Internet räddningen för Pia

Stor okunnighet kring möjligheterna på webben, hävdar ”interaktionsdesignern”.

Vem vill inte ha möjlighet att studera och jobba på distans via datorn? Och samtidigt träffa andra personer i en helt fördomsfri miljö, oavsett eventuella funktionsnedsättningar?

Internet är den jämlika plattformen där man kan mötas och kommunicera på nya sätt. Här finns möjligheter att skapa tillgänglighet för alla – men slarv och okunnighet sätter ofta käppar i hjulet.

– Internet gör det möjligt för mig, som sitter i rullstol sedan jag 16 års ålder, att surfa in på biblioteket och låna böcker utan att behöva boka färdtjänst eller assistent. Jag tycker det är jättehäftigt, säger Pia Hammargren, som driver ett eget företag i Växjö.

Ibland går hon in och kollar den nya funktionen på hitta.se, där man kan se städer i 3D-perspektiv och undersöka hur miljön ser ut och se om det är trappor eller inte vid entrén till ett hus.

– Internet är fantastiskt för jag kan möta folk utan att de får veta att jag har en funktionsnedsättning. Man blir inte dömd efter sitt yttre utan kan mötas fördomsfritt.

Pia Hammargren brinner för en webb som är tillgänglig för alla. Men det är lätt hänt att det blir lite fel.

– När jag testade tillgängligheten på min egen webbsida som jag lanserade i nytappning så gick den inte igenom kontrollen, suckar hon och lovar att den snart ska vara åtgärdad.
Interaktionsdesigner

Pia har utbildat sig till systemvetare och interaktionsdesigner.

Hon har själv en neuromuskulär diag­nos som gör att hon behöver använda rullstol för att förflytta sig. Hon är en av allt fler unga, entusiastiska enmansföretagare som har funktionsnedsättningar – och är flitiga användare av internet.

Som sådan arbetar hon ofta tillsammans med andra småföretagare, projektledare eller föreningsaktiva, till exempel Per Rosqvist, som är synskadad och ordförande i Unga Synskadade i Småland-Blekinge. Tillsammans gör de bland annat tillgänglighetstester av webbplatser.

Det finns hundratals sätt att bygga sajter på. Pia använder ofta kostnadsfria verktyg baserade på öppen källkod, som Joomla eller WordPress. Fördelen med dessa lösningar är, förutom att de är kostnadsfria att använda, att de är omgärdade av nätverk i vilka man kan få hjälp med att lösa problem. Nackdelen är att de kan vara lite ”bökiga” för den som inte själv är så tekniskt intresserad.

Med lite kunskap är dock möjligheterna att göra webbsidor som inte utestänger någon mycket goda med dessa verktyg.

Själv har Pia producerat webbsajter som funktionsnedsatt.se, curlycoated.se och lassekoop.se med hjälp av dessa verktyg

Bra koll

Pia Hammargren har bättre koll än de flesta på verktyg för kommunikation. Inte bara för att hon är utbildad interaktionsdesigner och därför lärt sig det mesta om användarvänlighet. Hon har dessutom producerat en unik rapport om verktyg för distansstudier. Rap­porten har tagits fram på uppdrag av nätverks­organisationen SIP, där hon är en av nyckelpersonerna.

– Jag har till stor del utgått från tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar när jag har jämfört olika verktyg, berättar hon.

Rapporten vänder sig till aktörer som bedriver digital distansverksamhet, till exempel folkhögskolor som har distansstudier, och kan fungera både som uppslagsbok över verktyg och som pedagogisk information för lärare som inte är så insatta i tekniken.

– Ofta saknar skolorna kunskap för att välja verktyg för distansstudier. Man kan se att de tjusas av glamorösa finesser och glömmer titta bakom verktygen. Det är jättetråkigt, säger Pia Hammargren.

Samtidigt har Pia glatts åt många andra lösningar, som gått ”utanför ramarna” och hittat smartare lösningar än vedertagen standard.

Tycker du att verktygen för distanskommunikation är bra överlag?

– Nja… jag skulle vilja säga att det är blandat. I och med nya lagar och EU-direktiv blir folk allt mer medvetna, men fortfarande är det långtifrån alla som inser behovet av tillgänglighet för alla.

Ofta väljer man tyvärr de verktyg som har störst marknadsföringsresurser istället för de som är bäst på tillgänglighet. En del leverantörer har stora resurser för att besöka kunderna och visa upp sina produkter. Kunderna tjusas av häftiga funktioner som kanske inte alltid är så tillgängliga.
 

Pekar ut en bra

Pia vill inte peka ut några speciella leverantörer som dåliga, men nämner gärna Fronter.se som en av de plattformar som tillhör de bättre och konstaterar glatt att Jönköpings län har satsat stort på den.

De stora drakarna glömmer dock ofta bort tillgängligheten, menar Pia.

– Ofta tror jag att det är omedvetet. Konkurrensen kan vara så hård att företagen känner att de snabbt måste ha ut nya produkter för att inte förlora marknadsandelar, men den viktigaste förklaringen är nog okunskap. Även om man är stor leverantör kan det vara så att man inte förstår vidden av att ha en otillgänglig lösning som stänger ute många.

Själv har Pia svårt att förstå hur leverantörerna kan missa detta.

– Det är ju en viktig konkurrensfördel att inte utesluta användare och det handlar ju inte bara om att verktygen eller webbsidorna ska vara tillgängliga för de som har funktionsnedsättningar. Lika mycket handlar det om att man ska kunna se dem i mobiltelefonen eller handdatorn, möjlighet till olika språk eller att de ska fungera för äldre. En massa rörliga bilder kan sänka hemsidan eftersom den blir så tung att många användare, med dålig uppkoppling, inte kommer fram.

– Det är på webben man oftast möter potentiella kunder och då vill man välkomna så många som möjligt.

Problem med tillgänglighet

Att webbsajter inte uppfyller standarder som internets vedertagna W3C, och därmed automatiskt får problem med tillgängligheten, är vanligt.

Men det räcker inte med att uppfylla standarderna. Webbsidor bör också vara lättbegripliga.

– Om det krävs utbildningsdagar för att kunna använda ett verktyg så är det är något fel på användarvänligheten, säger Pia.

Blir webben och andra verktyg för kommunikation via datorn bättre?

– Ja, det blir bättre och bättre, även om det inte går så fort, menar Pia.

– Jag har gjort min lilla insats genom min rapport. Även om det bara är en liten ideell organisation som står bakom rapporten vet jag att den har haft stor betydelse. Den används av både pedagoger och utvecklare och det känns verkligen att man inom kommuner och landsting törstar efter den här typen av information. Det borde finnas mycket mer information av det här slaget.

Jag vill nå dem som i vardagen faktiskt sitter och jobbar med de här frågorna och funderar på vilka verktyg de ska använda.

Om ett år hoppas Pia Hammar­gren att rapporten är uppdaterad.

– Det händer jättemycket. På Google får man många fler träffar när man söker information om tillgänglighet. Webb­byåerna har förstått att det är en konkurrensfördel.

– Nu börjar Google även titta på tillgänglighetsaspekter när man rankar webbsidor och detta blir allt viktigare när man sökmotoroptimerar webbsajter.

Google har därmed blivit en av de aktörer som driver på utvecklingen mot mer tillgängliga webbsajter. En annan är den statliga myndigheten Verva, som dock lades ner vid årsskiftet för att ersättas av en ny statlig kommitté som ännu inte kommit igång.

– Verva har gjort ett jättebra jobb med att tillgänglighetstesta kommunernas hem­sidor, anser Pia.

Bland Pia Hammargrens uppdragsgivare finns de som inte förstod att hon satt i rullstol förrän man hade arbetet länge och efter en tid haft fysiska möten.

Den neuromuskulära diagnosen som har gjort henne beroende av rullstolen har Pia haft ända sedan tvåårsålder.

– Det är inget dramatiskt, säger Pia. Jag har levt med diagnosen hela tiden och det blir varken sämre eller bättre.

Hur påverkar det dig?

– Jag har inget annat att jämföra med men jag vet att jag generellt har enorm drivkraft och ser lösningar jämfört med många andra ännu icke funktionsnedsatta.
Och detta är på väg att resultera i en en rad nya projekt, där­ibland en distanskurs för Grimslövs Folkhögskola och en inkubatorverksamhet inom Nätverket SIP i Växjö.

Allt handlar om internet för dig?

– Ja, jag är väldigt digital, konstaterar Pia. Jag jobbar i en digital organisation och har en bakgrund som interaktionsdesigner så det passar utmärkt.

– Den digitala utvecklingen är något som berör alla, men har extra stor betydelse för de som har funktionsnedsättningar.