ISF: Färre kan få assistans än vad som var tänkt med lagändring

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kritiserar utfallet av reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Kraven för att beviljas assistans är höga i förhållande till att reformen skulle innebära utökad personlig assistans.

Det kan leda till att färre beviljas assistans än vad som var tänkt med de nya reglerna, konstaterar ISF i en rapport idag.

Även reglerna för föräldraavdraget kritiseras. De behöver förtydligas av regeringen, anser ISF.

LÄS ÄVEN:
ISF-rapport ökar trycket på regeringen att stoppa dubbla föräldraavdrag

Ingen assistans utan påtaglig risk för livshotande tillstånd

– För att till exempel bli beviljad assistans för [det nya grundläggande behovet] löpande stöd krävs påtaglig risk för livshotande tillstånd eller omedelbar försämring utan stöd. Assistenten ska också behövas i personens direkta närhet under minst 12 timmar per dygn, säger Helena Poirier, projektledare för granskningen.

Oklarheter om föräldraavdraget i propositionen

Enligt ISF är det oklart hur det omstridda föräldraavdraget egentligen ska användas. Tanken var att avdraget för föräldraansvar skulle schabloniseras och att föräldraansvaret samtidigt skulle minskas. Många rapport från funktionsrättsrörelsen gör gällande att föräldraansvaret istället har ökat, genom att Försäkringskassan och kommunerna har börjat göra avdrag för föräldraansvar i två olika steg.

ISF skriver i sin granskning att propositionen om stärkt rätt till personlig assistans innehåller motsägelser om hur det nya föräldraavdraget ska göras.

– Bestämmelsen om schablonavdraget för föräldraansvar kan tolkas på olika sätt. Oavsett hur bestämmelsen tolkas leder det till problem i tillämpningen, säger Helena Poirier.

Vad rekommenderar ISF?

ISF rekommenderar regeringen att förtydliga reglerna för föräldraavdraget.

ISF rekommenderar också Försäkringskassan att utveckla sitt arbete med att göra barn delaktiga i den egna assistansutredningen. ”I dag saknar försäkringsutredarna tillräckligt stöd för detta. Det görs färre hembesök nu än före pandemin, vilket också försvårar barns möjligheter att komma till tals. Hembesök kan även ge Försäkringskassan bättre underlag i en utredning om assistansersättning”, skriver ISF.

ISF:s granskning fortsätter hela 2024

ISF fortsätter att granska utfallet av Stärkt rätt till personlig assistans, och en ny rapport kommer i januari 2025.

JAG kommenterar: Bekräftar försämringar som vi varnat för

– Det är positivt att ISF bekräftar problemen som vi och många med oss pekat på. En hel del information kommer fram i denna rapport, som inte berördes i Försäkringskassans egen rapport i höstas, säger Cecilia Blanck, verksamhetschef för JAG, i en kommentar.

Cecilia Blanck. Foto: Linnea Bengtsson.
Cecilia Blanck. Foto: Linnea Bengtsson.

Föräldraavdraget

– ISF identifierar samma problem med föräldraavdraget som vi i Riksföreningen JAG pekat på i ett års tid nu. De har liksom vi noterat att de beslut som gällde både tid före och efter lagändringen tydligt visar att det blivit en försämring för barnen.

Hon menar att ISF på sidan 58 i rapporten sätter fingret på problemet med föräldraavdraget:

”ISF drar slutsatsen att avdraget blir för stort om inte barnets hjälpbehov för vissa moment räknas in i det antal timmar som avdraget görs ifrån, men ändå ingår i antalet timmar som ska dras av.”

Frekvenskravet

– När det gäller de andra lagändringarna ser ISF, liksom vi i JAG, att resultatet inte är särskilt stort. IFS:s slutsats på sidan 84 är att ”de högt ställda kraven kan leda till att färre personer beviljas assistansersättning än vad lagstiftaren tänkte med de nya reglerna.” Detta är precis vad vi var rädda för, och varnade för när regeringen lade tillbaka frekvenskravet i propositionen, trots att utredningen tagit bort det. Nu vittnar handläggarna om att det är svårt att veta när frekvens- och allvarlighetskraven är uppfyllda, eftersom stödet som bedöms ska vara förebyggande.

Motiverande och vägledande stöd

– ISF går inte in i detalj på problemen med det motiverande och vägledande stödet, men konstaterar att det är svårt att avgöra när insatserna är tillräckligt kvalificerade. Däremot framkommer inte det vi sett i JAG: att lagen tolkas så att stödet måste vara antingen praktiskt eller motiverande/vägledande. Det ser vi som det största hindret för att denna del av Stärkt rätt till personlig assistans ska få någon effekt alls.

Hembesök

Cecilia Blanck tycker att det är bra att ISF lyfter fram att Försäkringskassan mycket sällan gör hembesök numera.

– Detta får konsekvenser både för kvaliteten på utredningarna och på barns möjlighet att komma till tals. Vi ser också att den nya distanshandläggningen försvårar för personer med nedsatt autonomi och kommunikationssvårigheter att komma till tals. Det är märkligt att detta inte uppmärksammats mer, med tanke på det stora fokus som varit den senaste tiden på att förebygga felaktiga utbetalningar och välfärdskriminalitet. Det borde vara en självklarhet att Försäkringskassan träffar den sökande, säger Cecilia Blanck.

STIL: Lagen behöver ändras snabbt

Nu behöver regering och riksdag snabbt ändra lagen så att personlig assistans kan breddas så som var syftet med reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Det säger Jonas Franksson, STIL.

Jonas Franksson. Foto: Linnea Bengtsson
Jonas Franksson. Foto: Linnea Bengtsson.

Han påminner om att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall själv tidigare hänvisat till ISF:s granskning, för att kunna bedöma om åtgärder behövs. När rapporten nu har landat bör ministern alltså kunna agera snabbt.

– När saker och ting blir tydligt fel kan regering och riksdag agera snabbt, det har man visat tidigare. Både utredningen och riksdagen var ju tydlig med vad intentionerna var med Stärkt rätt till assistans, så det behövs inget stort arbete för att rätta till lagen, menar Franksson.

– Här blir det extra enkelt eftersom det var så nyligen riksdagen beslutade om lagen. Intentionerna var så tydliga, men myndigheten har uppenbart tolkat det fel.

– Det är irriterande att Försäkringskassan och kommunerna, som vet om att syftet med lagändringen var att cirka 2000 fler skulle få assistans, ändå bestämmer sig för den mest restriktiva tolkning man kan komma på, säger Jonas Franksson.

Läs mer

Fler artiklar om Stärkt rätt till personlig assistans:

  1. Funkisfamiljer får vänta – regeringen beställer ny analys av föräldraavdraget
  2. Kammarrättens julklapp: Stoppar dubbla föräldraavdrag
  3. Assistans för barn – är föräldraavdraget ett fiasko?
  4. Dystert bokslut: blir även 2024 ett förlorar år för personlig assistans?
  5. JAG: Fler barn drabbas av föräldraavdrag, kommunerna är värst

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *