Detta kräver IVO för att ge tillstånd för personlig assistans

Mer än 100 assistansanordnare har förlorat sina tillstånd de senaste åren.
IVO avslår drygt hälften av alla ansökningar.

Varför är det så svårt att klara IVO:s prövning?

LÄS ÄVEN:
Vi publicerar IVO:s bedömningsstöd

För att få en överblick har HejaOlika läst IVO:s interna bedömningsstöd för prövning av tillstånd att bedriva personlig assistans. Här nedan beskrivs delar av bedömningsstödet (artikeln kommer att kompletteras).

IVO aldrig publicerat bedömningsstödet, trots att det innehåller värdefull information både för den som är i behov av assistans, och för den som bedriver assistans. Det är dock allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. HejaOlika begärde ut dokumentet i början av maj 2024. Dokumentet är daterat februari 2022.

LÄS ÄVEN:
Vilka assistansbolag har tillstånd – vilka har stoppats?
Så väljer du bästa assistansanordnare (guide)

Vad innebär IVO:s tillståndsprövning?

Tillståndsprövningen görs utifrån ett brukarperspektiv, och innebär dels en prövning av lämplighet, dels en sammanvägd bedömning av möjligheten att bedriva verksamhet med god kvalitet.

Lämplighetsprövning

För lämplighetsprövning av personerna som bedriver assistansen använder IVO ett annat bedömningsstöd.
Personerna ska ha erfarenhet av assistans, eller på annat sätt ha skaffat sig insikt. De måste bedömas som lämpliga och laglydiga, och ha ekonomiska förutsättningar att följa alla regler.

Lämplighetsprövningen återkommer vi till i en kommande artikel. Du kan dock ladda ned detta bedömningsstöd redan nu från denna sida.

 

Vad är god kvalitet?

Det finns inga lagstadgade riktlinjer för tillståndsprövning i LSS. IVO utgår främst från 6 § LSS (om god kvalitet) och 9 § 2 LSS (som handlar om personlig assistans).

Så här formuleras kraven i LSS paragraf 6:

6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

God kvalitet ur ett brukarperspektiv innebär att verksamheten tillgodoser behoven hos de personer som den riktas till. Verksamheten ska vara säker, ha en fungerande ledning och styrning, samt göra uppföljningar.

Vad gäller verksamhetens ledning och styrning, hänvisar IVO till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för brukarna (5 § LSS). Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

 

IVO:s ansvar att utreda

IVO:s utredningsansvar regleras i förvaltningslagens 23 §. Myndigheter ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som det kräver. Den sökande ska tillhandahålla den information som IVO behöver.

Ibland får IVO in handlingar som man inte har efterfrågat, till exempel exempel på hur en genomförandeplan för en brukare kan se ut. Detta blir då en inkommen handling, som utredaren måste beakta i handläggningen.

IVO betonar att utredningen av tillståndsansökan inte ska blir mer omfattande än nödvändigt. ”Det förekommer att sökanden har svarat på alla frågor, men genom sina svar har beskrivit en verksamhet som inte har förutsättningar att bedrivas med god kvalitet. Då är ansökan fullgott utredd och ska avslås, efter en ev. kommunicering i ärendet. Om sökandes yttrande efter kommunicering visar att bristerna i ansökan har läkts kan ansökan bifallas.”

Under tillståndsprövningen ställer IVO frågor som underlag för en sammanvägd bedömning av om verksamheten kan bedrivas med god kvalitet. Alla delar av ansökan bedöms som en helhet. Mindre brister kan uppvägas av en i övrigt bra ansökan.

Vissa brister ger dock alltid avslag, oavsett hur ansökan i övrigt ser ut. Ett exempel är att assistansanordnaren i avtalet belägger brukaren med tystnadsplikt.

Utredaren ska alltid kontrollera om det finns pågående tillsynsärende som rör den som ansöker.

 

Vilka faktorer väger IVO in i tillståndsprövningen?

Några exempel på viktiga delar i ansökan:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete måste visa att det finns ansvarsfördelning och kunskap som är förenlig med LSS. Det handlar till exempel om rutiner för lex Sarah. Journalföring ska vara anpassad för personer med vitt skilda funktionsnedsättningar.

Anordnaren måste visa hur brukarens behov av stöd tillgodoses vid rekrytering av personliga assistenter. Hur inkluderar man brukaren i rekrytering av assistenter?

Insatsens genomförande ska dokumenteras vad gäller åtgärder, omständigheter och händelser. Det bör finnas genomförandeplaner som tar hänsyn till självbestämmande och integritet. IVO skriver att ”en genomförandeplan ger ofta en indikation på hur bolaget kommer att beakta den enskildes rätt till självbestämmande och integritet samt visar ofta om anordnaren har förstått syftet med insatsen personlig assistans.”

Vidare skriver IVO att ”den enskilde ska ha inflytande över insatsens utformning. Insatsen består av det sammantagna stödbehovet och ska därför inte utformas som schemalagda insatser. Det är brukaren som ska ta aktiv del i beslutet om insatsens utformning, och formen får inte vara ett beskyddande omhändertagande. Brukarens åsikt ska respekteras även om andra tycker att ett annat val vore bättre.”

Anordnaren ska också redogöra för hur brukaren kan framföra klagomål och synpunkter, samt hur dessa åtgärdas. Det måste framgå hur brukare med kommunikationssvårigheter eller begränsad autonomi kan lämna synpunkter och klagomål, liksom hur barn kan göra det.

 

Olika målgrupper – hur påverkar det prövningen?

Uppgifter om anordnarens målgrupp – vilka personkretsar i LSS – är viktiga, och IVO påpekar att det är ett stort åtagande att anordna assistans för en bred målgrupp. Dels finns vitt skilda behov inom personkretsarna 1, 2 och 3. Dels är de indivituella förutsättningar olika inom respektive personkrets.

Vid nyansökan kontrollerar IVO att verksamhetsbeskrivningen stämmer med målgruppens förutsättningar. Ansökan ska tydligt visa hur anordnaren arbetar för att alla brukare kan vara delaktiga i utformningen. IVO betonar att många i personkrets 1 kan ha begränsad autonomi, vilket ställer helt andra krav än vid fysisk funktionsnedsättning.

Om en anordnare gör en ändringsansökan om utökning eller ändrad målgrupp är det viktigt att kvalitetsledningssystem också anpassas till aktuell målgrupp. Om målgruppen utökas innebär det dessutom ett större åtagande för anordnaren. Exempelvis kan rutiner för kommunikation med brukare behövas ses över.

När målgruppen är barn – vilka krav ställs då?

Vilka krav finns för personal och kompetensutveckling?

Kompetensutveckling hos de personliga assistenterna är viktigt för att ge trygg och säker assistans, slår IVO fast.

Även om det inte finns några formella kompetenskrav för assistenter, måste anordnare ha en plan för utveckling och lärande, och kunna säkerställa att den genomförs.

”Personliga assistenter bör vid behov få fortbildning och handledning för att kunna utföra sitt arbete med utgångspunkt i assistansanvändarens behov och önskemål.”

IVO hänvisar här till Socialstyrelsens allmänna råd, Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS, SOSF 2014:2, sidan 5:

Kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå.
Den personal som omfattas av dessa allmänna råd bör som minst ha följande kunskaper och förmågor.
– kunskap om de övergripande målen enligt SoL och LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet
– kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
– kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter
– förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar

IVO skriver att ”det finns ofta behov av kunskap om ergonomi och hur arbetsutrustning för personförflyttning och lyft liksom andra hjälpmedel ska användas. Vidare kan det krävas övning och en väl fungerande kommunikation. Assistenter behöver även ha en förståelse för vad deras yrkesroll innebär.”

IVO menar att ett sätt att beskriva kompetensutvecklingen är att redogöra för hur ofta möten hålls med personalen, samt vad dessa möten ska innehålla.

IVO har många gånger slagit ned på missförhållanden och otillåtna begränsningsåtgärder inom LSS-verksamheter – inte sällan orsakade av brister i kompetens och handledning.

”Assistenter ska få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet, både för sin egen och för brukarens del. När arbetet innebär en risk för återkommande våld eller hot om våld ska arbetstagarna få särskilt stöd och handledning”, skriver IVO.

IVO ger följande exempel på vad som behöver beskrivas i ansökan om tillstånd för assistans:

  • Exempel på utbildningar för varierad kompetensutveckling
  • Hur ofta varje medarbetare får kompetensutveckling
  • Hur ofta handledning ges

Det finns också särskilda krav på kompetens när det gäller assistans för barn.

 

Hur ska avtalet mellan anordnare och enskild se ut?

Hur avtalet mellan assistansanordnare och brukare är utformat spelar stor roll. Anordnaren och brukaren måste skriftligt vara överens, för att minska risken för tvister, och för att garantera bra kvalitet.

IVO:s bedömningsstöd tar upp avtalsfrågor om arbetsgivaransvar, tystnadsplikt, uppsägningstid, utbildning, omkostnader, tidredovisning, vikarier med mera.

IVO återger även ett exempel på hur ett bra avtal kan se ut, för att ta tillvara den enskildes rätt till självbestämmande och tydliggöra anordnarens arbetsgivaransvar.

Anordnaren måste visa upp exempel på uppdragsavtal när man ansöker om tillstånd hos IVO.

Brister i någon av punkterna nedan kan ge avslag på ansökan.

  • Ett avtal får inte innebära att anordnaren överlåter till brukaren att utföra arbetsuppgifter som hör till arbetsgivarens ansvar. Det är assistansanordnaren som har ansvar för att verksamheten bedrivs med god kvalitet, utvecklas och säkras. ”Den som arbetar i ett privat hem kan hamna i situationer där det blir oklart vad som ska ingå i arbetsuppgifterna. Arbete som utförs i privata hem innebär ofta ensamarbete vilket ger inga eller begränsade möjligheter att rådgöra med kollegor i olika situationer som uppstår. En fördelning av arbetsledning och arbetsgivaransvar som lämnar utrymme för olika tolkningar kan komma att försvåra sådant arbete och därmed leda till att den enskilde inte får insatser av god kvalitet”, skriver IVO.
  • Ett avtal får inte heller innebära att anordnaren ska ha tillgång till olika beslutsunderlag och intyg. Detta begränsar den enskildes integritet och självbestämmande. ”Anordnaren tar då på sig en roll som går utöver det som lagen beskriver och uppdraget blir långt mer ingripande än vad syftet med insatsen är.”
  • Avtal som belägger brukaren med tystnadsplikt ifråga om uppgifter om utföraren accepteras inte heller. Tystnadsplikt riskerar att leda till begränsningar för brukaren att framföra synpunkter och klagomål.
  • Avtalet ska reglera uppsägningstiden för båda parter. IVO:s riktlinje för uppsägningstiden är att den inte ska vara längre än tre månader, men kan vara kortare. Den enskilde ska ha rimlig möjlighet att hitta en ny assistansanordnare.
  • Den enskilde ”ska ha ett avgörande eller ett mycket stort inflytande på den som anställs”. Därför får anordnaren inte i avtalet kräva att assistenterna har en specifik kompetens.
  • Assistansomkostnader är kostnader för assistenter vid gemensamma aktiviteter utanför bostaden. Anordnaren ersätts för detta via brukarens assistansersättning.
  • Det är alltid assistansanordnaren som har ansvar för att skicka in tidredovisning för utförd assistans till Försäkringskassan.
  • Assistansanordnaren kan hjälpa till med ansökan om förhöjd ersättning, men det ska alltid vara på brukarens initiativ och önskemål. I vissa avtal anger anordnaren att uppdragsgivaren ska ansöka om utökat antal timmar/förhöjd ersättning på begäran av bolaget. Ett sådant krav är inte förenligt med LSS. Vidare kan det framgå att uppdragsgivaren har rätt att neka att ansöka om förhöjd ersättning, men om man inte kommer överens kan avtalet sägas upp. Som brukare befinner man sig i en beroendeställning. Eftersom insatser enligt LSS endast ska ges om brukaren begär det blir en sådan skrivning problematisk.
  • Vikarieförsörjning är alltid anordnarens ansvar. Anordnaren ska beskriva vem som är ansvarig att ordna vikare vid ordinarie personals frånvaro.

Mer information om IVO:s tillståndsprövning

Läs även HejaOlikas intervju med Anki Bystedt, chef för tillståndsavdelningen på IVO, i januari 2023.

För att begära ut bedömningsstödet från IVO kan man mejla till utlamnanden@ivo.se och skriva att man vill ha bedömningsstödet för personlig assistans.

En kommentar

  1. En person som har godman och aktiva anhöriga och inte själv kan föra sin talan. Hur ska assistansen utformas då? Det står väldigt lite, om något, om det. Ständigt växlande personal som knappt hinner sätta sig i kundens situation ges ”bestämmande rätt”. Man stänger ute anhöriga och godemän. Tolkningar skiftar så fort personal ändras. Det blir väldigt otrygg tillvar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *