Förslag om nya omprövningar bereds – och väcker stor oro

Regeringen bereder just nu ISF:s rekommendation att utöka möjligheterna till omprövning av assistansersättning.

Det beskedet gav statsrådet Camilla Waltersson Grönvall på en fråga från Nadja Awad (V) den 21 februari.

RBU varnar för utökade omprövningar

Samtidigt växer oron för ett återinförande av omprövningar inom assistans.

RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, tycker att det är problematiskt att ISF på nytt efterlyser ökade omprövningar inom personlig assistans.

– Det kan öppna upp för en enorm rättsosäkerhet, säger RBU:s förbundsjurist Li Wicén.

Tvåårsomprövningar nödstoppades 2018

ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, har i två olika rapporter till regeringen rekommenderat att möjligheterna till omprövningar antingen utökas eller ses över.

ISF menar att behovet av omprövningar har ökat eftersom riksdagen 1 april 2018 införde ett ”nödstopp” för de tidigare tvåårsomprövningarna.

Regeringen skrev i förarbetena till omprövningsstoppet 2018 att detta skulle vara tillfälligt, och att bestämmelsen om tvåårsomprövning borde återinföras så snart det finns förutsättningar för det.

(Trots nödstoppet sker dock fortfarande omprövningar när Försäkringskassan bedömer att rätten till ersättning har minskat på grund av väsentligt ändrade förhållanden.)

Omprövningsstopp hindrar arbetet mot fusk

I december 2022 släppte ISF en rapport om felaktiga utbetalningar, i vilken man rekommenderade utökade möjligheter till omprövningar:

”ISF menar att en utökad möjlighet till omprövning är viktig, särskilt med hänsyn till att assistansersättning beviljas utan tidsbegränsning. I många fall betalas den ut under resten av brukarens liv.”

ISF skrev att tjänstepersoner som intervjuats på Försäkringskassan ansåg att:

”…det faktum att de inte får göra regelbundna omprövningar är ett hinder för att kunna förhindra fusk och felaktiga utbetalningar. Även när Försäkringskassan misstänker att någon överutnyttjar ersättningen och myndigheten har ställt ett återkrav för utförd assistans har myndigheten inte alltid möjlighet att ompröva rätten till förmånen.”

I januari 2024 kom en ny rapport från ISF, nu om reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Även här efterlyste IFS en översyn av möjligheterna till omprövningar.

Hur ser Camilla Waltersson Grönvall på behovet av omprövningar?

I en skriftlig fråga i februari 2024 begärde Nadja Awad (V) svar från socialtjänstministern om vad regeringen planerar. Camilla Waltersson Grönvall svar kan sammanfattas så här:

1. Ett ”omfattande överutnyttjande av förmånen på sikt kan drabba de personer som behöver försäkringen”.
2. De tidigare tvåårsomprövningarna hade brister.
3. ISF:s rekommendationer till regeringen bereds just nu i Regeringskansliet.

V: Först måste behovsbedömningarna rättas till

Utifrån dessa svar är det svårt att veta vad regeringen egentligen planerar – och detta oroar Nadja Awad (V):

– Vi har ännu inte sett något initiativ från regeringen om att se över behovsbedömningarna. Innan ett system för omprövningar, eller enklare uppföljningar, upprättas, måste behovsbedömningen rättas till. Man ska vara säker på att man beviljas assistans för det man behöver den till, och i den omfattning som behövs.

– Det är inte lämpligt att gå tillbaka till de tidigare godtyckliga tvåårsomprövningarna, som inte fyller någon funktion mer än att ge ännu fler människor avslag.

– Det finns även stora problem med att väsentligt ändrade förhållanden fortfarande ligger till grund för omprövningar. Det leder till felaktiga återkrav och till att människor i behov av assistans blir av med densamma, säger Nadja Awad.

RBU säger nej till omprövningar

Funktionsrättsorganisationen RBU säger nej till nya omprövningar.

– Det är oroväckande att ISF uppmanar regeringen att se över omprövningsreglerna med motiveringen att omprövningar behövs för att säkerställa att assistansersättning inte lämnas för hjälpbehov som beror på barnets ålder och inte en funktionsnedsättning, säger RBU:s förbundsjurist Li Wicén.

Så här skriver ISF i Rapport 2024:1 Förändringar inom assistansersättningen:

”Försäkringskassan har i dagsläget inte någon laglig möjlighet att göra regelbundna omprövningar, vilket innebär att beslut om assistansersättning kan vara livslånga. Försäkringskassan kan endast ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som rätten har minskat på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Försäkringskassan gör endast en sådan omprövning om myndigheten får en impuls om ett sådant väsentligt ändrat förhållande. Försäkringskassan har inte någon möjlighet att inleda en omprövning enbart beroende på att ett barn har blivit äldre. ISF har i en tidigare rapport rekommenderat regeringen att utöka Försäkringskassans rättsliga möjligheter att ompröva beviljad assistansersättning.”

Enligt ISF behöver reglerna alltså ses över eftersom det inte finns grund för regelbundna kontroller, och för att Försäkringskassan bara omprövar rätten till assistansersättning när de får en ”impuls” om ett ändrat förhållande, till exempel om en förälder eller assistansanordnaren kommit in med ny information.

– Utvidgade omprövningsregler riskerar att öppna upp för en enorm rättsosäkerhet, och det skulle innebära ett avsteg från principen om gynnande besluts negativa rättskraft. Sådana avsteg måste vara påkallade och proportionerliga. Att Försäkringskassan bara kan ompröva beslut om de får en impuls om att det uppstått väsentligt ändrade förhållanden är enligt mig inte ett tillräckligt starkt skäl för att utvidga Försäkringskassans rätt att ompröva assistansbeslut, säger LI Wicén, RBU.

– Det finns andra åtgärder, för att komma åt problemet, som inte är lika ingripande för den enskilde. Till exempel kan man utöka Försäkringskassans möjlighet att göra kontroller eller uppföljningar, samt göra fler hembesök.

– Nuvarande omprövningsregel är dessutom ganska generös. Förändrade hjälpbehov kan betraktas som ett väsentlig förändrat förhållande. Försäkringskassan omprövar redan idag beslut med hänvisning till att barnets behov har förändrats eller minskat. Ett minskat hjälpbehov är dessutom en omständighet som föräldrar enligt lag är skyldiga att anmäla till Försäkringskassan, säger Li Wicén.