Nyheter

Istället för rulle


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Reportage från Tema Hjälpmedel i Föräldrakraft nr 4, 2011.

 

Det här är början på en ny fas för Erik Lagerlöf, 10, från Växjö. Erik och hans pappa Per har rest till Stockholm för att hämta ett hjälpmedel som kommer att förändra vardagen på många sätt. Ett alternativ till rullstol. Turerna har varit många men idag är det dags. Dags att hämta Eriks Segway.

Det här är början på en ny fas för Erik Lagerlöf, 10, från Växjö. Erik och hans pappa Per har rest till Stockholm för att hämta ett hjälpmedel som kommer att förändra vardagen på många sätt. Ett alternativ till rullstol. Turerna har varit många men idag är det dags. Dags att hämta Eriks Segway.

Historien om Erik började för snart 10 år sedan. Syrebrist i samband med förlossningen ledde till att han fick en cp-skada som påverkar motorik och tal. Det visade sig snart också att Erik hade den mycket ovanliga sjukdomen PKU. Det är en ämnesomsättningssjukdom som gör att han måste äta speciell kost.

Mamma Helene berättar att Erik var sen med att krypa och stå, hon minns att när han fyllde fyra fick han en leksaksspis för att han skulle kunna stå vid den och träna sin balans. När han började gå använde han till en början rollator men snart kunde han ta sig fram utan hjälpmedel kortare stunder. För längre sträckor använde familjen vagn, annars blev Erik för trött för att orka vara med när han väl hunnit fram till aktiviteten. Han cyklade också ett tag med stödhjul, men inte heller detta fungerade optimalt.

Inget alternativ
Rullstol har dock inte känts som något alternativ för Erik. Pappa Per förklarar varför:
– Vi har försökt att undvika rullstol så länge som möjligt, vi har sett så många exempel på barn som ”blir ett” med sin rullstol, trots att de kan gå.

Men så för ett par år sedan såg pappa Per en så kallad Segway på nätet, ett tvåhjuligt självbalanserande elmotordrivet fordon. Per kände direkt att detta kunde vara en lösning – med den skulle Erik kunna hän­ga med sina kamrater.

Förra våren var familjen på sommarstället på Öland och där fick Erik prova en Segway för första gången. Den passade honom perfekt.
Familjen började undersöka möjligheterna för Erik att få en Segway som hjälpmedel, men den var varken godkänd som transportmedel eller som hjälpmedel. När de kom hem till Växjö presenterade de idén för Hjälp­medel­centralen och fick då reda på att projektet Fritt val skulle bli permanent i Krono­bergs län, och att det kanske kunde bli möjligt att välja en Segway istället för en el-scooter. Ännu var dock inte Segway godkänd som transportmedel, så de lämnade in en ansökan och väntade.

De fick kontakt med försäljaren Cas­bàr Anderson som arbetat länge för att få Segway godkänd och klassad som cykel, och i oktober förra året ändrades lagen. Pengarna räckte nästan till halva Seg­wayen, resten har familjen fått skjuta till.
 
Ett års väntan
Solen skiner på den asfalterade parkeringen i Saltsjö Duvnäs i Nacka söder om Stockholm denna fredagsmorgon i mitten av maj. Ett års väntan är över. I en intilliggande verkstad trängs en gammal Rolls Royce med gummibåtar av snabb modell och flera Segways.

Erik ska få utbildning i vad som är viktigt att tänka på med en Segway, innan han får ta med sig den därifrån.

Han får några korta instruktioner av Casbàr Anderson:
– Luta dig inte fram för mycket, speciellt inte om du vill stanna, då fortsätter du framåt.

Försäljaren frågar pappa vilken maxhastighet han ska ställa in. ”Gångfart!”. Sen kliver Erik upp på fotplattan och så bär det iväg.

Arbetet i verkstaden avstannar, spontana hejarop hörs när mekanikerna följer Erik med blicken.
Efter en minut utbrister Erik: ”Det här är ju skitlätt!”

Pappa Per fotograferar och mms:ar bilden till mamma, faster och andra nära och kära, på uppmaning från Erik.

Erik åker runt, runt på parkeringen, in i trånga prång mellan husväggen och parkerade bilar. Pappa springer efter för att kolla att Erik kommer igenom.

Casbàr är imponerad över hur snabbt Erik lär sig att manövrera Segwayen. Han ändrar inställningarna så att Segwayen blir känsligare för Eriks rörelser och på så sätt lättare att styra.

Ett alternativ
Casbàr Anderson tror att Segway kan vara ett alternativ till rullstol för många och berättar om alla funktioner och finesser; handtaget kan enkelt flyttas till valfri höjd så att Segway passar alla; den är en förlängning av kroppen och saknar både gas och broms; den kan anpassas på flera sätt, till exempel kan man montera en sits på den så att det går att sitta och köra den; den kan användas både ute och inne; den kan köra i nästan 20 km/h, och en vuxen kan åka 3,5-4 mil på asfalt på en laddning.

Andra finesser är att den också kan köras ner för trappsteg. För att ta sig upp för en trappa behöver man kliva av, dock räcker det med att hålla den med två fingrar så snurrar hjulen och den klättrar långsamt uppåt. Låga trottoarkanter är dock inga problem att komma uppför om man har lite fart.

På styret sitter en digital nyckel och i den finns alla Eriks personliga inställningar. När Erik har klivit av stänger den av sig automatiskt efter en minut.
– Om den hakar i något och hjulen inte kan rulla fritt, ska du inte fortsätta, luta dig inte framåt då, då ramlar du, säger Casbàr, och joggar efter Erik som nu satt fart igen.

Till skolan
Pappa Per ler. ”Vilken dag!” utbrister han.

Tanken har i första hand varit att Erik ska åka Segwayen till skolan, en sträcka på cirka två kilometer, men han kommer även kunna använda den på rasterna.

– Nu kommer Erik vara pigg när han kommer fram till en aktivitet, och han slipper gå tillbaka till klassrummet fem minuter innan klockan ringer in. Men han kommer nog ha stor nytta av den på fritiden också, nu behöver vi inte alltid använda p-tillståndet för att komma nära, när vi ska någonstans. Erik kanske till och med hänger med mig ut på en löprunda, skrattar Per.

Erik kan nästan stå helt stilla på stället nu, vilket Casbàr Anderson menar är näst intill omöjligt att göra på en Segway.

– Barn har lättare att åka Segway än vuxna, de är bättre på att balansera, de har inga förutfattade meningar. Mina egna barn började när de var tre och ett halvt år, berättar Casbàr, som också har jobbat för att Transportstyrelsen inte ska sätta någon åldersgräns.

Sen säger Casbàr att det är viktigt att sakta in om man åker på en trottoar eller gågata eller inne i affärer och köpcentrum. Det är en ny produkt och därför är det viktigt att de som använder den också uppför sig artigt.

Annat bemötande
Per tror att Erik kommer att bli bemött annorlunda nu än om han skulle använda rullstol.

– Det blir något helt annat när man står upprätt. Man blir sedd och bemött på samma sätt som andra. Segwayen är inte heller så där grå och ful som många hjälpmedel är. Fritt val innebär ju också att det är Erik som äger den. Det är nog inga problem att sälja den om han inte skulle ha användning för den, det finns nog en större andrahandsmarknad för denna än för rullstolar, säger Per.

Innan det är dags för Erik och Per att tacka för genomgången och packa in Segwayen i bilen hämtar Casbàr en kartong märkt ”Erik” med manual och ägarinformation. När Per frågar om tillbehör som lampor, väskor och ramper säger Casbàr att det är billigare att hitta egna lösningar än att köpa originaltillbehör. Pappa nickar, som den ingenjör han är har han redan hunnit fundera ut ramplösningen.

Inga branta backar
Casbàr skickar med Erik några ord på vägen.
– Det som kan vara lite trixigt är branta backar. Någon gång kommer du att trilla, så är det bara.

– Det finns inga branta backar hemma i Växjö, skrattar pappa.

En gång per år går Erik på Move & Walk-träning i Göteborg under några veckor.
– Det ska bli roligt att visa denna för alla kompisar där. Erik har minst sex kompisar som skulle ha nytta av en sådan här, säger Per.
– Men vi får nog köpa en cykeltuta pappa!
– Jaha, och du, Segwayen kostar 25 öre per mil i driftskostnad. Det blir avdrag på veckopengen, Erik!

En vecka senare berättar mamma Helene att Erik har blivit imponerande duktig på Segwayen. De första dagarna körde han drygt tre mil, mestadels på trottoarer bland mycket folk, och helt utan några som helst svårigheter eller tillbud. Erik har även kört en del inne i butiker och andra offentliga ställen, och hon erkänner att det kändes lite riskabelt när Erik körde omkring mellan glasburkarna i mataffären – men att det gick jättebra.

”Seggan”, som de kallar den, är faktiskt ännu smidigare än vad de hade vågat hoppas på. Erik har kört till skolan varje dag och eftersom det går så bra har de redan justerat upp hastigheten.

Mamma Helene avslutar med att berätta att hjälpmedelskonsulenten som skrev ut rekvisitionen blev positivt överraskad över hur bra Segwayen är för Erik och hur bra han kör den, så härom kvällen kom hon och filmade när Erik körde för att kunna visa  kollegorna på ett möte.

Text och foto: Anna Pella

 

ANNONSER
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för JAG
  • Annons för Primass
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Fremia
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för STIL
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Särnmark