Allt om jättelyftet för personlig assistans 2023

Lagändringar 1 januari 2023 ger tusentals fler rätt till personlig assistans. Många som förlorat sin assistans kan få tillbaka den. Men trots nya regler kommer många inte att beviljas den personliga assistans som de behöver. Det finns flera problem kvar att lösa.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

De viktigaste förändringarna 2023

Riksdagen antog två olika propositioner i juni 2022. Dels propositionen Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (2021/22:214), dels Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (2021/22:244).

Den förstnämnda propositionen debatterades i riksdagen den 16 juni 2022, och den andra propositionen debatterades 20 juni 2022.

De viktigaste förändringarna i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans är:

  • Ett nytt schablonavdrag för föräldraansvar. (Läs även: Föräldraavdrag ger kraftig ökning av assistans för barn)
  • Nytt grundläggande behov: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
  • Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver ska också räknas in i de grundläggande behoven.

Se videon om utredningen Stärkt rätt till personlig assistans (från presskonferensen 26 maj 2021) som låg till grund för propositionerna:

Vad ville Fredrik Malmberg med utredningens förslag?

Så här beskrev vi Fredrik Malmbergs förslag när utredningen presenterades 2021:
Det handlar om att utöka, eller snarare återställa, assistansen för personer som har behov av ”tillsyn” av olika slag. En person kan till exempel behöva hjälp med motivering och vägledning för att kunna genomföra vissa saker. Det kan också röra sig om att förebygga riskfyllt beteende. Medicinska problem kan också kräva hjälp.
Det har blivit allt svårare att få personlig assistans för sådan tillsyn, eller som det formellt heter: ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” och som ibland kallas ”det femte behovet”. Allt fler har fått avslag på assistans. De tuffare reglerna har svepande motiverats med ”ny rättspraxis”.
Konsekvenserna har varit mycket allvarliga. Personer som behöver stöd nästan all vaken tid har kastats ut ur assistansen, trots stora skaderisker på grund av riskfyllt beteende eller medicinska problem. Även personer som inte klarar grundläggande personlig hygien har förlorat sin assistans.
I dagens läge kan assistans för sådan tillsyn beviljas som ”andra personliga behov” enligt LSS 9 a, men det är ovanligt att tillsyn självständigt beviljas som grundläggande behov.
Utredaren anser att det är nödvändigt att utöka (eller återställa) rätten till assistans vid behov av tillsyn. Den nya ”rättspraxis” som begränsat assistansen måste upphävas. Behov av ”kvalificerat motiverande eller vägledande stöd” ska inte bedömas separat som ett eget behov som idag, utan räknas med i de behov som stödet i praktiken gäller, till exempel personlig hygien eller måltider.

Långa köer och försenade utbetalningar väntar 2023

Den 23 november 2022 varnade Försäkringskassan för att de nya regler kommer att skapa stora problem i handläggningen. Lagändringen kommer att slå igenom långsammare än tänkt. Ökningen av nya assistansmottagare fördröjs ett kvartal.

Fördröjningen beror enligt Försäkringskassan på att man får en alltför snål budget för administrationen från regeringen. Försäkringskassan skriver i utgiftsprognosen att den resursförstärkning som man begärt, för att klara av administrationen av ansökningar kopplat till de nya reglerna, blev ”mycket lägre än vad Försäkringskassan bett om i sitt budgetunderlag”.

Dessutom fick Försäkringskassan vänta alltför länge på besked. Redan i mars bad man om budgetförstärkning, men inget hände förrän regeringen presenterade sin budgetproposition den 9 november.

I budgetunderlaget varnade Försäkringskassan för att bristande finansiering får ”omfattande negativa konsekvenser i form av stora ärendebalanser, långa handläggningstider och försenade utbetalningar”.

Som exempel på vad fördröjningen innebär skriver man att drygt 100 personer färre beräknas få tillgång till assistansersättningen under 2023 jämfört med tidigare prognos.

Försäkringskassan skriver också att arbetet mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar ”högst sannolikt” måste nedprioriteras.

Av prognosen framgår även att assistansersättningen väntas öka med 17 procent till drygt 28 miljarder kronor år 2026.

I en intervju med HejaOlika i augusti 2022 sa Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, att det blir en stor utmaning att klara anstormningen av nya ansökningar 2023.

– Men i kommer att göra allt vi kan för att få en smidig övergång till nya reglerna, sa Anna Viberg. Det kan vara bra att titta in på vår webb med jämna mellanrum. Vi arbetar om webbsidorna steg för steg för att de ska bli bättre, och för att det bli enklare att ansöka. Om man har funderingar kan man också alltid kontakta våra kundcenter genom att ringa eller mejla.

 

Vilka får ökad chans till personlig assistans?

Lagändringen väntas innebära att cirka 2000 fler personer beviljas assistans av Försäkringskassan, samtidigt som fler också kan få assistans beviljad av kommunerna.

Lagändringen ökar möjligheterna till personlig assistans främst för barn och personer med psykisk funktionsnedsättning. Ökningen för barn i åldrarna 0–11 år väntas bli 400.

De som blivit av med assistans kan beviljas igen. Det är troligt att många som blivit av med sin personliga assistans kommer att söka på nytt, och beviljas assistans igen. Personer som idag bor i gruppbostad (LSS-boende) kan också få rätt till personlig assistans. Men alla sådana bedömningar är osäkra.

Dåvarande socialminister Lena Hallengren beskrev förslagen som ”den största satsningen på personlig assistans sedan LSS infördes. Efter att domstolarna för några år sedan förändrade praxis har många med behov av assistans förlorat den. Sammantaget beräknas förslagen leda till att 2 000 personer kan få rätt till assistansersättning.”

Hon lovade också att ”alla som idag har rätt till personlig assistans kommer att ha det även med de nya reglerna”.

Försäkringskassan har räknat med ännu större ökning. Försäkringskassan menar att utredningen har underskattat hur stor ökningen blir. I utgiftsprognosen för 2021–2025 har Försäkringskassan räknat med en ökning på hela 2800 nya mottagare av assistansersättning.

Regeringens proposition är dock inte lika omfattande som utredningens förslag vad gäller förebyggande stöd som nytt grundläggande behov. Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att detta stöd ska vara aktivt och att assistenten ska vara i omedelbar närhet till personen.

Antalet mottagare av assistans, och medeltimmar per mottagare (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 2022-02-07)Antalet mottagare av assistans, och medeltimmar per mottagare (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 2022-02-07)

Hur många fler timmar assistans kan beviljas?

För barn väntas lagändringen, och det nya schabloniserade föräldraavdraget, innebära att antalet timmar personlig assistans ökar kraftigt. Det är cirka 4000 barn i åldrarna 0–17 år som berörs av detta.

Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.

 

Hur många har personlig assistans idag? Hur stor blir ökningen?

För assistansanordnarna innebär lagändringen i januari 2023 att marknaden kraftigt växer. Inom några år väntas ett par tusen fler personer ha beviljats statlig assistansersättning, och även kommunal beviljad assistans väntas öka.

Enbart ökningen av statlig assistans innebär att antalet personer med assistans växer med cirka 15 procent. I december 2021 hade 13 683 personer assistansersättning från Försäkringskassa. Sex år tidigare (december 2015) var antalet 16 142 personer. Regeringens regleringsbrev för år 2016 till Försäkringskassan, med uppdraget om att bryta utvecklingen, anses ha startat myndighetens arbete med att pressa ned antalet assistansberättigade.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet personer med assistansersättning år 1994–2021. Siffrorna gäller december för respektive år och är hämtade från Försäkringskassans statistikdatabas.

 

När är rätt tid att ansöka om assistans med nya reglerna?

– Det är väldigt bra att vara förberedd till den 1 januari 2023, men absolut inte skicka in ansökan före dess, för då kan den bli bedömd enligt de gamla reglerna, säger Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG.

– Den som känner sig osäker och inte har ett akut behov kan förstås välja att avvakta ännu längre med att ansöka, för att se hur myndigheter och domstolar väljer att tillämpa lagen. På så sätt kan man vara bättre rustad inför sin egen ansökan.

Hur förbereder man sig bäst för nya reglerna?

– Det är bra om man i god tid kontaktar hälso- och sjukvården så att man har de medicinska underlag som krävs när det blir dags för ansökan, säger Josefin Mikaelsson på Humana Assistans.

Även Christian Källström, Frösunda, betonar behovet av bra intyg, även med ADL-bedömning (om aktiviteter i dagliga livet) samt utlåtande från skola eller förskola om ansökan gäller ett barn. Han anser också att det kan vara bra att ta hjälp av en jurist för att gå igenom hjälpbehovet.

Cecilia Blanck tycker att man ska se till att intygsgivaren så mycket som möjligt knyter sin beskrivning till de ord och formuleringar som står i lagtexten för respektive behov.

– Be handläggaren tala om ifall det behövs ytterligare intyg, eller förtydliganden för de som redan lämnats in, så att du kan komplettera innan beslutet tas, säger Cecilia Blanck.

Hon tipsar om att man ska tänka igenom behoven noga, och skriva ner så många som möjligt av de olika moment som ingår.

– Tänk särskilt igenom de grundläggande behoven, och vilket slags stöd som behövs. Om stödet är vägledande och motiverande – försök beskriva varför stödet är kvalificerat, att det inte räcker med allmänna påminnelser utan att det behöver vara personligt utformat, och måste ges av någon med nära kännedom om assistansanvändaren, säger Cecilia Blanck.

STIL:s jurist Michel Wakim säger att ”gedigna förberedelser är i regel A och O för en lyckad ansökan om personlig assistans”.

– Förbered gärna så tidigt som möjligt, genom att exempelvis inhämta läkarintyg och utföra en ADL-bedömning. Det är den enskilde som bär bevisbördan och måste kunna visa att förutsättningarna för att beviljas personlig assistans är uppfyllda. Det medicinska underlaget är således viktigt i syfte att kunna styrka din rätt till insatsen personlig assistans, säger Michel Wakim.

Hur förbereder sig assistansanordnare sig för lagändringen?

Josefin Mikaelsson, Humana Assistans: ”Vi har en stor juridisk avdelning som har analyserat lagtext och förarbeten för att verkligen sätta oss in i vad den nya lagstiftningen innebär. Vi har också vidareutbildat andra personalkategorier och även hållit webbsänd utbildning för allmänheten.”

Christian Källström, Frösunda: ”Vi sprider kunskap om lagändringen, både internt och externt, bland annat genom föreläsningar. Vi har även dialog med våra kunder om behovet av utökad assistans, framförallt barn-kunder utifrån ändringen av föräldraansvaret. Vi har också ett antal jurister som ser över reglerna och besluten, och som kommer att hjälpa till att ansöka om utökad assistans, och att överklaga eventuella felaktiga beslut.”

Cecilia Blanck, Brukarkooperativet JAG: ”Våra juridiska rådgivare jobbar hårt för att analysera den nya lagstiftningen, och laddar för att hjälpa alla uppdragsgivare som kan ha nytta av regeländringarna att få de assistanstimmar de behöver.”

”Vi har också kontakt med tidigare medlemmar, som förlorat assistansen och som nu vill ha hjälp att få tillbaka den. Och vi får dessutom många nya medlemmar, som vill ha hjälp att förbereda sig och få juridiskt stöd i ansökningsprocessen.”

”Vi satt med i expertgruppen i utredningen och hjälpte till att utforma de här förändringarna utifrån vår långa erfarenhet av att stötta just barn och personer med intellektuella funktionsnedsättningar att få och använda personlig assistans för att leva ett liv i frihet. Nu ska vi vara med och se till att det blir verklighet också!”

Johanna Högberg, Särnmark Assistans: ”Våra jurister går igenom alla befintliga kunders beslut för att se vilka som kan komma att omfattas av lagändringarna och som därmed kan få ett beslut som bättre matchar behovet. Vi informerar om lagändringarna både internt och externt, och ser även över hur vi på bästa sätt kan sprida kunskap och nå ut till de som idag inte har ett beslut om assistans men som kan få det när lagändringarna träder i kraft.”

 

Vem vinner på lagändringen 2023?

Många kan få ett bättre liv när de nya reglerna för personlig assistans börjar gälla.
Men det finns risker att ha koll på. HejaOlika har frågat assistansanordnare om fördelar och nackdelar med lagändringen.

Mer generöst vid psykiska funktionsnedsättningar

JOHANNA HÖGBERG: Många har trots omfattande hjälpbehov hamnat utanför assistansen just på grund av att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” har tolkats så snävt. För personer med psykiska funktionsnedsättningar, som har stora behov av stöd och hjälp i sin vardag, blir det en stor skillnad när kravet på ingående kunskaper tas bort.

Lättnad för barn och familjer

Många barn kan få glädje av de nya reglerna eftersom det schabloniserade föräldraavdraget gör det möjligt för fler barn att beviljas assistans för första gången, och att få ett större beslut för dem som idag redan har assistans. Det här påverkar hela familjer; både syskon och föräldrar till barn med omfattande hjälpbehov kommer att gynnas av att föräldrarna kan få mer avlastning och stöd.

Många personer som tillhör LSS personkrets och har svåra medicinska tillstånd med omfattande hjälpbehov har hamnat utanför assistansen genom utvecklingen i rättspraxis, men med de nya reglerna kan de åter få rätt till assistans.

De som har allvarlig epilepsi kan åter få assistans

JOSEFIN MIKAELSSON: Det är svårt att veta innan vi ser hur myndigheterna väljer att tillämpa den nya lagstiftningen. En grupp som kanske kommer att få tillbaka rätten till personlig assistans är personer som behöver tillsyn på grund av allvarlig epilepsi, när reglerna inte längre ställer krav på en psykisk funktionsnedsättning.

Även personer om har behov av ”aktiv tillsyn” kan få ökade möjligheter till personlig assistans när man tar bort kravet på ingående kunskaper.

CHRISTIAN KÄLLSTRÖM: Vinnare är alla de som blivit av med sin assistans efter ändringen i rättspraxis 2015, där Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, ansåg att ett exempel i propositionen var en uttömmande beskrivning av rätten till assistans för ingående kunskaper. Detta berör personer med stora behov av hjälp och tillsyn utifrån medicinska tillstånd, exempelvis epilepsianfall.

Föräldraavdrag ger lägre tröskel för barn under sex år

CECILIA BLANCK: Flera grupper får ökade möjligheter till assistans. Barn under 6 år har tidigare haft mycket svårt att beviljas assistans, eftersom föräldraansvaret enligt praxis räknats som mycket stort. Med det nya föräldraavdraget ser tröskeln ut att sjunka ordentligt.

Även personer som kanske klarar rent fysiskt att äta eller klä på sig, men bara om det finns en assistent bredvid som vägleder och motiverar, har tidigare haft svårt att få assistans beviljad. Den nya regeln om att sådana behov ska räknas som en del av de grundläggande behoven ser mycket hoppfull ut.

Det är också välkommet att behov av kontinuerligt stöd på grund av medicinska tillstånd som epilepsi och shunt ska ge rätt till assistans igen – det borde rätta till konsekvenserna av domen från 2015.

(Högsta förvaltningsdomstolens dom 2015  (HFD 2015 ref. 46) innebar att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” endast gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan ”förtydligade” därefter att hjälpbehovet dels ska vara en följd av den psykiska funktionsnedsättningen, dels kopplat till något av de övriga grundläggande behoven för att kunna godtas. Se även: 15 år av åtstramningar inom personlig assistans.)

Vem förlorar på lagändringen 2023?

Syftet med lagändringarna är att stärka rätten till assistans, och de nya reglerna ska innebära en utvidgning jämfört med nuvarande regler. Men det finns ändå risker.

Vissa barn kan få sämre föräldraavdrag

Barn som idag har ett beslut där avdraget för föräldraansvar är mindre än det schabloniserade avdraget kan påverkas negativt vid en ansökan om fler timmar.

Inte lika generöst som utredningen föreslog

JOSEFIN MIKAELSSON: Den nya lagen är mycket mer begränsad än det förslag som utredningen lade fram. Lagändringen kommer fortfarande att stärka rätten till personlig assistans, men inte i den omfattning som först presenterades.

CHRISTIAN KÄLLSTRÖM: Den som har ett beslut från Försäkringskassan riskerar inget just nu, eftersom lagändringar inte ger Försäkringskassan rätt att ändra ett beslut.

”Nödingången” för barn skulle behövas

Många personer med tidsbegränsade kommunbeslut kommer att få sina beslut omprövade efter de nya reglerna. Det finns en risk att kommunernas minuträknande innebär att det nya föräldraavdraget (för de grundläggande behoven) har blivit för stort, och att vissa barn riskerar att förlora sin assistans (eftersom hjälpbehovet för de grundläggande behoven inte anses tillräckligt omfattande efter avdraget). Detta är svårt att bedöma eftersom kommunerna ofta varit mycket vaga i hur stora avdrag som gjorts. Därför skulle verkligen ”nödingången” behövas, så att barnets bästa ska kunna ge rätt till assistans.

Förslaget om en ”nödingång” eller ”ventil” fanns med i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37, kapitel 11:6. Utredaren Fredrik Malmberg ansåg att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.

Riksdagens majoritet röstade sommaren 2022 igenom ett beslut om en sådan nödingång. Det var mot regeringens vilja, och någon lagstiftning om detta har inte presenterats.

Möjligen kan riksdagens beslut påverka praxis hos kommunerna. Läs mer om riksdagens beslut om en ventil i föräldraavdraget: Kraftig ökning av personlig assistans för barn 2023.

Sämre för äldre barn som tidigare inte haft avdrag för föräldraansvar

Barn över 14 år med tidsbegränsade kommunbeslut riskerar att få ett större avdrag för föräldraansvar (föräldraavdrag) vid en nyansökan efter årsskiftet. Tidigare har det sällan beaktats ett föräldraansvar efter 13 eller 14 års ålder. Med de nya reglerna finns ett visst avdrag kvar upp tills barnet blir 18 år.

(Tabellen nedan visar hur stort det nya schabloniserade föräldraavdraget blir.)

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

Personer som beviljats assistans för hjälpbehov som förutsätter ingående kunskaper, men där det inte föreligger ett beteende som är skadligt för den enskilde eller ett allvarligt medicinskt tillstånd, utan att det krävs ingående kunskaper av andra anledningar riskerar också att bli av med sitt beslut. Det beror på att rätten till assistans för aktiv tillsyn framöver inte längre baseras på praxis, vilket har gett ett handlingsutrymme för en förstående handläggare. Nu har lagstiftaren avgränsat rätten något.

Enda risken är att politikerna tycker att det blir ”för dyrt”?

CECILIA BLANCK: Egentligen finns inget negativt eftersom den nya lagen stärker rätten till assistans på många sätt. Det nuvarande sjätte grundläggande behovet, om ingående kunskap, tas bort, men det har redan blivit urvattnat och avsmalnat. Vår bedömning är att de personer som berörs av detta kommer att få assistans även framöver.

(Tabellen nedan sammanfattar de grundläggande behoven.)

7 grundläggande behov för rätt till personlig assistans från 1 januari 2023
1. Hjälp med andning och sondmatning 5. Kommunicera med andra
2.Personlig hygien 6. Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. (NYTT)
3. Klä av och på sig 7. Egenvård; stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd (NYTT)
4. Måltider NYTT TILLÄGG: Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven
TAS BORT: Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap tas bort och ersätts av andra

Den risk vi ser är på lång sikt. Om fler personer än man tror beviljas assistans tack vare de nya reglerna, och kostnadsökningarna då blir större än beräknat, kan framtida politiker åter börjar fundera över begränsningar och besparingar.

Hur påverkas de som har assistans genom kommunen?

JOHANNA HÖGBERG: De nya reglerna gäller även för kommunal assistans. Ett problem med kommunala beslut är att tolkningen och tillämpningen kan skilja sig avsevärt beroende på vilken kommun man bor i. Därför kommer det att ta lång tid innan man får en enhetlig bild av hur de nya reglerna tillämpas.

Kommunernas omprövningar är en viktig skillnad

Kommunala beslut är ofta tidsbegränsade med årliga omprövningar, vilket betyder att personer som idag har ett kommunbeslut får sina behov bedömda efter de nya reglerna efter årsskiftet.

Nya reglerna kan ge rätt till statlig assistans istället för kommunal

Det är viktigt att lagändringarna ska innebära en stärkt rätt till assistans. Ingen ska bli av med sin assistans på grund av de nya reglerna. Tvärtom kommer fler personer kunna få ett bättre beslut, och det blir även bli fler som kan få ett nytt kommunbeslut. Vissa personer som idag har ett kommunbeslut kan med de nya reglerna också komma över 20-timmarsgränsen för grundläggande behov och därmed få rätt till ett beslut från Försäkringskassan.

Kommunerna väntas avvakta

CECILIA BLANCK: Det är svårt att veta hur väl förberedda kommunerna är inför lagändringen, och hur de väljer att agera. Vi har de senaste åren sett en trend i att kommunerna följer Försäkringskassans rättstillämpning, men det är troligt att de intar en avvaktande ställning i början.

Hoppas att kommunerna hjälper barn att få statlig assistans

Möjligen blir utredningar för barn enklare då många barn får beslut från kommunerna först, innan de “kvalar” in till den statliga assistansersättningen. Förhoppningsvis kommer kommunerna börja med denna grupp för att bereda väg till den statliga assistansersättningen för barn och ungdomar som så länge fått stå utanför.

 

När lagändringarna träder i kraft i januari 2023 kommer det att finnas sju olika grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans. Nytt är bland annat förebyggande stöd och kvalificerade aktiveringsinsatser. (Genrebilder: Canva)

Nya grundläggande behov 2023 – vad innebär de?

Från 2023 finns nya grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans.

Vad är ”förebyggande stöd”?

Ett nytt grundläggande behov införs i LSS: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

I riksdagsdebatten i juni 2022 uttryckte Pia Steensland (KD) oro över att regeringen beskrivit att detta nya grundläggande behov förutsätter ”aktivt stöd”, och ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer. I en motion skrev Steensland att det finns ”risk för att en person som har minskat ett utåtagerande tack vare assistansen riskerar att förlora sin assistans vid en omprövning”. Hon ville förtydliga lagändringen med att även förebyggande insatser för att minska risken för att farliga situationer uppstår ska vara assistans­grundande. Motionen avslogs dock av riksdagen.

Vilken betydelse får grundläggande behovet ”förebyggande stöd”?

CHRISTIAN KÄLLSTRÖM: Jämfört med praxis idag blir grundläggande behovet förebyggande stöd bättre, i och med att kravet på ingående kunskaper försvinner. Det gamla behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” var ett vagt begrepp. Det hade kunnat inkludera mycket, men tyvärr begränsades det i praxis.

”Förebyggande stöd” innebär en avgränsning, eftersom det anges att det avser psykisk funktionsnedsättning eller ett medicinskt tillstånd, och att det måste föreligga risk för skada eller liv och hälsa, vilket inte var ett krav enligt tidigare lag. Det blir också en utvidgning eftersom kravet på ingående kunskaper försvinner. Så överlag blir det en förbättring.

JOHANNA HÖGBERG: Införandet av ”förebyggande stöd” leder till att fler personer med psykiska funktionsnedsättningar och behov av aktiv tillsyn kan få assistans. Många av dessa personer hamnar idag, trots mycket omfattande hjälpbehov, utanför assistansen på grund av att de inte bedöms uppfylla kraven för att omfattas av det nuvarande grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”. Det är mycket positivt att kravet på ingående kunskaper tas bort.

Det kommer fortfarande krävas behov av frekventa ingripanden för att kunna få assistans för förebyggande stöd. Det finns en risk att personer som får en insats som faktiskt fungerar kan bli av med beslutet, med motiveringen att det inte längre finns behov av frekventa ingripanden.

CECILIA BLANCK: Vi i Riksföreningen JAG har påpekat att regeringens beslut att behålla frekvenskravet i det förebyggande stödet är mycket olyckligt. Ett förebyggande stöd som är framgångsrikt leder naturligtvis till inga eller mycket få situationer med risker att skada någon eller något. Det leder i sin tur till svårigheter att behålla det framgångsrika stödet, eftersom det krävs återkommande farliga situationer.

Vi har denna moment 22-situation idag, och utredningen Stärkt rätt till personlig assistans hade förslag som skulle åtgärda det. Men regeringen valde att frångå utredningens förslag och behålla frekvenskravet. Vi hoppas att det ändå blir förbättringar av att döpa om stödet, och förarbetena betonar det förebyggande perspektivet, men säkert är det inte.

Vad är ”kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser”?

Lagen ändras så att fler stödinsatser ska räknas in i de olika grundläggande behoven.

Det handlar om kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra.

Vilken betydelse får ”kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser”?

CECILIA BLANCK: Detta är en av de bästa och största förändringarna. Denna typ av stöd räknades på 90-talet ofta in under det femte grundläggande behovet, men har med åren blivit alltmer borträknat. Idag går det i princip inte att få assistans för detta.

Vi tror att många nu kan få tillbaka assistans de förlorat, och att barn och unga som på grund av att de har viss fysisk förmåga tvingats växa upp med andra stödformer nu äntligen ska få chansen till ett liv i frihet, med personlig assistans.

Det finns risk att kraven att visa att stödet verkligen är ”kvalificerat” ställs alltför högt. Regeringen bemötte i propositionen remissinstansers farhågor om att denna förändring skulle bli alltför generös med ”regeringen (bedömer) att det föreslagna stödet vidgar målgruppen, vilket även är regeringens avsikt med förslaget”. Vi hoppas att både Försäkringskassan och domstolarna accepterar detta och använder lagändringen som det är tänkt.

JOHANNA HÖGBERG: Det är positivt att kravet på ingående kunskaper tas bort, men det finns det otydligheter om hur man ska bedöma huruvida en insats ska betraktas som ”kvalificerad” eller inte, och vad som ska ingå i det nya stödet. Det bör i alla fall bli fler som får rätt till assistans, även om ökningen kanske inte blir särskilt stor. Här kan också finnas en risk, precis som vid ”förebyggande stöd”, att en person som får en insats som fungerar, och på grund av stödet blir mer självständig, inte längre bedöms ha behov av assistans.

MICHEL WAKIM: Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser kommer att ingå i hjälpbehov kopplade till vissa grundläggande behov. Detta kan leda till att fler personer med psykiska funktionsnedsättningar beviljas assistansersättning, då antalet timmar grundläggande behov kan förväntas öka med dessa ändringar. Det är dock för tidigt att säga hur utfallet blir, vi får invänta rättspraxis för att få en tydligare bild över lagens faktiska effekter.

CHRISTIAN KÄLLSTRÖM: Det är bra att det tydligt anges i lagtext att det är ett hjälpbehov som är grundläggande. Detta innebär att handläggare får svårare att neka assistans för detta, även om det fortfarande krävs att den enskilde visar att behovet av aktivering och motivering är kvalificerat.

Egenvård – hur förändras reglerna 2023?

De nya reglerna för personlig assistans vid egenvård och sjukvård beskrivs i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård.

Det skapas en ny lag om egenvård. Personer som har assistans får ofta hjälp med sjukvård av sina personliga assistenter, istället för av vårdpersonal. Det kallas då egenvård. Det är vårdpersonal som gör bedömningen om assistenter kan utföra sådan egenvård. En egenvårdslag ska ge tydligare struktur för egenvård.

Egenvård kan handla om hantering av läkemedel, lägga om sår, sköta kateter eller hantering av andningshjälpmedel. Ofta är riskerna för skador små, men ibland kan felaktig hantering innebära stora risker.
Utredaren Fredrik Malmberg påtalade att det är oacceptabelt att den här vården utförs med lägre patientsäkerhet än annan sjukvård.

Propositionen har också ett nytt grundläggande behov i LSS. Det nya behovet gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Regeringens förslag om egenvård har välkomnats av bland annat IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, och Riksföreningen JAG.

”Bra att det tydliggörs i lagen att vissa sjukvårdande insatser kan delegeras till personliga assistenter”, säger Sophie Karlsson, IfA.

”Äntligen blir behov på grund av olika medicinska tillstånd, som kräver ständig beredskap av en assistent, assistansgrundande, säger Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG. Hon nämner svår epilepsi, shunt eller liknande som exempel på situationer då lagändringen blir viktig.

”Regeringen väljer att lägga fram väl avvägda delar av förslagen från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Egenvård definieras, men utan detaljstyrning. Man markerar också i lagrådsremissen mot IQ-diskriminering, genom att konstatera att det finns inga sådana skillnader idag, och ska inte finnas framöver heller.”

”Regeringen nöjer sig med att föreslå att sjukvårdshuvudmannen får ansvar för att personer med omfattande funktionsnedsättningar kan vara så delaktiga som möjligt i samhället. Vi saknar förstås att även grundläggande behov som tillgodoses i form av sjukvård ska vara assistansgrundande. Men utredningens förslag om vårdassistans var inte tillräckligt genomtänkt”, säger Cecilia Blanck.

Nej till personlig assistans vid sjukhusvård. I riksdagsdebatten föreslog Bengt Eliasson (L) att sjukvård också ska vara assistansgrundande. ”Rätten att ha med sin assistent vid sjukhusinläggning handlar om att säkerställa att personkännedom tas till vara, att patienten har möjlighet att kommunicera på sina villkor och att sjukhusinläggningen blir så trygg som möjligt”, skrev Bengt Eliasson i en motion som dock avslogs av riksdagen.

Vilken betydelse får de nya reglerna om egenvård?

CECILIA BLANCK: Denna förändring syftar främst till att reglera dagens tillämpning på ett tydligare sätt. Nu finns det lagstöd för Socialstyrelsens föreskrifter och vi hoppas att den kan få fortsätta användas konstruktivt. Det är behandlande läkare eller annan ansvarig i vården som tillsammans med den enskilde gör bedömningen av om en insats kan utföras som egenvård, med eller utan personliga assistenters hjälp. Och att behov av assistans med egenvård ingår i assistansbeslutet. Detta bedömer vi inte ska förändras.

MICHEL WAKIM: Målet är att förtydliga när det föreligger egenvård, och på så sätt blir det tydligare vilka situationer som är assistansberättigande i fråga om egenvård. Förhoppningsvis klargör den nya lagen om egenvård rättsläget, och skapar mer förutsebarhet genom att egenvårdsbegreppet definieras i lag.

Hur kommer Försäkringskassan att använd nya reglerna?

CECILIA BLANCK: Försäkringskassan har flaggat för att det kommer att dröja innan förändringarna får effekt. Risken finns att de börjar med att säga nej till allt som är det minsta oklart, för att få vägledning av domstolarna om hur generöst de nya lagarna ska tolkas. Då kommer många att få vänta länge på sina beslut. Vissa av de nya reglerna borde dock vara tillräckligt konkreta för att slå igenom snabbare, som det nya föräldraavdraget med fastslagna trappsteg i olika åldrar.

JOSEFIN MIKAELSSON: Det är en del som känns oklart med de nya reglerna. Det finns ingen uttömmande uppräkning för vad som ska ge rätt till assistans. Det är inte heller önskvärt med en sådan uppräkning, men det innebär ändå att det finns ett tolkningsutrymme som resulterar i otydligheter.

Ett konkret exempel som bidrar till otydlighet gäller det nya grundläggande behovet förebyggande stöd. Där ska stödet förebygga att personen skadar sig själv, andra eller egendom, och det ska inte krävas att personen uppvisar ett utåtagerande beteende. Samtidigt ställs det krav på frekventa ingripanden, som kan tolkas som något som sker i stunden och inte i förebyggande syfte.

CHRISTIAN KÄLLSTRÖM: Sannolikt kommer det att krävas ett flertal domar i kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen innan det blir klart vad en kvalificerad aktiverings- och motiveringsinsats är.

Överlag är det en positiv lagändring och intentionen är bra. Det är bra att det skapats ett föräldraavdrag som ger enhetlighet och mindre godtyckliga bedömningar från handläggarna. Detta har varit ett stort problem sedan länge och lett till många domstolsprocesser. Risken är dock att bedömningen av hjälpbehovens omfattning nu blir snävare istället, för att kompensera för de minskade avdragen.

Risken är också att myndigheterna hänvisar till ”familjesamvaro” eller ”familjegemenskap” i utökad omfattning för att inskränka rätten till assistans. Tyvärr har kammarrätterna inte enhetligt sagt nej till sådana avdrag.

Det finns även risk att kommuner och Försäkringskassan även framöver ständigt testar att avgränsa rätten till assistans, eller som de säger ”förtydliga praxis”. Problemet är att praxis styrs av vilka mål som kommer till domstolen, och de allra flesta mål avser ärenden där Försäkringskassan eller kommunen begränsat rätten till assistans. Detta medför att praxis tenderar att bli snedvriden och ofta en inskränkning av rätten till assistans. Detta är något som måste åtgärdas för att rätten till assistans ska bli förutsebar och följa intentionerna.

JOHANNA HÖGBERG: Det är för tidigt att säga hur Försäkringskassan kommer att tillämpa de nya reglerna. En av de oklara frågorna är vad som ska ingå i kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, och hur begreppet ”kvalificerade” ska tolkas. Det finns risk att Försäkringskassan gör en alltför snäv tolkning av vilka insatser som ska anses vara tillräckligt kvalificerade, vilket kan leda till att det inte alls blir så mycket lättare att få assistans för sådana behov. Det är även oklart vilka medicinska tillstånd som kommer ingå i egenvård.

Det blir nog en utmaning för Försäkringskassan både att hantera alla nya ansökningar och att veta hur de nya reglerna ska tolkas och tillämpas. Sannolikt blir handläggningstiden längre efter årsskiftet. Först när Försäkringskassan har hunnit fatta tillräckligt många beslut utifrån de nya reglerna, vilket kommer ta flera månader, går det att få en uppfattning om hur de nya reglerna tillämpas. Sedan tar det ytterligare några år innan vi får se hur domstolarna tolkar reglerna eftersom en överklagandeprocess tar lång tid. Så man får räkna med att det tar tid.

MICHEL WAKIM: Vi har under åren kunnat se att rättstillämpningen, genom beslut från myndigheter och rättspraxis från domstolar, ändrat lagens innebörd. Rättstillämpningen har landat längre och längre från det ändamål som lagstiftarna hade med lagen. Vi får invänta rättspraxis för att få en bild över lagens praktiska effekter.

 

Vad innebär det nya föräldraavdraget?

Ett nytt schabloniserat föräldraavdrag införs vid bedömningen av ett barns behov av personlig assistans. Syftet är att föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättning ska bli mycket mindre omfattande än det är idag när Försäkringskassan och kommuner bedömer assistansbehov. Detta kommer att ha positiva effekter även för föräldrarna och syskon.

Förändringen ska underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Det innebär också att fler barn med mycket stora stödbehov kan bo kvar och växa upp hemma.

Fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans uppger regeringen. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans. Barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra 4000 barn.

LÄS ÄVEN: Så blir personlig assistans för barn med föräldraavdraget

Åsikterna om ett schabloniserat föräldraavdrag går isär. Motståndare menar att assistansbehov, som alla andra LSS-insatser, alltid ska bedömas individuellt, vilket en schablonisering inte medger.

Trots detta tycker många tveksamma att det aktuella förslaget är bättre än dagens bedömningar av ”normalt föräldraansvar”.

Hur ska föräldraavdraget fungera i praktiken?

En viktig synpunkt i remisserna är att det föreslagna schablonavdraget blir alltför stort (och alltså fortsätter att lägga orimligt stort ansvar på föräldrarna). Flera remissinstanser, däribland Autism- och aspergerförbundet, har efterlyst ett schablonavdrag på fler nivåer och större möjlighet till individuell bedömning.

Idag finns inga regler, allmänna råd eller oberoende kunskapsstöd som beskriver vad som ingår i normalt föräldraansvar för barn som har funktionsnedsättning. De stora oklarheterna leder till rättsosäkerhet vid bedömning av barns rätt till personlig assistans.

Lagändringen 2023 innebär att föräldraavdragsschablonen får två delar – dels för grundläggande behov, dels för andra personliga behov. Uppdelningen görs för att följa principerna för dagens behovsbedömningar i övrigt.

Schablonavdraget ska vara olika stort för olika åldrar på barnet. Det beror på att det normala föräldraansvaret minskar med barnets stigande ålder. Ett barn med funktionsnedsättning får alltså teoretiskt sett (allt annat lika) ökat behov av personlig assistans med stigande ålder.

Regeringen skrev i lagrådsremissen att ”för ett barn som en gång har fått personlig assistans eller assistansersättning beviljad efter ett schabloniserat föräldraavdrag kommer således schablonens konstruktion aldrig att kunna medföra att rätten till stöd minskar genom att barnet blir äldre. När beslut fattas om personlig assistans eller assistansersättning kan hänsyn tas till schablonens konstruktion på så sätt att beslutet innebär fler timmar i och med barnets ökande ålder under förutsättningen att inga andra omständigheter ändrats”.

För hjälpbehov som handlar om andning eller sondmatning ska det inte göras något föräldraavdrag alls.

Föräldraavdrag ska inte heller göras för grundläggande behov från 12 års ålder. (För andra personliga behov föreslår regeringen att inget avdrag ska göras från 18 års ålder.) Denna åldersgräns har ifrågasatts av remissinstanser som anser att inget avdrag ska göras från nio års ålder, eller ens från sex års ålder. Det finns en oro kring åldersgränserna. Exempelvis arbetsgivarorganisationen Fremia uttrycker oro för att regeringens förslag kan leda en skärpning jämfört med dagens praxis.

Hur stort blir föräldraavdraget i olika åldrar?

Hur stort blir då föräldraavdragen för olika åldrar? Regeringen bestämmer föreskrifter om storleken genom Förordning (1993:1091) om assistansersättning. Under sommaren 2022 blev det klart att föräldraavdragets storlek blir detsamma som föreslogs i Fredrik Malmbergs utredning.

Föräldraavdraget har fyra olika åldersnivåer. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år.

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

 

Vad tycker funktionsrättsförbunden om lagändringarna 2023?

Förändringarna har lovordats av många inom funktionsrättsrörelsen – men regeringen får samtidigt hård kritik för att man låter Försäkringskassan fortsätta stycka sönder behovsbedömningarna med minuträknande.

Funktionsrätt Sverige: Hoppas att det blir som utlovat. Funktionsrätt Sverige framhåller föräldraavdraget som en viktig förbättring, eftersom det syftar till att funkisföräldrars ansvar ska bli mindre än idag genom utökad assistans.
”Vi hoppas att det blir som utlovat och leder till att fler barn får personlig assistans och att barn som redan idag har personlig assistans kommer att beviljas fler timmar. Förhoppningsvis minskar den oro som många familjer idag upplever inför risken att få assistansen minskad eller helt indragen,” säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

IfA: Rättar till en del av den skeva tillämpningen. IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, ser fram emot lagändringen: ”Det kommer att rätta till en del av den skeva tillämpning de senaste åren, som lett till att personer förlorat rätten till assistansersättning. IfA har funnits med i expertgruppen till den utredning som lett till de förslag som regeringen nu lagt och det är glädjande att det ska bli möjligt för fler personer att beviljas assistansersättning igen.”

RBU: Nästan 4 av 10 barn har förlorat sin assistans. Johan Klinthammar, ordförande för RBU Rörelsehindrade Barn & Ungdomar, menar att regeringens förslag är ”ett första steg i rätt riktning”.
– Men assistansen för barn och unga är inte på något vis räddad. Kanske till en viss del, men mycket återstår. Försäkringskassan måste framför allt ändra attityd och gå från att vara en misstänkliggörande myndighet till att bli en hjälpande myndighet, säger Johan Klinthammar.
Han uppger att statlig personlig assistans för barn 0–14 år har minskat med 37,5 procent från hösten 2015 till december 2021. RBU anser att minskningen beror på S-regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan för år 2016, då myndigheten fick i uppdrag att ”bidra till att bryta utvecklingen” inom assistansersättningen.
– En helt förfärlig utveckling, säger Johan Klinthammar.

DHR: Absurt räknande av minuter. DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, tycker också att regeringens förslag är bra, men kritiserar skarpt att behoven även i fortsättningen styckas upp i ett ”absurt räknande av minuter”.
”Dagens uppdelning i ’grundläggande behov’ och ’andra personliga behov’ är en oacceptabel indelning av människors liv. Behoven skiljer sig naturligtvis åt från person till person och även från dag till dag. Precis som för personer utan funktionsnedsättning. Ett särskiljande mellan begreppen innebär en avhumanisering av oss. Behov är inte enskilda, uppsplittrade och förutsägbara, utan skapar tillsammans en helhet som inte går att räkna ut i timmar och minuter”, säger Åsa Strahlemo.
DHR kritiserar också att åtstramningen av assistans har fått fortsätta även de senaste åren, bland annat genom en dom 2019 i Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att sminkning inte ska räknas som personlig hygien.
”Det dras in på saker som är självklara för alla andra. De som har nedsatt rörelseförmåga ska inte få sminka sig, men alla andra kan ju sminka sig. Smink måste väl ända ses som inom ramen för vad folk gör? I duschen har du rätt till schamponering men inte hårbalsam – och absolut inte hårstyling. Som grundläggande behov räknas bara underkläder, inte andra kläder,” säger Karolina Celinska, DHR.

Glädjen över nya regler om stärkt rätt till assistans från januari 2023 grumlas av att gamla och nya sprickor inom assistansen fortsätter växa. En rad försämringar leder till att personlig assistans allt mindre handlar om att ”leva som andra”. Foto: Linnea Bengtsson.

Sprickorna som hotar den personliga assistansen 2023

Nya regler från januari 2023 räcker inte för att skapa en hållbar och trygg personlig assistans. Gamla och nya hot gör livet tufft för de som behöver personlig assistans.

Tillsammans med Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, har HejaOlika gått igenom några av problemen, och hur de påverkar enskilda assistansanvändare.

– Som assistansanvändare vrider man ut och in på sig för att göra rätt, men riskerar ändå att det blir fel. Egentligen vill folk bara kunna leva som vem som helst, säger Sophie Karlsson.

Trots löftet om stärkt assistans 2023 hotas många enskilda av nya försämringar. Enskilda personers behov kommer i andra hand när nya kontroller och begränsningar införs. Illustration: Bengt Elmén.

Omprövningar: Väldigt många kan förlora sin assistans

Hösten 2017 tog regeringen initiativ till att stoppa tvåårsomprövningarna från och med 1 april 2018, eftersom förändrad rättspraxis hotade assistansen. Med hänvisning till olika domar hade Försäkringskassan kraftigt skärpt kraven för att få assistans.

Trots nödstoppet har antalet assistansberättigade fortsatt att minska. Försäkringskassan kan fortfarande ändra assistansbeslut vid ”väsentligt ändrade förhållanden”. IfA anser att Försäkringskassan tänjer allt mer på vad som är ett väsentligt ändrat förhållande.

Problemen som utlöste nödstoppet är fortfarande inte helt lösta. Om omprövningarna skulle återstartas idag skulle många riskera att förlora sin assistans. Den praxis som gäller idag för rätten till assistans är mycket hårdare än tidigare. Dessutom har bedömningen om vad som ingår i personlig hygien blivit mycket mer restriktiv sedan tvåårsomprövningarna stoppades.

LÄS ÄVEN: 15 år av åtstramningar inom personlig assistans

För kommunala beslut finns inget omprövningsstopp. Kommunernas beslut är dessutom ofta tidsbegränsade, trots att assistansbeslut ska vara varaktiga. Läs även: Kräver nödstopp for kommunala omprövningar.

IfA menar att både Försäkringskassans och kommunernas tillvägagångssätt skapar stor oro för assistansberättigade, personliga assistenter och anordnare. IfA vill att alla ska kunna vara trygga med sina beslut, och att ändring endast ska ske när det föreligger drastiskt minskat assistansbehov.

Väsentlig ändrade förhållanden – så funkar det

Även om tvåårsomprövningarna stoppades från april 2018 görs fortfarande omprövningar vid ”väsentligt ändrade förhållanden”. Tabellen nedan visar hur det fungerar idag, och hur IfA anser att det borde fungera.

Så funkar det idag Så vill IfA att det ska funka
Omprövning om det föreligger väsentligt ändrade förhållanden (VÄF). Vad som är VÄF är inte klarlagt. Uppföljning av beslut bör ske med individuellt bestämt tidsintervall. Personer med livslånga funktionsnedsättningar och väldigt omfattande behov bör inte ha uppföljning mer än vart tionde år efter 18 år fyllda. IVO, som tillsynsmyndighet, bör ha möjlighet att kontrollera kvaliteten på den utförda insatsen. Personer vars funktionsnedsättning inte kan bekräftas som livslång eller är mindre omfattande i tid bör erbjudas uppföljning inom intervallet 3-5 år.
VÄF kan vara kopplat till en situation som att personen har flyttat, men inte ändrat behov. Vid en uppföljning ska inte beslutet innebära en möjlig neddragning om inte behoven minskat, då gynnande beslut ska vara beständiga.
VÄF gäller från när situationen ändrades, även retroaktivt, upp till 10 år bakåt i tiden. Vid omprövning (eller ännu hellre uppföljning) av assistansbeslut ska det nya beslutet gälla från det nya beslutsdatumet, inte bakåt i tiden, om det gäller beslut om minskat antal assistanstimmar, polisanmälda bedrägerier undantagna.

Behovsbedömningar: Fortsatt uppstyckning och nya neddragningar

Enligt IfA:s uppfattning decimeras de grundläggande behoven allt mer, samtidigt som de delas upp i små beståndsdelar. IfA vill att behov ska ses i sin helhet.

”Detta skiljer den personliga assistansen från hemtjänst, och skapar möjlighet till ett självbestämt liv som andra medborgare,” säger Sophie Karlsson.

IfA anser att ”personlig assistans inte ska bestå av korta punktinsatser, utan vara en sammanhållen insats”.

Även efter de ändringar som genomförs den 1 januari 2023 kommer många inte att beviljas den personliga assistans som de behöver. IfA kräver exempelvis att toalettbesök ska bedömas i sin helhet och inte delas upp på förflyttning till/från toalettstolen, dra ner/upp byxor och underbyxor, torka sig, tvätta sig med mera, där varje litet moment bedöms för sig, och om det är grundläggande eller inte.

Den typen av närgångna utredningar, med uppstyckning av olika behov och minuträkning, gör det svårt att få rätt till assistans.

LÄS ÄVEN: Fortsatt närgångna assistansutredningar trots nytt kunskapsstöd

Uppfattningen att assistansbehov ska ses i sin helhet, inte som punktinsatser, delas av hela funktionsrättsrörelsen och av en majoritet av riksdagens ledamöter, som riksdagen uttalat att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet.

Politiker som Pia Steensland (KD) och Bengt Eliasson (L) har stridit för att grundläggande behov ska beräknas i sin helhet, och därmed ge fler möjlighet till assistans. Regeringen har sagt nej till att utreda detta, men huvudmannaskapsutredningen (som ska vara klar 1 mars 2023) har ändå uppmärksammat frågan.

”Beroende på vilka förslag som huvudmannaskapsutredningen lägger fram 2023 så kommer grundläggande behov ha mer eller mindre betydelse. Utredaren har talat om att man funderar över vad ’kvalifikationen’ till assistansen ska vara. Om minuträkning för alla behov skulle kvarstå, inte bara för grundläggande behov, så har vi kvarvarande problem, eftersom ingen kan leva efter korta punktinsatser och det skulle fortsatt vara svårt för en del att kvalificera sig till assistansen”, säger Sophie Karlsson.

Vad säger partierna om grundläggande behov?

Assistanskolls valbarometer sa alla partier utom S och M att de vill ändra lagen så att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Trots den starka opinonen för en sådan ändring har S hittills avvisat alla sådana krav.

LÄS ÄVEN: Ny modell för behovsbedömning kan bli mycket dyrare

Försäkringskassans ökade krav på assistansanordnare att kontrollera hur assistansen utförs innebär nya hot mot enskildas personliga integritet. Illustration: Bengt Elmén.

Självbestämmandet minskar: Allt mer kräver Försäkringskassans godkännande

Oavsett vad huvudmannaskapsutredningen föreslår kommer frågorna om hur assistans får användas fortsätta att vara ett orosmoln. Möjligheten för den enskilde assistansanvändare att själv bestämma över hur assistanstiden ska användas har blivit allt mer begränsad. Det har gått så långt att till och med byte av hobby kan kräva en anmälan till Försäkringskassan och därmed risk för minskad assistans.

Vilken frihet har man att ändra i sin vardag utan att först få Försäkringskassans godkännande? Hur ska det rent praktiskt gå till om Försäkringskassans godkännande skulle behövas?

”Det är förstås helt absurt, men utvecklingen går mer och mer åt att det krävs godkännande från Försäkringskassan”, säger Sophie Karlsson.

”Assistansen kommer längre och längre bort från att leva upp till rättigheter och möjligheter, och blir allt mer en styrd och begränsad insats. Det går stick i stäv med Funktionsrättskonventionen. Folk vrider ut och in på sig för att göra rätt, men riskerar att göra fel ändå. Och egentligen vill folk bara kunna leva och göra sådant som vem som helst kan. Situationen är inte hållbar.”

Sophie Karlsson menar att den tidigare ordningen, där den enskilde får använda den beviljade tiden som hen själv önskar, måste råda. Det bör vara så att endast ändrade behov (behov av färre timmar hänförligt till exempelvis förbättrad hälsa, alternativt att behoven tillgodoses av annan insats) ska rapporteras till Försäkringskassan.

”Den enskilde måste själv kunna omstrukturera sin tid som hen önskar. Att en enskild aktivitet byts ut mot annan aktivitet ska inte spela någon roll så länge hen håller sig inom beslutat antal timmar.”

Inte heller här finns några konkreta initiativ för att lösa problemen. Snarare är det så att kontroller och begränsningar fortsätter att öka, bland annat för att assistansanordnare känner stor press att anmäla alla förändringar för att inte drabbas av återbetalningskrav.

LÄS ÄVEN: Detta måste alla assistansanordnare kontrollera

Återkrav: Växande oro för att beslut ska ändras i efterhand

Assistansberättigade måste kunna förlita sig på att Försäkringskassans beslut består, betonar Sophie Karlsson.

”Om Försäkringskassan fattat felaktiga beslut måste myndigheten stå för det, om den enskilde lämnat korrekta uppgifter.”

Så fungerar det inte idag. Tvärtom är det så att Försäkringskassan ibland ändrar sina beslut i efterhand. Det finns exempel på att man har dragit in assistansersättning flera år retroaktivt, med återbetalningskrav på miljoner. Återkrav kan ställas både till den enskilde assistansanvändaren och till assistansbolaget/anordnaren. Branschorganisationen Fremia har beskrivit återkraven som ”total rättslöshet”.

Osäkerheten leder till att assistansanordnare ökar kontrollen av vad som händer hemma hos den assistansberättigade, och därmed ökade integritetsintrång för den assistansberättigade.

LÄS ÄVEN: Kammarrättens dom om återkrav begränsar personlig assistans

Kan privatlivet skyddas för de som behöver assistans, utan risk för ökat fusk? Sophie Karlsson menar att det visst är möjligt.

”Genom att öka anslagen till IVO kan tillsynen utvecklas till att pröva individuella ärenden och i större utsträckning finna brister i kvalitet och eventuella oegentligheter genom den löpande lämplighetsprövningen. Även genom bättre samverkan mellan olika myndigheter kan kriminell verksamhet upptäckas”, säger Sophie Karlsson.

Hon menar även att Försäkringskassan genom tidsredovisningen har koll på när assistansen utförs, och kan genom uppföljning av beslut samt samarbete med andra myndigheter, ha möjlighet att ha kontroll i tillräcklig utsträckning för att skapa ett hållbart och säkert system, utan att det går ut över den enskildes integritet i alltför hög grad.

Vad säger partierna om Försäkringskassans återkrav?

Alla riksdagspartier vill se åtgärder mot hur Försäkringskassans driver in återkrav av assistansersättning. Partierna menar att bedömningar och beslut om återkrav behöver bli mer rättssäkra. S uttrycker det mer försiktigt än övriga partier och säger, i Assistanskolls valutfrågning, att ”vi ser ett behov av att se över regelverket för omprövning av personlig assistans och därmed också Försäkringskassans regler för återkrav”.

Assistansersättningen har utholkats under senare år, och risken är stor att den försämras ytterligare under 2023. Illustration: Bengt Elmén.

Urholkad timersättning ger sämre kvalitet

Förutsättningarna för personlig assistans har försämrats genom en successiv urholkning av timersättningen (schablonersättningen). År 2022 är beloppet 319,70 kronor per timme. Det anser branschen och IfA vara alltför lågt för att ge rimliga löner och bra kvalitet. Flera organisationer har gått samman i en kampanj för rimliga villkor, med krav på att assistansersättningen höjs till 350 kronor per timme, och därefter höjas regelbundet i nivå med löneökningarna.

Regeringens budgetproposition för 2023 innebär en fortsatt urholkning – timersättningen höjs med endast 1,5 procent. Samtidigt väntas lönerna att öka med cirka 4 procent.

LÄS ÄVEN: Hur ska personlig assistans klara huggsexan om statsbudgeten?

Vad anser partierna om assistansersättningens timbelopp?

Bland riksdagspartierna har Liberalerna mest aktivt förespråkat en större höjning av timersättningen. L vill höja med 3,5 procent per år under tre år, och därefter knyta höjningen till index för löner och kostnader i liknande branscher. Kristdemokraterna har föreslagit en årlig höjning på 2,2 procent, eller i nivå med avtalsenliga löneökningar. Både L och KD står dock bakom budgetpropositionens låga 1,5 procent.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Från Livets möjligheter 2022: Sex berättelser om vilket stöd som anhöriga behöver