Joakims långa kamp ger tusentals elever nya chanser

Har man dyslexi eller andra inlärningssvårigheter och bor i Helsingborgs stad är utsikterna goda att få bra stöd i skolan. Här finns nämligen ett gediget kompensatoriskt stöd som ges via Skoldatateket för barn i åldrarna 6-18 år och Skriv- och läscentrum för vuxenstuderande.

Joakim Uppsäll-Sjögren är IT-tekniker med egen erfarenhet av hur det är att få hjälp av teknik. Han har genom åren kämpat för att göra alternativa lärverktyg allmänt tillgängliga i alla kommunala skolor i Helsingborg .

– Vi har 12 kommunlicenser som är installerade på alla datorer i samtliga skolor i hela kommunen, sammanlagt över 7 000 datorer. Pedagogerna har precis som eleverna egna bärbara datorer där kompensatoriska programvaror är installerade. På det sättet lär man sig programmen mycket fortare. Och tack vare distansutbildningen på 7,5 poäng på Linnéuniversitetet om alternativa lärverktyg ökar kunskapen och intresset, säger Joakim Uppsäll-Sjögren.

Han har själv dyslexi och en cp-skada och har jobbat inom Helsingborgs stad i elva år. Han brinner för sitt jobb med att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.

– De brukar säga att jag är som en levande reklampelare. Jag är så glad att jag får göra det jag älskar på arbetstid, vart jag än kommer pratar jag om verksamheten och hur långt vi har kommit.

Vi vill genomdriva ett helhetstänk för att allt ska hänga ihop mellan skola och bibliotek vad gäller alternativa lärverktyg och Daisy-material.

Med alternativa lärverktyg menas bland annat talsyntes, skannerprogram, rättstavningsprogram, ordprediktion och inläst material.

– Helsingborg är den enda kommunen i hela landet som är medlem i Daisy-konsortiet. Vi kan göra eget Daisymaterial och tanken är att det ska finnas ute på alla skolbibliotek.

Daisy (digitalt anpassat informationssystem) är ett format för att göra information tillgänglig. De flesta inläsningarna till talböcker görs i Daisyformat. Om en elev behöver en inläst historiebok har personen rätt att få det. Om inte Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, har boken kan den beställas från Inläsningstjänst AB.

I och med att skolorna i Helsingborg har talbokstillstånd från regeringen om att låna böcker från TPB, kan man ladda ner digitalt material och anpassa redan tryckt material om det skulle behövas.

– Många glömmer att man även kan anpassa utgivet material utan upphovsmannens tillstånd om man har talbokstillstånd till personer med lässvårigheter, säger Joakim Uppsäll-Sjögren.

För att kunna ladda ner böckerna från TPB ska eleven vara registrerad för egen nedladdning. Det innefattar skönlitteratur, fackböcker och all kurslitteratur för högskole- och universitetsstudier.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har hand om att läsa in kurslitteratur för grundskolan till Daisy-format.

Just nu är det ett stort intresse för appar och inom Skriv- och läscentrum satsar man på att hålla sig á  jour med gratisappar. Med en Daisy-app kan eleven lyssna på böcker i mobilen. Vill man också ha en talsyntes rekommenderas den inbyggda talsyntesen i Android­mobiler och i iPhone. Talsyntes­appar finns även att ladda ner.

– Det gäller att kunna sätta in rätt resurser snabbt. Rätt hjälpmedel kan verkligen lyfta eleven! Många har varit med om nederlag tidigare och med vårt stöd kan de få tillbaka självförtroendet.

2011 fick Skriv- och läscentrum i Helsingborg Amy-priset med motiveringen ”med sin mångåriga verksamhet har de framgångsrikt och energiskt arbetat för att ge studerande med läshinder tillgång till anpassade läromedel och lämplig teknik för att underlätta inlärningsprocessen och därmed uppfyllt verksamhetens övergripande vision: alla har rätt att studera – på sitt sätt”.

Amy-priset är TPB:s tillgänglighetspris. Priset kan gå till ett förlag eller en institution, organisation eller förmedlare – till exempel bibliotek och skola – som under året har satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt.

– I år var Dyslexiförbundet för Helsingborg/Höganäs nominerat till Amy-priset, där jag också är engagerad.

Joakim Uppsäll-Sjögren verkar ha ett finger med i det mesta. Förutom att ha varit med om att starta RBU:s ungdomsförbund på riksnivå och hjälpt till att ta fram Daisystandar­den har han även en SM-titel i rullstolsdans. Han beskriver sig själv som en autodidakt inom data och teknik med en pappa som läst programmering och ville lära sin son så mycket som möjligt om området. Ett flertal kurser inom programmering har det också blivit genom åren.

– Mina föräldrar satte mig alltid i olika situationer som jag skulle träna att lösa på egen hand. Jag har alltid levt totalintegrerat och alltid varit en av alla andra. Jag ser möjligheter istället för problem och ser jag något som kan förbättras kan jag inte låta bli att påtala det, vilket oftast tas emot med öppna armar. Många säger att jag tänker utanför boxen.

Det är kanske inte heller så många som skulle få för sig att åka själv på en reguljärbiljett till Tanzania, men det gjorde jag 2005 för att hälsa på en kompis som jobbade där då. Min upplevelse är att det som rullstolsburen faktiskt är lättare att åka till Tanzania än att resa inom Sverige.

Och inte nog med detta, 2008 var han med och startade Dyslexiför­bun­dets sändningar i Radio FM.

– Vi är enda Dyslexiförbundet i Sverige som har en radiosändning för sina medlemmar. Vi gör det för att förmedla information, som ett komplement till det skriftliga material som skickas ut. Det kan handla om fakta om föreningen eller om hjälpmedel.

Inom Skriv- och läscentrum för vuxna, som ligger under Utvecklingsnämnden inom Helsingborgs stad, servar man ett hundratal elever. Alla har någon form av läs- eller skrivsvårigheter eller neuropsykiatrisk problematik. Förutom Joakim Uppsäll-Sjögren består teamet av fyra pedagoger som hjälper studenterna att få ut det mesta möjliga av sina studier genom bland annat specialanpassad handledning och undervisning i studieteknik.

Irina Madsen, specialpedagog, säger:

– Jag får så mycket positiv respons från eleverna, många säger att de aldrig skulle ha klarat sina studier utan vår hjälp.

– De har extremt lågt självförtroende och när man väl tror på sig själv kan mirakel ske! Vi sprider information om dyslexi till alla vi kan och arbetar för att öka förståelsen för den problematiken, säger Joakim Uppsäll-Sjögren.

Tove Lassen-Berggren, som också är specialpedagog, håller med.

– Vårt mål är att de kommer ut och kan tillgodogöra sig kunskap. För att få hjälp behövs det en diagnos eller en syn- eller hörselnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Vad man jobbar på härnäst är att alla skolor ska ha ansökt om talbokstillstånd innan årets slut.

– Av 40 skolor är det sju kvar. Vi ligger på Inläsningstjänst om att distribuera det inlästa materialet elektroniskt, då skulle eleverna få böckerna mycket fortare, i nuläget kan det hända att de får vänta i flera veckor. Jag har nystat i detta i två år nu men det känns som att vi snart är i hamn, säger Joakim Uppsäll-Sjögren.