Lena Hallengren: Jag vill att riksdagen röstar igenom stärkt assistans före valet 2022

Socialminister Lena Hallengren förklarar i denna intervju varför hon lägger fram förslagen om stärkt personlig assistans redan innan remissbehandlingen är klar. Det handlar om att få riksdagens godkännande före valet i september 2022.

Här är HejaOlikas intervju med Lena Hallengren som ägde rum direkt efter torsdagsmorgonens presskonferens om stärkt personlig assistans.

LÄS MER: Breda protester mot urholkning av timersättning för assistans

Är det hela utredningen Stärkt rätt till assistans som du vill genomföra?

– Utredningen är på remiss så det kan finnas detaljer vi behöver ta hänsyn till, men svaret är annars ja. Förslaget är att starten är januari 2023 och det är det som är realistiskt enligt utredningen. Utredaren Fredrik Malmberg har gjort ett väldigt bra arbete så om det inte kommer stora invändningar i remissbehandlingen så är det utredningens förslag som vi tagit höjd för i budgeten. Det är därför beskedet kommer nu [innan remissbehandlingen är klar], för pengar ska in i budgeten.

– För 2023 ligger det 712 miljoner i budgeten och sedan har utredaren föreslagit ett femårigt genomförande, det är den realistiska tiden det tar att få full effekt. Under tiden räknas budgeten upp.

Kommer detta att röstas igenom i riksdagen före valet 2022?

– Ja, jag hoppas att det gör det. Vi har inte tänkt lämna frågan öppen inför valrörelsen. Jag kan inte svara på när vi lägger propositionen men vi arbetar på, och om det inte kommer så mycket remissynpunkter går det snabbt. Utredningen har fått ett positivt mottagande så det räknar jag med.

– Propositionen kommer inte i år, men under 2022. Vi kommer att lägga en propositionen som ger förutsättningar för att förslagen kan genomföras i januari 2023. Anledningen till att vi lägger fram dagens besked innan remissbehandlingen är klar är att vi annars inte kan jobba på med propositionen, om vi inte har täckning för det i budgeten.

Ser du någon risk att det stoppas?

– Om budgeten inte röstas igenom i riksdagen kan vi inte lägga förslaget, men annars kan jag inte se att det finns någon anledning att känna tvivel eftersom vi lägger pengar i budgeten och ger ett väldigt klart besked.

Vet du att du har stöd av en majoritet i nuvarande riksdag?

– Nja, jag har inte frågat de andra partierna. Men jag vet ju till exempel att Centerpartiet har varit med om att ta fram förslaget, och när Fredrik Malmberg presenterade sina förslag var det inget stort motstånd. Om de andra partierna sedan väljer att prioritera detta i sin budget kan jag inte svara på, men jag tror att det finns alla förutsättningar för att det ska gå igenom. Om vår budget går igenom är bollen i rullning.

Hur går det med direktiv till den utlovade utredningen om huvudmannaskap för assistans?

– Den har jag inget besked om idag, så den kommer jag inte att svara på frågor om, men vi jobbar på.

LÄS MER: ”Kom till skott om statligt huvudmannaskap”

Funktionsrättsrörelsen kommer att efterlysa besked om omprövningar, minuträkning… vad kan man hoppas på där?

– Jag tänker att vi kan vila lite i den här reformen idag. Jag kan inte varje dag och varje vecka ge nya besked. Men däremot har vi varit tydliga om tvåårsomprövningarna sedan tidigare. Vi har INTE gett besked om att de ska återinföras. Om vi fattar nya beslut kommer vi att ge besked om det. Idag ger vi besked om väldigt viktiga reformer som handlar om att de som inte alls kommer in i assistansen ska kvalificera sig för assistans. Det känns väldigt angeläget att det får stort utrymme.

Hur känns det att kunna lägga fram förslagen, efter all kritik om försämrad assistans och uppmärksamheten kring kriminalitet?

– Det känns väldigt bra. Det är viktigt att hålla båda frågorna levande. För den som är i behov av assistans är det avgörande att vi klarar av hålla bort de som ägnar sig åt brott och fusk, så att pengarna verkligen kan användas av de som har behov och rätt.

– Jag har ju vidtagit ett antal åtgärder och i ärlighetens namn har även assistans vid andning och sondmatning varit ett stort och omfattande arbete, och för de personer som påverkas livsavgörande. Varje gång vi kan lägga fram förslag som successivt stärker assistansen så känns det väldigt bra.

– Jag har sagt många gånger att det inte är politiska beslut som har förändrat i assistansen. Det är ganska tufft att vara politisk beslutsfattare och sitta på läktaren och se hur domstolar gör tolkningar som inte, tycker jag, motsvarar intentionerna och inte har politisk grund, trots att lagstiftningen i grund och botten är politisk vilja. Så det känns bra att vi successivt tar steg mot att återupprätta de delar i personlig assistans som man upplever har gått förlorade.

Hur svårt har det varit att få fram dagens besked?

– Det är inte så svårt att få gehör, däremot är det komplicerat att förstå vilka specifika delar som är viktiga att lägga i en utredning för att få mesta möjliga förändring. Till exempel kanske många frågar sig ”det där med tillsyn, gör det så stor skillnad”. Det var inte helt enkelt. Men när utredningen var igång, och lämnade sina förslag ,var det inte svårt att gå dem till mötes.

Så Fredrik Malmbergs utredning blir som en milstolpe?

– Det måste utredas. Lite för ofta får jag frågor om ”kan ni inte fixa till…?”, ”kan ni inte bara säga till Försäkringskassan…?” och så vidare. Lagstiftningen är komplicerad materia, och jag vidhåller att den stora LSS-utredningen som gjordes hade viktiga delar och principer. Det var väldigt synd att så många valde att dissa den utan att låta den få en chans, och utan att läsa den noggrant för att se vilka delar som vi skulle kunna gå vidare med.

– Jag tycker att vi missade en chans. Och det var inte mitt eller regeringens fel, utan det var många andra som tyckte att den utredningen ska vi inte alls titta vidare på. Det gjorde att vi fick ta nya tag, vi tappade tid, när vi istället fick en ny utredning med ett mycket smalare uppdrag. Men vi gav ett uppdrag till Fredrik Malmberg, och han levererade på det, och det är vi väldigt glada för.