Nyheter

Inkludering stärkte elevernas självbild


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Ur Tema Skola i Föräldrakraft nr 6, 2015.

 

Alla kan lyckas i skolan. Det visade Nossebro skola i lilla Essunga kommun. För fem år sedan träffade Föräldrakraft dåvarande rektorn Johanna Lundén och skolchefen Bosse Johansson (bilden) som berättade om sina goda erfarenheter.

Alla kan lyckas i skolan. Det visade Nossebro skola i lilla Essunga kommun. För fem år sedan träffade Föräldrakraft dåvarande rektorn Johanna Lundén och skolchefen Bosse Johansson (bilden) som berättade om sina goda erfarenheter.  

Nu visar forskning att framgångarna för eleverna fortsatte när de pluggade vidare på gymnasiet. ”De har fått med sig en god självbild som hjälper dem i till-varon på vägen till att bli vuxna”, säger forskaren Bengt Persson.

Bengt Persson och två andra forskare har följt skolgången för 150 av de elever som gick ut grundskolan i Nossebro under åren 2010-11. Studien är unik. Troligen har inga andra elever, som deltagit i ett omfattande inkluderingsarbete, följts upp på det här sättet under en så lång period.

Resultaten är slående. Eleverna har klarat sig bättre än riksgenomsnittet när det gäller att klara gymnasiet och få behörighet till högskolan.

– Det som har hänt är väldigt positivt, särskilt med tanke på att utbildningsnivån bland vuxna i Essunga kommun är lägre än riksgenomsnittet, säger Bengt Persson. 

– Den säkraste prognosen för ett barns skolgång får man genom att titta på föräldrarnas och särskilt moderns utbildning. Och i Essunga har utgångspunkten varit dålig, men eleverna har ändå lyckats mycket bra.

Det som hände i Nossebro var att skolan på bara tre år gick från botten till toppen vad gäller behörighet till gymnasiet. Förändringen kom sedan man chockats av SKL:s statistik som visade att Nossebro var näst sämst i hela landet. 

Kommunen valde då att göra helt om, med målet att alla elever skulle lyckas, även elever med svårigheter på grund av funktionsnedsättning.

Detta väckte uppmärksamhet i hela landet. Efter en tid gick 100 procent av Nossebro skolas elever ut med behörighet till gymnasiet.

Och nu finns alltså även svar på frågan: Vad hände sen?

– Det viktigaste man gjorde i Nossebro var att man såg till att alla elever var tillsammans i klasserna, så när som på ett litet antal särskoleelever, som också var med i klasserna så mycket som möjligt. Alla fick det stöd de hade rätt till, men nu inom ramen för klassen, istället för i särskilda grupper. Inget stöd togs bort, utan man gav det på annat sätt. 

– Man bestämde att olikheterna var en tillgång, inte ett problem. Här fanns många elever med funktionsnedsättningar, allt ifrån dyslexi till autism. Skolan hade faktiskt en ovanligt stor grupp med autism dessa år. Det är viktigt att påpeka att det fanns hjälp att få i liten grupp, men det var utöver den vanliga undervisningen.

Tjugo ungdomar har deltagit i forskarnas djupintervjuer som kommer att publiceras i en populärvetenskaplig bok i början av 2016.

De har gått på många olika gymnasieskolor och har haft vitt skilda förutsättningar.

– I våra intervjuer har vi många starka citat, som bland annat visar att många elever aldrig upplevde att man hade klasskamrater med funktionsnedsättningar. Vi har sett att det är trygga ungdomar som har stor tilltro till sin egen kapacitet. De har byggt upp ett starkt socialt kapital och har en vidsynt bild av sina kamrater och av ungdomar över huvud taget. De respekterar olikheter. 

– De har också lärt sig ställa krav på skolan. De har till och med känt att de har varit lite obekväma på gymnasiet, när de har ställt krav på stöd som de behövt. Det är ovant att elever vet om att de har rätt till stöd, säger Bengt Persson. 

Förändringarna i Nossebro skola betydde allra mest för elever i behov av särskilt stöd.

– Några av de som gick i särskild undervisningsgrupp, och flyttades över till vanliga klassen i årskurs 7, berättar att de nog skulle ha haft det bra och behagligt i den lilla gruppen, men de skulle inte ha klarat de nationella proven. De berättar att ”nu ställdes vi inför samma krav som andra och klarade det”. De fick med sig lika mycket stöd i vanliga klassen som de hade haft i lilla gruppen. Och nu har de även gått ut gymnasiet med godkända betyg, säger Bengt Persson.

 

Bengt Persson
Hyllar Nossebro skola. Forskaren Bengt Persson har följt eleverna från Nossebro och sett att framgångarna har fortsatt genom gymnasiet. Men inkludering à la Nossebro ställer höga krav på rektorer och lärare.

 

Från avskräckande exempel till föredöme – förvandlingen av Nossebro skola har lyfts fram som ett exempel på att inkludering i samma klassrum är en framgångsrik väg. Men sanningen är mer komplex, menar Bengt Persson:

– Inkludering fungerar bara om hela verksamheten har samma ambition och att skolan verkligen anpassas till de stöd som eleverna har rätt till. Detta måste genomsyra allt, från verksamhetschefen till lärare, assistenter och elevhälsa. En inkluderande skola kräver väldigt mycket av de professionella, och det är långtifrån alltid det fungerar så här bra.

Ett stort problem, menar han, är att begreppet inkludering inte har någon bestämd innebörd i Sverige utan kan betyda olika saker. 

– På den politiska nivån pratar man inte om vad inkludering innebär, man bara tar den sammanhållna skolan för given. Det finns ingen gemensam tolkning. Till exempel nämns inte ordet i skollagen eller läroplanen. Det är väldigt bekymmersamt att statsmakten duckar för frågan. De senaste åren har allt kretsat kring kunskap, prestation och mätning – mycket lite om de grundläggande värdena för skolans verksamhet.

Vad skulle du önska att man gjorde?

– Titta mer på det grundläggande uppdraget att skolan ska vara för alla och en grund för ett livslångt lärande. Se till att barns och ung–
domars välbefinnande hamnar längre upp på agendan för rektorer och lärare.

I Nossebro var det inte inkludering i sig självt som var målet. Allt började med att man ville höja kunskapsnivån så att fler elever blev behöriga. Och då blev inkludering det främsta verktyget.

– Det var mycket viktigt att all personal samverkade och hade en gemensam syn och dessutom ett väldigt starkt engagemang. Men de som drev på arbetet har lämnat kommunen nu och jag tror inte att man ligger lika högt i resultaten längre. En sådan satsning kräver mycket nytt tänkande som också måste permanentas, men det är svårt. 

Ett sätt att sprida detta budskap var boken ”Inkludering och måluppfyllelse” som utkom häromåret med en beskrivning av hur Nossebro skola hade lyckats.

– Vi la mycket energi på att göra denna bok tillgänglig för lärare, skolledare och föräldrar, säger Bengt Persson. Nossebro har även haft tusentals besökare som velat lära sig mer. Men man kan inte enbart studera goda exempel. Man måste sätta sig in i de bakomliggande faktorerna. Man kan inte bara ta Essunga och placera i Täby.

Den lyckade satsningen i Nosse-bro skola har dock inte lett till några generella framsteg i skolvärlden. Tvärtom är Bengt Persson bekymrad över utvecklingen idag.

– Det är ett växande bekymmer att den specialpedagogiska kompe-tensen utarmas och minskar för varje år som går. Utan den expertisen har vi ett allvarligt problem. Skolorna har helt enkelt inte personal som är expertutbildad.

– Ett annat växande problem är att kommunernas modeller för resursfördelning ofta leder till att ett stort antal elever inte får det stöd de har rätt till. Omfattande resurser, inte minst inom BUP, används dessutom för att diagnosticera, trots att det inte ska behövas någon diagnos för att få stöd. 

– Det är tydligt att skillnaderna ökar mellan elever som har det svårt och de som har det lätt. Skillnaderna ökar både mellan och inom skolor. Det är fler elever som inte får det stöd de har rätt till. 

– Trots den stora inspektionsapparat vi har är statens inflytande begränsat. Skolinspektionen gör sitt jobb men har inget egentligt inflytande över hur resurser fördelas. Skolan har en plikt att informera om vilken rätt en elev har, men är man redan i en utsatt situation är det inte lätt att hävda sin rätt när skolan säger att det inte finns pengar, säger Bengt Persson.

 

Johanna Lundén
Näst sämst i Sverige. De öppna jämförelserna blev en kalldusch för Nossebro skola. ”Det var en fruktansvärd situation när eleverna inte kom vidare till gymnasiet”, säger Johanna Lundén som då var rektor på skolan och drivande i förändringen. Tre år senare blev alla elever godkända.

 

Hur ska man då sammanfatta framgångsfaktorerna för de elever som gått vidare från Nossebro skola?

– De intervjuade eleverna har en respektfull syn på sina medmänniskor. De möttes av respekt i Nossebro och det förefaller som att de har en god självbild som hjälper dem i tillvaron, på vägen att bli vuxna. 

– I våra intervjuer lyfter eleverna ofta fram lärarna. Lärarna var bra, inte bara vissa lärare. Man såg lärarna som ett kollektiv med gemensam syn på eleverna och man upplevde att man kunde vända sig till vem som helst. De var betydelsefulla vuxna som eleverna hade förtroende för och litade på. Det genomsyrade allt och garanterade bättre förutsättningar. Lärarna betyder otroligt mycket!

Finns statistik som beskriver utvecklingen för eleverna som ni följt upp? 

– Vi håller på att bearbeta detta nu, men SCB:s data är inte helt tillförlitliga när elever lämnar kommunen innan de är färdiga med gymnasiet. Då måste man gå på den kommunala uppföljningen, något som vi arbetar med nu.

Kan det vara så att inkludering á la Nossebro kräver så mycket professionalitet och engagemang att det är orealistiskt att lyckas med det generellt idag? Med tanke på bristen på lärare och expertis är det kanske omöjligt mer än i enstaka skolor? Eller finns lärarna och expertisen redan idag, och i så fall hur sätter man igång processen?

– Du kan ha rätt att bristen på lärare och specialpedagoger liksom en omänsklig arbetsbörda för rektorer gör att detta blir övermäktigt, säger Bengt Persson.

 


Så lyckades Nossebro skola   Källa: Bengt Persson

• Ambitionen var att genomföra en genomgripande förändring. Eftersom man var bland de sämsta i landet kunde man knappast bli ännu sämre.

• En öppen analys av alla delar av skolans verksamhet. Man såg elevers svaga resultat som skolans ansvar och inte som en konsekvens av till exempel torftig studiemiljö i hemmet.

• Det pedagogiska ledars­kapet prioriterades och utvecklingsarbetet präglades av hög professionalitet och auktoritet.

• En analys av effekterna av de små undervisningsgrupperna visade att nästan ingen av dessa elever nådde målen. Specialpedagogiken och stödet flyttades till det vanliga klassrummet.

• En inkluderande grundsyn med slagordet: ”Alla ska lyckas, alla ska lyckas i klassrummet och alla ska vara inkluderade”.

• Ett forskningsbaserat arbetssätt som innebar att man utgick från modern och relevant forskning.

• Samarbetet mellan skola och socialtjänst. En tjänst som elevcoach inrättades där uppgiften var att följa elever i riskzonen under och efter skoltid.

Bakgrunden

Inkludering och måluppfyllelse var ledorden i Nossebro skolas förändringsarbete.

De tidigare särskilda undervisningsgrupperna löstes upp och eleverna fördes tillbaka till sina ordinarie klasser, med möjligheter att få omfattande specialpedagogiskt stöd i klassen.

Inkludering sågs som en överordnad princip för skolans arbete och innebar inte med nödvändighet att alla elever ständigt skulle vara i samma fysiska rum.

Elevens framgång var skolans ansvar. Det gällde inte bara att elever som hade svårt att nå målen. Även de högpresterande skulle ha rätt att utnyttja hela sin potential.
Källa: Bengt Persson

 

 

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för HEA Medical
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Fremia
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Tidvis
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för STIL
  • Annons för Primass
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark