Ministern: Jag vet att assistansersättningen är låg

– Jag är väl införstådd med att dagens nivå på assistansersättningen är låg, och att det skapar problem.
Det säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) till HejaOlika.

Djup besvikelse över budgetbesked om assistansersättning

Beskedet om att timersättningen för personlig assistans endast höjs med 1,5 procent i statsbudgeten för 2023 mottogs med djup besvikelse av assistansanvändare, anordnare och funktionsrättsförbund.

– Jag är medveten om att assistansersättningen har släpat efter under lång tid. Nu kommer jag att följa utvecklingen väldigt noga, säger Camilla Waltersson Grönvall i en kommentar till HejaOlika.

LÄS ÄVEN: Assistansen förlorade huggsexan – vad händer nu med timbeloppet?

Avvaktar utredningen för att ta samlat grepp

Hon anser dock att det är ”för tidigt” att säga något om framtida höjningar av ersättningen. Ministern motiverar detta med att regeringen väntar på att utredningen om huvudmannaskapet för assistans ska bli klar, vilket är senast 1 mars 2023.

– Eftersom utredningen handlar om både organisering och finansiering får vi återkomma till att ta ett mer samlat grepp. Jag avvaktar utredningen.

Blir det ett förstatligande?

I Tidöavtalet heter det att ett förstatligande av personlig assistans ”ska övervägas”. Tidigare har Camilla Waltersson Grönvall varit säker på att det ska göras ett förstatligande.

– Ja, det är absolut min avsikt och ingång i detta, men jag måste invänta utredningens förslag. Det skillnad på att vara minister, och att vara riksdagsledamot i det här avseendet.

Vad är ditt intryck av utredningen om huvudmannaskapet?
– Jag är naturligtvis förhoppningsfull om att vi får förslag som kommer att vara gynnsamma.

Lovar att se över statsbidrag till funktionsrättsförbund

Statsbidraget till funktionsrättsorganisationer har urholkats under många år, och forsätter att ligga helt stilla på 189 miljoner kronor även 2023. Förbunden har sparat och sagt upp personal, och trots hög inflation sker ingen höjning.

Hur kommer det sig att statsbidraget ”aldrig” höjs?
– Det är en av de frågor vi behöver se över den kommande tiden. Det kommer att tas ett samlat grepp kring inflationsrelaterade frågor.

När kan statsbidraget till funktionsrättsförbunden justeras?
– Jag får återkomma till det, säger Camilla Waltersson Grönvall.

LÄS MER: Funktionsrättsförbund kan tvingas säga upp personal

Oklart om statsbidrag till habiliteringsersättning

En fråga som inte fick något svar i budgetpropositionen var framtiden för statsbidraget till habiliteringsersättning inom daglig verksamhet. Victoria Seemann, politiskt sakkunnig hos socialtjänstministern, uppger att beslut om detta tas den 22 december och kommer att framgå av regeringens regleringsbrev till Socialstyrelsen.

Under flera år satsade den tidigare S-regeringen 350 miljoner kronor årligen i statsbidrag till kommuner som införde eller höjde habiliteringsersättningen. Pengarna gick i sin helhet till deltagare inom daglig verksamhet.

Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Axel Adolfsson
Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Axel Adolfsson.

Statsrådsposten kom som ”en glad överraskning”

Camilla Waltersson Grönvall har Moderaternas socialpolitiska talesperson sedan 2017, ända tills hon i oktober utsågs till socialtjänstminister med ansvar för bland annat LSS och personlig assistans.

– Jag kan helt ärligt säga att det var en glad överraskning, och att det inte var något jag väntat mig. Under mina fem år i riksdagens socialutskott har jag jobbat med allt från sjukvård till funktionshinderpolitik, säger Camilla Waltersson Grönvall.

2 kommentarer

  1. Den är inte alls för låg. Tvärtom har den för vissa inneburit en bra inkomstkälla. Har träffat en del ärliga, och läst om oärliga personer, och vet vad jag pratar om. Vissa lever gott och kan till och med åka på lyxresor och spara en rejäl slant varje månad för framtiden.

    Det som är orättvist är att de funktionshindrade som inte lyckats få assistans, eller som är där någonstans mittemellan, har funktionshinder och behöver mycket stöd men är beroende av kommunalt stöd, inte får det de behöver, inte ens i närheten. Det är oerhört svårt att få ledsagare och korttids, och kontaktperson ett par timmar i månaden – omöjligt.

    Tänk dig då två personer i ungefär samma ålder och liknande funktionsnedsättning och hjälpbehov men den ena har lyckats få assistans för länge sedan och den samt ytterligare tre personer lever gott med stora marginaler och kan unna sig mycket medan den andra bor på boende och får nästan aldrig komma ut. Eller bor hemma men får ingen ledsagare eller någon avlastning och föräldern stressad kämpar med att behålla deltidsarbete och samtidigt sköta om sitt vuxna barn, utan ersättning.

    Detta är verklighet. Full förståelse för de som verkligen har enorma hjälpbehov av assistans dygnet runt men det finns andra med mindre svårigheter som ibland får assistans när de egentligen inte är berättigade.

    Det jag vill lyfta är de skillnader mellan individer som behöver lika mycket hjälp men får olika. Vi är flera som hellre hade sett till så att de orättvisor jämnas ut. Varför ska en assistent få 4 gånger mer i lön än ledsagare? De gör många gånger samma arbete.

    1. Assistansersättning är ingen inkomstkälla för den assistansberättigade! Många, för att inte säga de flesta, har som inkomst sjukbidrag eller aktivitetsersättning. Självklart finns assistansberättigade som lönearbetar, men de är få.
      90 % av den statliga ersättningen går till lön och löneomkostnader, det lilla som blir kvar ska räcka till utbildning, handledning och en del nödvändiga omkostnader som assistans medför.
      Många som är beviljade assistans behöver ge sina assistenter utbildning, att bara ge praktisk introduktion räcker inte alltid.

Funktionen för kommentarer är stängd.