2026 är fortfarande målet för förstatligad assistans
Inriktningen är tydlig: Staten, genom Försäkringskassan, blir huvudman för all personlig assistans under 2026. Alla tunga remissinstanser har sagt ja.
Men från regeringen har det varit tyst – därför växer oron för att förstatligandet ska dra ut på tiden.
Enligt Tidöavtalet, mellan regeringen och SD, är detta en prioriterad fråga för regeringen.
Huvudmannaskapsutredningen vill att förstatligandet träder i kraft den 1 januari 2026. Försäkringskassan menar att tidsplanen är för tajt, men bedömare tror ändå att införandet kan ske någon gång under 2026.
LÄS ÄVEN: Allt om förstatligad personlig assistans
Remissvaren är inne – vad händer nu?
- Efter att remissbehandlingen av huvudmannaskapsutredningen blev klar i juni 2023 har regeringen inte gjort några tydliga besked om hur man ser på förslagen.
- Förstatligad personlig assistans ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och SD, och är därför en prioriterad fråga.
- Den 29 augusti uppgav regeringskansliet att utredningen och remissvaren fortfarande analyseras.
- Det finns ingen officiell tidplan för en proposition från regeringen, men om inga oväntade hinder uppstår kommer det att vara möjligt att inleda förstatligandet under slutet av mandatperioden, eller strax efter. Nuvarande mandatperiod går ut hösten 2026.
Så här kommenterade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall utredningen den 1 mars 2023 (samma dag som utredningen presenterades):
Men hur blir det med behovsbedömningen?
Remissinstanserna har överlag varit positiva till ett förstatligande. Men det finns fallgropar med förslaget, och många synpunkter på både små och stora detaljer. Från funktionsrättsrörelsen finns inte minst påpekanden kring frågor som legat utanför utredningen (Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans, SOU 2023:9):
- Hur behovsbedömningen ska gå till,
- om och när omprövningar ska göras,
- vad som ska räknas som väsentligt ändrade förhållanden och
- hur hög assistansersättningen ska vara.
Dessa frågor är lika viktiga som huvudmannaskapsfrågan, men här saknas både svar och initiativ, än så länge.
Vad tycker remissinstanserna om huvudmannaskapsutredningen?
Försäkringskassan: Senarelägg förstatligandet av assistans
Försäkringskassan säger ett bestämt nej till att personlig assistans förstatligas redan i januari 2026. Försäkringskassan anser att man behöver minst två år av förberedelser för ett samlat statlig huvudmannaskap – räknat från att lagändringar och förordningar beslutats. Hur lång tid detta tar är oklart. För lagändringen om ”Stärkt rätt till personlig assistans” tog det 13 månader från utredningens presentation till riksdagsbeslut. Om huvudmannaskapet kan beslutas lika snabbt skulle införandet kunna ske tidigast 1 maj 2026.
240 miljoner dyrare per år
Försäkringskassan betonar också att myndigheten måste få tillräckliga resurser för it-utveckling (cirka 47 miljoner kronor), rekrytering och utbildning. Administrationskostnaderna bedömer Försäkringskassan ökar med cirka 240 miljoner kronor per år (från år 4).
Varnar för ”väldigt negativa konsekvenser”
Utan dessa förutsättningar menar kassan att det är ”uteslutet” att samla all assistans hos myndigheten. Det skulle bli väldigt långa handläggningstider, och väldigt negativa konsekvenser för de personer som behöver assistans. Det skulle inte bara bli långa väntetider på beslut, utan kanske även på utbetalningar och på att få beslutad assistans utförd. Försäkringskassan motsätter sig däremot inte själva förstatligandet, utan tillstyrker att beslut och finansiering av all assistans samlas hos staten.
Vill ha tillbaka omprövningarna
Precis som utredningen anser myndigheten att det är viktigt att lösa även andra problem med assistansen. Försäkringskassan vill bland annat ha tillbaka regelbundna omprövningar av rätten till assistans. Det finns ”ett mycket stort behov” av tydliga regler för uppföljning, betonar kassan.
Funktionsrätt Sverige vill ha årliga utvärderingar
Funktionsrätt Sverige vill ha en årlig utvärdering av utfallet efter ett förstatligande.
”Utvärderingen behövs för att kunna sätta in åtgärder ifall det visar sig att utvecklingen går åt fel håll, exempelvis att personer med funktionsnedsättning i behov av personlig assistans minskar eller att antalet utfärdade timmar per capita minskar.”
SKR: Försäkringskassan måste korta ned väntetiderna
SKR ser förstatligandet som en angelägen reform för att undvika fortsatta gränsdragningsproblem och för att säkerställa en långsiktigt stabil finansiering. SKR har under många år arbetat för att staten, genom Försäkringskassan, ska ta över hela ansvaret för personlig assistans.
”Med en ny lagstiftning där kommunen inte längre har kvar något ansvar för insatsen personlig assistans annat än som utförare, är det dock enligt SKR nödvändigt med vissa ändringar för att minimera negativa följder för brukare och övervältring av kostnader på kommunerna. Bland annat måste Försäkringskassans utredningstider förkortas och myndigheten bör i större utsträckning fatta interimistiska beslut.”
IfA: Vi måste kunna lita på att assistansbeslut kvarstår
IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, skriver att i behovsbedömningen måste assistansbehoven ses i sin helhet och inte delas upp i små beståndsdelar. Vidare anser IfA att någon form av uppföljning av besluten behöver införas ”så att den enskilde kan förlita sig på att myndighetens beslut kvarstår”.
IfA ser gärna en individuell bedömning av hur frekvent ett beslut ska följas upp, samt att det inte ska göras en helt ny prövning av rätten till assistans om den enskilde inte fått betydligt mindre assistansbehov. Det vi fått erfara de senaste åren är att Försäkringskassan ändå försöker ompröva beslut genom att istället flytta gränsen för vad som ska ingå i väsentligt ändrade förhållanden. Det behöver göras tydligt vad ett väsentligt ändrat förhållande är och att det ska vara kopplat till ett betydligt minskat assistansbehov.
Om kvalifikation (den undre gränsen för rätt till assistans) skriver IfA:
”Den kvalifikation som utredningen föreslår utgår från kvalitativa och kvantitativa aspekter, vilket är positivt, men utredningen anger också att det ska vara samma tillämpning som kommunerna har idag och det gör det inte särskilt säkert för den enskilde att exakt veta var gränsen går för att ha rätt till assistansersättning. Om samma praxis ska gälla kommer det i sådana fall att medföra att det fortsatt blir en ganska hög tröskel på de grundläggande behoven för att kvalificera sig till personlig assistans. Utredningens huvudförslag riskerar att i stort sett gå ihop med förslag nr 3 om grundläggande behov på 7 timmar per vecka. Praxis ligger däromkring idag. Om man inte tänker sig en annan tillämpning än den som gäller för kommuner idag så vore utredningens förslag nr 2 vara bättre, det vill säga minst 3 timmar grundläggande behov eller 20 timmar sammanlagt assistansbehov per vecka. En gräns om 3 timmar skulle vara mer rimlig än en gräns om närmare 7 timmar på grundläggande behov.
IfA varnar för att framtida omprövningar kan få mycket negativa konsekvenser, om inte behovsbedömningen görs om.
Situationen kompliceras av att det är stopp i tvåårsomprövningarna, för sedan dessa stoppades har det tillkommit mer restriktiv praxis kring det grundläggande behovet personlig hygien, men eftersom det är stopp i tvåårsomprövningarna så har vi inte sett full verkan av denna prejudicerande dom. Risken finns att personlig hygien skulle bedömas annorlunda för många personer idag och därmed leda till mindre tid på personlig hygien vid en omprövning och därmed kommer sannolikt ett antal personer också hamna under gränsen för kvalifikationen, på ett sätt som inte kan vara avsett när det gäller kretsen personer som ska ha rätt till personlig assistans. Det är därför angeläget att tydliggöra att behoven ska ses i sin helhet och inte delas upp i små beståndsdelar. Detta måste vägas in i överväganden kring vilken kvalifikation som ska gälla.”
STIL: Skriv in i lagen att gränsen går vid 3 timmar grundläggande behov
STIL vill att det skrivs in i lagen en undre gräns för rätt till personlig assistans.
”Utredningen har två förslag på hur rätten till personlig assistans ska bestämmas. Det ena förslaget innebär att det inte finns någon undre gräns för antalet timmar, utan att det är praxis som ska styra. Det andra förslaget innebär en undre gräns på tre timmar grundläggande behov och 20 timmar övriga behov i veckan för att beviljas personlig assistans. STIL befarar att praxis kan ha blivit ännu sämre 2026 och att det därför kan finnas fördelar att skriva in en undre gräns i lagen, trots att det kan innebära att några som idag har personlig assistans inte kommer att beviljas det. Vi tror att det kommer bli många fler som nekas personlig assistans med en gräns som följer praxis.”
STIL vill inte att Försäkringskassan ska kunna ompröva beslut som förts över från kommuner (för sådant som hänt, eller ansetts ha hänt, när beslutet fortfarande var kommunalt).
”Risken är stor att Försäkringskassan, i sin iver att hålla nere kostnaderna, börjar överpröva kommunernas beslut bakvägen. Kommunen ska redan ha omprövat ett beslut om det förelegat väsentligt ändrade förhållanden. STIL menar att det inte finns någon anledning att ompröva beslut om inte den enskildes personliga förutsättningar ändrats.”
Kammarrätten: Så kan den enskilde skyddas från neddragningar
Kammarrätten i Stockholm efterlyser ett tydligare skydd mot neddragen assistans vid överföring av beslut från kommun till Försäkringskassan. Kammarrätten föreslår att Försäkringskassan gör en ny oberoende prövning av rätten till assistansersättning, men att det införs en regel som ”innebär att den enskilde – oavsett vad kassans prövning mynnar ut i – tills vidare har rätt till assistansersättning motsvarande minst det antal timmar som följer av kommunens tidigare beslut”.
Riksföreningen JAG: Risk att Försäkringskassan inte klarar snabba utökningar
Riksföreningen JAG tillstyrker förstatligande men har kritik på ett par områden.
”Vi ställer oss tveksamma till att staten även ska ansvara för behov av tillfällig utökning av assistansen. Vi undrar om sådana ansökningar verkligen kommer att kunna hanteras snabbt och enkelt nog av Försäkringskassan. Utredningen saknar närmare beskrivningar av hur handläggningen konkret ska anpassas för att kunna möta akut inträffade behov av assistans.” ”När det gäller kvalifikationen för rätt till personlig assistans avstyrker vi utredarens huvudförslag. … Riksföreningen JAG anser att en fastställd timgräns är att föredra. För att vara effektiv behöver en rättighetslag vara tydlig och erbjuda individen förutsebarhet och rättssäkerhet. Riksföreningen JAG tillstyrker det alternativa förslaget till kvalifikation, en tröskel om tre timmar grundläggande behov och 20 timmar totalt assistansbehov per vecka.”
Riksföreningen JAG:s remissvar finns här.
ISF kritiserar förslag om nedre gräns
ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, delar inte utredningens förslag om kvalifikation eller nedre gräns för assistans.
Trots att utredningen bedömer att Försäkringskassan skulle ha en mer enhetlig tillämpning än vad kommunerna har i dag, så finns det ändå risk för att bedömningarna inte skulle bli enhetliga över landet. Det skulle innebära en större rättsosäkerhet jämfört med att ha en fastställd undre gräns, och innebär också en mycket större otydlighet för de sökande om vad som kan ge rätt till assistansersättning. Utredningen anger att den nuvarande undre gränsen hos kommunerna för att bevilja personlig assistans ligger mellan fem och åtta timmar grundläggande behov per vecka. Att sänka denna gräns till tre timmar skulle innebära en kraftig utökning av möjligheten att beviljas personlig assistans. ISF förordar en lösning med ett i lag angivet lägsta antal timmar grundläggande behov per vecka för att kunna få ersättning, utan att ange något krav för antal timmar med andra personliga behov. Det skulle vara i enlighet med hur Försäkringskassan arbetar i dag. Det skulle även förhindra risken med att överlåta avvägningar om stora och varaktiga behov till Försäkringskassan och domstolarna.
ISF delar inte utredningens uppfattning att ett förtydligande av god kvalitet ska föras in i lagen.
ISF anser att självbestämmande i sig inte är en garanti för god kvalitet. God kvalitet uppnås inte med automatik genom att den som beviljas personlig assistans ges ett mandat att bestämma vad insatsen ska användas till, vem som ska utföra den eller när, var och hur den ska utföras. Vi noterar att det redan framgår i första stycket av 6 § LSS att verksamheten ska vara av god kvalitet och att ”Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatsen som ges”, vilket innebär att den enskilde redan i dag enligt lagstiftningen ska kunna få det inflytande som den nya regleringen avser. ISF anser att denna skrivning är mer rimlig och tar hänsyn till andra faktorer som måste vägas in
FUB: Oacceptabel osäkerhet kring vad som händer med kommunala beslut
Riksförbundet FUB efterlyser en konsekvensanalys av vilka personer som riskerar att inte beviljas personlig assistans i de två olika alternativen för kvalifikation.
I dagens system med ett delat huvudmannaskap finns en ventil, en möjlighet för en kommun att bevilja personlig assistans till en person vars rättigheter till ett individanpassat stöd enligt LSS endast kan uppfyllas genom insatsen personlig assistans. … Enligt utredningens förslag ska samtliga kommunala assistansbeslut föras över till Försäkringskassan utan prövning men det är oklart vad som händer vid en eventuell framtida omprövning. Osäkerheten och ovissheten det skapar hos assistansanvändare och anhöriga är oacceptabel och måste hanteras i samband med att huvudmannaskapet förstatligas, eftersom ett antal personer som idag har kommunal assistans riskerar att bli av med den vid en omprövning.
Riksförbundet FUB:s remissvar finns här.
LÄS ÄVEN: Därför är S övertygade om förstatligad assistans 2016
Socialdemokraterna är ”övertygade om att assistans förstatligas 2026”
Socialdemokraterna meddelade den 23 maj att man ställer sig bakom huvudmannaskapsutredningens förslag om förstatligande av personlig assistans från 1 januari 2026. Det av många efterlängtade beskedet lämnade Lena Hallengren och Fredrik Lundh Sammeli vid en pressträff i riksdagen. – Jag kan inte tänka mig att regeringen inte blir klar med förstatligandet till januari 2026. Jag är övertygad om att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall klarar detta, säger Lena Hallengren till HejaOlika.
Videointervju med Lena Hallengren
HejaOlikas videointervju med Lena Hallengren (fotograf: Linnea Bengtsson): https://youtu.be/KgOMq6GK5YE Socialdemokraterna menar att likvärdigheten och rättssäkerheten i bedömningarna av enskildas behov kan förbättras med ett statligt huvudmannaskap. Staten har också bättre förutsättningar än kommunerna att klara av situationer där behovet av eller kostnaderna för personlig assistans ökar mycket eller oväntat. S betonar också att ett statligt huvudmannaskap ger bättre förutsättningar för att motverka välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar.
Video från pressmötet
Se även Socialdemokraternas egen video från pressmötet med Lena Hallengren och Fredrik Lundh Sammeli. https://www.youtube.com/watch?v=7taPV4fJE98