuerlig information på lättläst om kriget och säkerhetsläget. Först den 8 mars fanns lättläst information tillgänglig på krisinformation.se

– Mycket information om Sveriges bristande krisberedskap och vad som behöver förbättras finns i Coronakommissionens rapporter. De innehåller mycket som inte bara gäller samhällets beredskap under pandemin. Det är viktigt att den kunskapen tas till vara!

LÄS ÄVEN: Om kriget kommer får vi lita på att grannen hjälper oss

Mittuppslaget ur MSB:s krisbroschyr. Foto: MSB
Behovet av lättläst information är stort, och myndigheterna har hittills varit senfärdiga med detta. Bilden: mittuppslaget ur MSB:s krisbroschyr. Foto: MSB

Hur står det till med krisberedskapen på gruppbostäder?

– Jag ringde runt till några gruppbostäder i min hemkommun i anslutning till stormen Alfrida i januari 2019. Endast en äldre gruppbostad hade en alternativ värmekälla i form av en kamin. De nyare gruppbostäderna saknade reserv-el och alternativ uppvärmning.

– När jag frågade hur de ordnade med mat till de boende, svarade de att man hade beställt pizza. Någon beredskap för hur man skulle lösa matlagningen vid ett långvarigt elavbrott hade man inte.

– Lösningen för personalen i en utkyld gruppbostad för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning var att ringa runt till föräldrarna och fråga om deras söner/döttrar kunde komma hem till föräldrarna. Personalen i de uppringda gruppbostäderna var tacksamma över att jag hörde av mig och frågade hur de hade drabbats och att jag lovade att lyfta frågan med kommunen.

LÄS ÄVEN: Vad är LSS-boende?

Vilka råd vill du ge till enskilda med funktionsnedsättning och deras anhöriga?

– Ta reda på vilken beredskap gruppbostaden/servicebostaden har. Finns reservel eller alternativ värmekälla? Finns extra filtar, stearinljus, möjlighet att laga mat vid elavbrott? Finns ett förråd med baslivsmedel och extra mediciner? Och inte minst; finns checklistor för vad personalen ska göra i händelse av en allvarlig kris av något slag?

– Till dig som har personlig assistans och anlitar en privat assistansanordnare: Vilken beredskap har utföraren? Vem har ansvaret för assistansen om de personliga assistenterna inte kan ta sig till jobbet på grund av inställd kollektivtrafik eller bränslebrist? Om du behöver evakuera på grund av en allvarlig kris: Känner kommunen till var du bor?

Hur påverkas anhöriga?

Erfarenheterna från covid-19 pandemin visade hur viktigt det är att hålla de anhöriga informerade. Hur är situationen på LSS-bostaden? Hur mår den närstående? Hur ser planeringen ut för de närmaste dagarna? Finns det tillräckligt med personal? Vilka i personalen jobbar? Är chefen tillgänglig för personalen?

Anhöriga tvingades ta över under pandemin

Covid-19-pandemin innebar en gigantisk kris för anhöriga till personer med LSS-insatser. När dagliga verksamheter stängdes tvingades anhöriga ofta hoppa in. Anhöriga har också pressats att ersätta personal för att minska smittspridning.

Socialstyrelsen anser att pandemins konsekvenser för anhöriga måste följas upp noga. Anhörigperspektivet måste in i LSS-verksamheternas riskbedömningar.

Krislåda. Foto: Thomas Henrikson, MSB
Krislåda. Foto: Thomas Henrikson, MSB

Vad bör beredskapsplaner ute i verksamheterna innehålla?

– LSS-bostädernas beredskapsplaner behöver innehålla vilken beredskap bostaden ska ha vad gäller reservlager av livsmedel, extra filtar, stearinljus, ficklampor, batterier, transistorapparat och en så kallad powerbank, det vill säga laddare för mobiltelefon som inte är beroende av el. I händelse av en kris ska all personal veta att det finns en beredskapsplan. Det ska vara ett levande dokument som all personal, även vikarier, ska vara väl förtrogen med.

– Många kommuner har identifierat riskgrupper, i händelse av en längre krissituation, och hit hör personer som bor i bostad för barn respektive vuxna enligt LSS. Många kommuner har också tagit fram evakueringsplaner, eftersom en lösning vid långvarigt elavbrott är att evakuera människor till en lokal där det finns reservel. Gott så! Men jag saknar planer för hur verksamheten ska fungera i evakueringslokalen.

– För många personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism är det svårt att byta miljö. Evakuerings­lokalen kommer dessutom med stor sannolikhet samla en större grupp med män­niskor; både personer med funktionsnedsättning och äldre som bor i särskilt boende samt personal.

– Det är därför viktigt att personalen har checklistor över vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vad gäller de enskilda personerna.

– En viktig uppgift är exempelvis att, med stöd av individuellt anpassad Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, och kognitivt stöd, förklara för de boende varför de behöver evakueras och vad som kommer att ske i evakueringslokalen.

– Checklistan bör även innehålla vad som ska tas med till evakueringslokalen när det gäller exempelvis hjälpmedel, mediciner och personliga tillhörigheter. Det kan även finnas behov av alternativa journalsystem vid elavbrott, reservlager av mediciner, inkontinenshjälpmedel med mera.

Hur vanligt är det med evakueringsplaner för LSS-boenden?

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2022 har endast hälften av kommunerna evakueringsplaner för boenden för vuxna med funktionsnedsättning.

– Situationer som elavbrott och dricksvattensstörningar kan leda till att man måste evakuera människor från boenden. Kommunerna kan inte vänta med att ta fram rutiner för detta först när det uppstår en kris. De behöver se till att även sårbara grupper kan få den hjälp och det stöd som de behöver vid en allvarlig händelse, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor vid Socialstyrelsen.

Krisberedskap i boenden enligt LSS (ur Socialstyrelsens lägesrapport 2022)
Krisberedskap i boenden enligt LSS (ur Socialstyrelsens lägesrapport 2022).

Några nya insikter om krisberedskap du fått på sistone?

– Ja, att krisberedskap sällan finns med när verksamheter som drivs i privat regi upphandlas. Socialstyrelsens öppna jämförelser 2019 visar att rutiner om krisberedskap saknas i kravspecifikationen vid upphandling i drygt hälften av kommunerna.

Socialstyrelsens lägesrapport 2022 anger att krisberedskap ingår vid upphandling endast för cirka 37 procent. Andelen har till och med minskat något från föregående år.

 

Hur drabbades personer med intellektuell funktionsnedsättning under pandemin?

En FUB-rapport i november 2021 drog slutsatsen att ingen annan grupp drabbades lika hårt av pandemin som vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.

De allvarliga konsekvenserna berodde ofta på brister som varit kända under lång tid, till exempel bristande bemanning i LSS-bostäder och bristande kompetens om vikten av hälsosamma levnadsvanor. Centraliserade dagliga verksamheter skapade trängsel, och försvårade social distansering under pandemin. Många LSS-verksamheter saknar också stöd för digital delaktighet.

”Lockdown bortom alla rekommendationer”

”Vår målgrupp drabbades på ett sätt som var unikt i sin omfattning, då tiotusentals personer kastades in i en lockdown-tillvaro som var bortom alla gällande rekommendationer och bortom vad de flesta andra människor i Sverige har behövt utstå. Detta pågick vecka efter vecka, månad efter månad”, skrev FUB i rapporten som baserades på en enkät som besvarats av 350 personer.

Hälften av enkätens deltagare bor i gruppbostad eller servicebostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I enkäten deltog även många unga som fortfarande bor i föräldrahemmet liksom personer som bor i egen lägenhet med personlig assistans eller boendestöd, enligt Socialtjänstlagen, men också utan stöd. De flesta i enkäten har sysselsättning på daglig verksamhet enligt LSS.

Isolering och utanförskap – även digitalt

Enkätens resultat sammanfattas så här av FUB:
1. Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har varit isolerade och känt stor ensamhet under pandemin. De har utöver nationella allmänna rekommendationer, även drabbats av besöksförbud, stängda gemensamhetsutrymmen i LSS-bostäder, stängda dagliga verksamhet och inställda aktiviteter.
2. Långvarig brist på sociala kontakter, sysselsättning och fysiska aktiviteter, riskerar att leda till kraftigt ökad psykisk och fysisk ohälsa hos en redan utsatt grupp.
3. Det sedan tidigare väl kända digitala utanförskapet hos många med intellektuell funktionsnedsättning, har ställts på sin spets under pandemin. Hälften av dem som besvarade enkäten har inte haft möjlighet till digitala kontakter.

FUB:s rapport ”Efter pandemin vill jag leva som vanligt”
FUB:s rapport ”Efter pandemin vill jag leva som vanligt”

Brist på etiskt ansvarstagande när LSS panikstängde

Så här beskriver FUB det ”bristande etiskt ansvarstagandet och beslutsfattandet inom LSS under pandemin”

”Det är välkänt att det fattades skyddsutrustning till vårdpersonal när pandemin bröt ut i Sverige under våren 2020. På FUB menar vi att det fattades en ’etisk skyddsutrustning’ i många verksamheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Detta bidrog till att vår målgrupp drabbades på ett sätt som var unikt i sin omfattning, då tiotusentals personer kastades in i en lockdown-tillvaro som var bortom alla gällande rekommendationer och bortom vad de flesta andra människor i Sverige har behövt utstå.

Detta pågick vecka efter vecka, månad efter månad. Vår enkät och våra medlemmars berättelser, samt Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens rapporter visar att det har inneburit ett stort lidande för många.

Vi anser att det i många situationer har saknats en etisk kompetens hos beslutsfattare, verksamhetsansvariga och personal, vilket kan förklara det institutions-/ stordriftstänk som har präglat så många av de beslut som har tagits sedan pandemin började.”

Här kan du ladda ned FUB:s rapport Efter pandemin vill jag leva som vanligt.

 

Hur slår det digitala utanförskapet, och hur kan det lösas?

FUB menar att det digitala utanförskapet under covid-19-pandemin fick förödande konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För de flesta blev digitala möten oumbärliga under pandemin, men de som inte hade smartphone, dator, uppkoppling eller digital kunskap hamnade helt utanför. Det hade inte behövt bli så.

Det digitala utanförskapet är ett resultat av bristande vilja och förlegade attityder hos beslutsfattare, skriver FUB i rapporten ”Efter pandemin vill jag leva som vanligt”.

FUB konstaterar att de flesta som har gått i särskolan saknar digital kompetens. ”Detta kan inte ses som något annat än ett stort misslyckande, i synnerhet för att det bäddar för digitalt utanförskap för lång tid.”

FUB uppger också att trådlös uppkoppling fortfarande saknas i många gruppbostäder och dagliga verksamheter. Många saknar stöd i att använda sin dator eller platta. ”Det kan bero på att baspersonalen i gruppbostaden eller den dagliga verksamheten själva har bristande kunskap om IT och anpassad programvara. Det förekommer också att personalen inte tycker att det ingår i arbetsuppgifterna att ge stöd till digital kommunikation”, skriver FUB.

FUB-rapporten drar följande slutsatser om hur digitala utanförskapet kan minska:

Grundsärskolan och gymnasiesärskolan måste rusta eleverna med betydligt högre digital kompetens, än vad som har åstadkommits hittills.

Regeringen måste ta initiativ till en satsning på digital kompetens inom LSS-verksamheter, som motsvarar uppdraget ”Bryt isoleringen” som riktades till äldreboenden och äldre.

För den stora gruppen vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning krävs särskilda, riktade satsningar inom folkbildningen, som bygger vidare på den omfattande kunskap om anpassad IT som redan finns.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.