Jättelyft för personlig assistans i januari 2023

  • Antalet assistansberättigade har minskat kraftigt sedan 2016.
  • Raset fortsätter under 2022, och väntas fortgå till mitten av 2023.
  • Nu är regeringen klar med propositionen om stärkt rätt till personlig assistans.
  • Den 1 januari 2023 går startskottet för en kraftig ökning av personlig assistans.
  • Många som förlorat sin assistans kan få den beviljad igen.

Vändpunkt för assistans i mitten av 2023

Propositionen ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214) publicerades den 29 mars 2022 på regeringens webbplats.

Ett diagram i Försäkringskassans utgiftsprognos från februari 2022 (se nedan) visar att myndigheten räknar med att antalet mottagare av assistansersättning fortsätter att minska även under början av 2023. I mitten av 2023 vänder kurvan upp igen.

Antalet mottagare av assistans, och medeltimmar per mottagare (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 2022-02-07)
Antalet mottagare av assistans, och medeltimmar per mottagare (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 2022-02-07)

Vad är viktigast i propositionen om stärkt rätt till personlig assistans?

De viktigaste förslagen i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans är:

* Ett nytt schablonavdrag för föräldraansvar.
* Nytt grundläggande behov: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
* Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver ska också räknas in i de grundläggande behoven.

Propositionen innehåller samma förslag som lagrådsremissen i februari.

Förslagen bygger på Fredrik Malmbergs utredningStärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser”, SOU 2021:37.

När börjar lagändringarna om assistans gälla?

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.
Försäkringskassan har varnat för att man får för kort tid på sig, och vill ha ett års förberedelsetid från riksdagsbeslut.

Så lång tid behövs inte, anser regeringen, som påpekar att utredningsförslagen om egenvård inte finns med i denna proposition. Förslaget om nytt föräldraavdrag (schablonavdrag) blir dessutom en förenkling jämfört med idag, påpekar regeringen vidare.

Hur många fler kan få personlig assistans?

Lagändringen väntas innebära att cirka 2000 fler personer beviljas assistans av Försäkringskassan, samtidigt som fler också kan få assistans beviljad av kommunerna.

Lagändringen ökar möjligheterna till personlig assistans främst för barn och personer med psykisk funktionsnedsättning. Ökningen för barn i åldrarna 0–11 år väntas bli 400.

De som blivit av med assistans kan beviljas igen

Det är troligt att många som blivit av med sin personliga assistans kommer att söka på nytt och beviljas assistans igen. Personer som idag bor i gruppbostad (LSS-boende) kan också få rätt till personlig assistans. Men alla sådana bedömningar är osäkra.

Socialminister Lena Hallengren har beskrivit förslagen som ”den största satsningen på personlig assistans sedan LSS infördes. Efter att domstolarna för några år sedan förändrade praxis har många med behov av assistans förlorat den. Sammantaget beräknas förslagen leda till att 2 000 personer kan få rätt till assistansersättning.”

Hon lovar också att ”alla som idag har rätt till personlig assistans kommer att ha det även med de nya reglerna”.

Försäkringskassan har räknat med ännu större ökning

Försäkringskassan menar att utredningen har underskattat hur stor ökningen blir. I utgiftsprognosen för 2021–2025 har Försäkringskassan räknat med en ökning på hela 2800 nya mottagare av assistansersättning.

Regeringens proposition är dock inte lika omfattande som utredningens förslag vad gäller förebyggande stöd som nytt grundläggande behov. Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att detta stöd ska vara aktivt och att assistenten ska vara i omedelbar närhet till personen. Enligt regeringen blir det därför färre som får assistans än enligt utredningens förslag.

Hur många fler timmar assistans kan beviljas?

För barn väntas lagändringen, och det nya schabloniserade föräldraavdraget, innebära att antalet timmar personlig assistans ökar kraftigt. Det är cirka 4000 barn i åldrarna 0–17 år som berörs av detta.

Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.

Vad betyder detta för enskilda och familjer?

När fler får rätt till personlig assistans ökar möjligheten att få sina behov av stöd tillgodosedda, kunna bo i eget hem och kunna delta i samhällslivet på samma villkor som andra, betonar regeringen.

Föräldraavdraget väntas få stor positiv betydelse för föräldrar och syskon till barn med funktionsnedsättningar.

Förslagen ska ”gynna föräldrar och anhöriga som kan få den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra. Förslagen bedöms också gynna de andra barn som finns i familjen”, heter det i propositionen.

Dessutom kommer förutsägbarheten och rättssäkerheten för den enskilde att stärkas.

Regeringens förslag bygger på utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Se videon från presentationen av utredningen i maj 2021.

Vad föreslår regeringen om egenvård och sjukvård inom assistans?

Utredningens förslag om egenvård och sjukvårdande insatser finns i en särskild lagrådsremiss som presenterades den 24 mars.

Regeringen föreslår där en ny lag om egenvård. Egenvård är något en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, efter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal. En egenvårdslag ska ge tydligare struktur för egenvård.

Regeringen föreslår också ett nytt grundläggande behov i LSS. Det nya behovet gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Regeringens förslag om egenvård välkomnas av bland annat IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, och Riksföreningen JAG.

”Bra att det tydliggörs i lagen att vissa sjukvårdande insatser kan delegeras till personliga assistenter”, säger Sophie Karlsson, IfA.

”Äntligen blir behov på grund av olika medicinska tillstånd, som kräver ständig beredskap av en assistent, assistansgrundande, säger Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG. Hon nämner svår epilepsi, shunt eller liknande som exempel på situationer då lagändringen blir viktig.

”Regeringen väljer att lägga fram väl avvägda delar av förslagen från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Egenvård definieras, men utan detaljstyrning. Man markerar också i lagrådsremissen mot IQ-diskriminering, genom att konstatera att det finns inga sådana skillnader idag, och ska inte finnas framöver heller.”

”Regeringen nöjer sig med att föreslå att sjukvårdshuvudmannen får ansvar för att personer med omfattande funktionsnedsättningar kan vara så delaktiga som möjligt i samhället. Vi saknar förstås att även grundläggande behov som tillgodoses i form av sjukvård ska vara assistansgrundande. Men utredningens förslag om vårdassistans var inte tillräckligt genomtänkt”, säger Cecilia Blanck.

Den 1 januari 2023 vill regeringen att de nya reglerna ska börja gälla.
Lagrådsremissen kan hämtas på regeringens webbplats.

Vilka är de nya grundläggande behoven?

Det är främst inom tre områden regeringen vill stärka den personliga assistansen:

1. Ett nytt grundläggande behov införs i LSS: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

2. Fler stödinsatser kan räknas in i dagens grundläggande behov: Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven.

(Lagrådsremissen om egenvård föreslår ytterligare ett nytt grundläggande behov: vid medicinska tillstånd, som kräver ständig beredskap av en assistent.)

Vad innebär det nya föräldraavdraget?

3. Ett nytt schabloniserat föräldraavdrag införs vid bedömningen av ett barns behov av personlig assistans. Syftet är att föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättning ska bli mycket mindre omfattande än det är idag när Försäkringskassan och kommuner bedömer assistansbehov. Detta kommer att ha positiva effekter även för föräldrarna och syskon.

Förändringen ska underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Det innebär också att fler barn med mycket stora stödbehov kan bo kvar och växa upp hemma.

Fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans uppger regeringen. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans. Barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra 4000 barn.

Hur ska föräldraavdraget fungera i praktiken?

Åsikterna om ett schabloniserat föräldraavdrag går isär. Motståndare menar att assistansbehov, som alla andra LSS-insatser, alltid ska bedömas individuellt, vilket en schablonisering inte medger.

Trots detta tycker många tveksamma att det aktuella förslaget är bättre än dagens bedömningar av ”normalt föräldraansvar”.

En viktig synpunkt i remisserna är att det föreslagna schablonavdraget blir alltför stort (och alltså fortsätter att lägga orimligt stort ansvar på föräldrarna). Flera remissinstanser, däribland Autism- och aspergerförbundet, har efterlyst ett schablonavdrag på fler nivåer och större möjlighet till individuell bedömning.

Idag finns inga regler, allmänna råd eller oberoende kunskapsstöd som beskriver vad som ingår i normalt föräldraansvar för barn som har funktionsnedsättning. De stora oklarheterna leder till rättsosäkerhet vid bedömning av barns rätt till personlig assistans.

Regeringen föreslår att föräldraavdragsschablonen får två delar – dels för grundläggande behov, dels för andra personliga behov. Uppdelningen görs för att följa principerna för dagens behovsbedömningar i övrigt.

Schablonavdraget ska vara olika stort för olika åldrar på barnet. Det beror på att det normala föräldraansvaret minskar med barnets stigande ålder. Ett barn med funktionsnedsättning får alltså teoretiskt sett (allt annat lika) ökat behov av personlig assistans med stigande ålder.

Regeringen skriver i lagrådsremissen att ”för ett barn som en gång har fått personlig assistans eller assistansersättning beviljad efter ett schabloniserat föräldraavdrag kommer således schablonens konstruktion aldrig att kunna medföra att rätten till stöd minskar genom att barnet blir äldre. När beslut fattas om personlig assistans eller assistansersättning kan hänsyn tas till schablonens konstruktion på så sätt att beslutet innebär fler timmar i och med barnets ökande ålder under förutsättningen att inga andra omständigheter ändrats”.

För hjälpbehov som handlar om andning eller sondmatning ska det inte göras något föräldraavdrag alls.

Föräldraavdrag ska inte heller göras för grundläggande behov från 12 års ålder. (För andra personliga behov föreslår regeringen att inget avdrag ska göras från 18 års ålder.) Denna åldersgräns har ifrågasatts av remissinstanser som anser att inget avdrag ska göras från nio års ålder, eller ens från sex års ålder. Det finns en oro kring åldersgränserna. Exempelvis arbetsgivarorganisationen Fremia uttrycker oro för att regeringens förslag kan leda en skärpning jämfört med dagens praxis.

Hur stort blir föräldraavdraget för barn i olika åldrar?

Hur stort blir då föräldraavdragen för olika åldrar? Förslaget är att regeringen får rätt att bestämma föreskrifter om storleken. Vad det innebär i praktiken återstår att se.

Fredrik Malmbergs utredning har dock gjort ett förslag, vilket framgår av tabellen nedan. Utredningen föreslår fyra olika åldersnivåer. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år.

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

Kommer Försäkringskassan att klara anstormningen av nya assistansansökningar 2023?

Utredaren Fredrik Malmberg menade att ökningen av antalet assistansberättigade kommer att ske successivt under 3–5 år.

Försäkringskassan tror att ökningen kommer att bli betydligt snabbare, eftersom många berörda kommer att ansöka så snart som det blir möjligt. Försäkringskassan har också varnat för att förslagen både tar längre tid att genomföra och blir dyrare än vad utredningen bedömt.

Många av de som kommer att nybeviljas assistans har idag andra insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen. Exempelvis kommer många barn med LSS-insatserna avlösarservice eller korttidsvistelse att kunna få personlig assistans istället.

Hur många har personlig assistans idag? Hur stor blir ökningen?

För assistansanordnarna innebär lagändringen i januari 2023 att marknaden kraftigt växer. Inom några år väntas ett par tusen fler personer ha beviljats statlig assistansersättning, och även kommunal beviljad assistans väntas öka.

Enbart ökningen av statlig assistans innebär att antalet personer med assistans växer med cirka 15 procent. I december 2021 hade 13 683 personer assistansersättning från Försäkringskassa. Sex år tidigare (december 2015) var antalet 16 142 personer. Regeringens regleringsbrev för år 2016 till Försäkringskassan, med uppdraget om att bryta utvecklingen, anses ha startat myndighetens arbete med att pressa ned antalet assistansberättigade.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet personer med assistansersättning år 1994–2021. Siffrorna gäller december för respektive år och är hämtade från Försäkringskassans statistikdatabas.

Ska behovsbedömningar och minuträknande ändras?

Regeringen har inga förslag vad gäller Försäkringskassans kritiserade behovsbedömningar (med bland annat närgångna beräkningar av av tidsåtgången för varje behov i minuter), men detta kan ändå förändras inom kort.

I oktober 2021 gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag (diarienummer S2021/07149) att ta fram ett kunskapsstöd senast den 30 juni 2022. Syftet beskrivs som att arbetet med att dokumentera och bedöma behov ska bli mer begripligt för den enskilde.

I uppdraget ingår också att kunskapen ska utveckla Försäkringskassans handläggningsprocess, och bidra till att ”integritetsintrånget för enskilda blir så litet som som möjligt utan att kvaliteten i utredning och beslut försämras”. Försäkringskassan ska göra detta i samverkan med Socialstyrelsen och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, samt hålla funktionshinderorganisationer informerade under arbetets gång.

Den onaturliga uppstyckningen av behov i olika delar, och minuträknande för vart och ett, är idag avgörande för bedömningar av rätt till assistans. För den enskilde innebär detta både att integriteten kränks och att de verkliga behoven ofta underskattas.

Hur blir det då med uppstyckningen av grundläggande behov? Ett viktigt krav från funktionsrättsförbunden är att alla behov ska ses som en helhet. Det nu aktuella uppdraget till Försäkringskassan säger inget om detta, och inte heller propositionen eller den nu pågående utredningen om huvudmannaskapet (klar senast mars 2023). Osäkerheten består.

En riksdagsmajoritet – alla partier utom S och M – kräver att reglerna ändras så att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ger rätt till assistans. Detta uttalade riksdagen i ett tillkännagivande den 17 mars 2022.

LÄS ÄVEN: Så vill Lars Lööw göra den personliga assistansen hållbar igen

Vad tycker funktionsrättsförbunden om regeringens förslag om stärkt assistans?

Förslagen har lovordats av många inom funktionsrättsrörelsen – men regeringen får samtidigt hård kritik för att man låter Försäkringskassan fortsätta stycka sönder behovsbedömningarna med minuträknande.

Funktionsrätt Sverige: Hoppas att det blir som utlovat

Funktionsrätt Sverige framhåller föräldraavdraget som en viktig förbättring, eftersom det syftar till att funkisföräldrars ansvar ska bli mindre än idag genom utökad assistans.
”Vi hoppas att det blir som utlovat och leder till att fler barn får personlig assistans och att barn som redan idag har personlig assistans kommer att beviljas fler timmar. Förhoppningsvis minskar den oro som många familjer idag upplever inför risken att få assistansen minskad eller helt indragen,” säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

IfA: Rättar till en del av den skeva tillämpningen

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, ser fram emot lagändringen: ”Det kommer att rätta till en del av den skeva tillämpning de senaste åren, som lett till att personer förlorat rätten till assistansersättning. IfA har funnits med i expertgruppen till den utredning som lett till de förslag som regeringen nu lagt och det är glädjande att det ska bli möjligt för fler personer att beviljas assistansersättning igen.”

RBU: Nästan 4 av 10 barn har förlorat sin assistans

Johan Klinthammar, ordförande för RBU Rörelsehindrade Barn & Ungdomar, menar att regeringens förslag är ”ett första steg i rätt riktning”.
– Men assistansen för barn och unga är inte på något vis räddad. Kanske till en viss del, men mycket återstår. Försäkringskassan måste framför allt ändra attityd och gå från att vara en misstänkliggörande myndighet till att bli en hjälpande myndighet, säger Johan Klinthammar.
Han uppger att statlig personlig assistans för barn 0–14 år har minskat med 37,5 procent från hösten 2015 till december 2021. RBU anser att minskningen beror på S-regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan för år 2016, då myndigheten fick i uppdrag att ”bidra till att bryta utvecklingen” inom assistansersättningen.
– En helt förfärlig utveckling, säger Johan Klinthammar.

DHR: Absurt räknande av minuter

DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, tycker också att regeringens förslag är bra, men kritiserar skarpt att behoven även i fortsättningen styckas upp i ett ”absurt räknande av minuter”.
”Dagens uppdelning i ’grundläggande behov’ och ’andra personliga behov’ är en oacceptabel indelning av människors liv. Behoven skiljer sig naturligtvis åt från person till person och även från dag till dag. Precis som för personer utan funktionsnedsättning. Ett särskiljande mellan begreppen innebär en avhumanisering av oss. Behov är inte enskilda, uppsplittrade och förutsägbara, utan skapar tillsammans en helhet som inte går att räkna ut i timmar och minuter”, säger Åsa Strahlemo.
DHR kritiserar också att åtstramningen av assistans har fått fortsätta även de senaste åren, bland annat genom en dom 2019 i Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att sminkning inte ska räknas som personlig hygien.
”Det dras in på saker som är självklara för alla andra. De som har nedsatt rörelseförmåga ska inte få sminka sig, men alla andra kan ju sminka sig. Smink måste väl ända ses som inom ramen för vad folk gör? I duschen har du rätt till schamponering men inte hårbalsam – och absolut inte hårstyling. Som grundläggande behov räknas bara underkläder, inte andra kläder,” säger Karolina Celinska, DHR.

Liberalerna: Räcker inte för att återställa assistansen

Funktionshinderpolitiker som Bengt Eliasson (L) har också uttryckt besvikelse över regeringens planer.
”Jag ser det som ett bra steg framåt, men vi måste gå vidare, vi är absolut inte färdiga”, sa Bengt Eliasson i en intervju i september.
Eliasson vill rätta till en lång rad problem som låg utanför Malmbergs utredning. Behovsbedömningarna för assistans måste ändras så att minuträkningen upphör och alla behov blir assistansgrundande. Han vill ha en ny LSS-inspektion och rättshjälp för enskilda. Och den årliga uppräkningen av timersättningen måste åter upp på nivån 3,5 procent (istället för regeringens förslag om 1,5 procent).

Vad händer med assistansersättningen / timersättningen för assistans?

En nyckelfråga som propositionen inte tar upp är utformningen av timersättningen (timschablonen) för assistansersättningen.

I december 2021 presenterade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, förslag på en helt ny differentierad timschablon.

Förslaget bygger på ISF:s analyser kring hur man på bästa sätt kan prissätta utförandet av personlig assistans, och skapa en långsiktig och stabil höjning av priset.

Assistansanordnare har under senare år fått allt större problem med klara både kvaliteten på assistansen och kostnadstäckningen. Ersättningen har urholkats på grund av låga årliga höjningar. Regeringen har uttalat att 1,5 procent årlig höjning är det normala, vilket branschen anser vara alldeles för lågt.

Mera fakta: Vad är personlig assistans?

Personlig assistans är en av tio olika insatser i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

I paragraf 9 i LSS beskrivs personlig assistans som ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Grundläggande behov är hjälp med andning, personlig hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.

Om personen behöver personlig assistans med mer än 20 timmar i veckan för grundläggande behov kan hen ha rätt till statlig assistansersättning via Försäkringskassan, enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken.
Den statliga assistansersättningen motsvarar den personliga assistans enligt LSS som beslutas av kommunen.

En kommentar

  1. En hel del positivt i detta. Men varför används benämningen ”psykisk funktionsnedsättning”? Jag utgår från att man menar ”intellektuell funktionsnedsättning” och inte en funktionsnedsättning som beror på en psykisk sjukdom?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.