Jag pratar inte tyska

Nej. Jag pratar tyvärr inte tyska. Det är många andra språk som jag inte heller klarar av. Faktum är att jag varken kan tala eller förstå nästan några språk alls i världen, förutom mitt eget och lite engelska.

Nyligen var jag i Spanien och hamnade på en plats där det till största delen fanns tyska turister.

Min resa dit råkade dessutom inträffa när Tyskland spelade semifinal i fotbolls-VM.

Överallt flockades det tyskar som tydligt visade vilket land de tillhörde.

De talade om det genom de tröjor och halsdukar de använde, eller av de målningar de gjorde i sina ansikten.

Det var ingen tvekan vilket land de flesta människorna höll som favorit i semifinalen.

Eftersom jag inte pratar eller förstår tyska, så innebar det ett visst problem, eftersom i stort sett alla som jag mötte ställde frågor eller ville säga någonting till mig, gjorde det på tyska.

Jag fick ursäkta mig, på engelska att jag inte förstod tyska.

Händelsen var så oerhört värdefull för mig!

Det var en viktig påminnelse för mig hur det är att vara udda. Att vara utanför. Jag fick känna på ett utanförskap som just denna gång var baserat på språkförbistring.

Många människor runt om kring oss lider av liknande utanförskap.

Det kan vara en brist på möjlighet att kommunicera med omvärlden av tusen olika anledningar.

Det kan vara språket. Att inte kunna tala eller förstå ett visst lands språk. Det kan handla om en oförmåga att använda verbalt tal. Att istället få använda teckenspråk för att kommunicera. Det kan handla om en svårighet att få fram det man vill eller har behov av att kommunicera för att leva ett drägligt liv.

Att då mötas av oförstående eller nedlåtande blickar är en hemsk känsla att uppleva.

Egentligen så borde alla människor utsätta sig själva för detta. Jag är övertygad om att vi alla skulle må bra av det!

Vi behöver påminna oss om hur andra människor kan lida av att inte ha ett språk att kunna använda sig av.

Språket är en otroligt viktig del av en demokrati. Det är grunden för att vi ska kunna vara en demokrati!

Vi måste kunna föra fram vår åsikt. Vi behöver kunna berätta hur det är för oss och hur vi skulle önska att det kunde vara.

Utan språket faller demokratin platt till marken.

Språket kan vi lära oss på olika sätt. Vi kan lära oss det genom att lyssna på vad andra säger, vi kan lära oss i skolor eller på kurser. Det finns många olika sätt att börja förstå och kunna använda oss av ett främmande språk. Självklart är det svårt för oss att lära oss alla världens språk och kunna tala flytande med alla människor på jorden. Det är i nuläget en utopi att klara av. Men det vi kan göra till en början är att acceptera människors olikheter och deras olika sätt att kommunicera.

Att inte förstå någon innebär inte att det är fel på den andre. Det är inte heller något fel på dig!

Det är bara en svårighet som behöver övervinnas.

Att inte förstå och inte bli förstådd är frustrerande. Men att belysa värdet av att lära oss förstå varandra bortom en språklig begränsning öppnar för stora möjligheter för ökad demokrati och fred i världen.

Ja, jag menar att världen skulle bli fredligare om vi stannade upp och vågade lyssna på omvärlden istället för att försöka tvinga på den vårt eget språk eller vårt eget sätt att kommunicera.

Och hur var det med fotbollen, då?

Ja. Tyskland vann semifinalen i fotboll mot värdlandet Brasilien och glädjen som jag kunde se och möta i de tyska främlingarnas ögon behövde inget språk.
Jag såg deras innerliga glädje och kunde glädjas med dem, även om jag själv höll på Brasilien.
I smyg.