Johan kämpar för att hänga med i skolan

Tack vare ett Cochleaimplantat  har Johan Eriksson Lindberg kunnat interagera med andra barn. Men i skolan är det inte tillräckligt.

Ur Tema Hjälpmedel i Föräldrakraft nr 4, 2009.

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Aktivera

Sedan skolstarten är Johan i behov av ett nytt hjälpmedel för att hänga med på lektionerna. Men han får inget. Jo, du hörde rätt – Hörselvården anser att den inte har råd att ge det till honom.

Sedan skolstarten är Johan i behov av ett nytt hjälpmedel för att hänga med på lektionerna. Men han får inget. Jo, du hörde rätt – Hörselvården anser att den inte har råd att ge det till honom.

Johan Eriksson Lindberg i Sundsvall är åtta år och har ett Cochleaimplantat i ena örat. Operationen gjordes för flera år sedan och  gjorde det möjligt för Johan att höra och interagera med andra barn och vuxna.

Men nu när han börjat skolan har det blivit svårare.

Det viktiga hjälpmedel som  han behöver för att kunna hänga med i klassrummet får han inte förskrivet. Hörsel­vården säger sig inte ha råd.

– Det är frustrerande. Han ligger redan idag språkligt efter och måste koncentrera sig väldigt mycket på lektionerna, vilket gör att han blir väldigt trött, säger Johans pappa Lars Eriksson.

Kan bli tuffare

Nu är Johans föräldrar oroliga att det bara kommer bli tuffare om han inte får hjälpmedlet, eftersom kraven ökar ju högre upp i årskurserna man kommer. Idag har Johan enklare hjälpmedel.

Han har en lärarmikrofon och en elevmikrofon för att hänga med, men i en klass med 23 elever räcker det inte med en elevmikrofon och dessutom säger Johan själv att det FM-system han använder brusar.


Johan med storasyster.

Bad om nytt system

Därför bad Johans föräldrar om att  man skulle införskaffa ett nytt system – Com­fort Audios Digisystem som har flera elevmikrofoner och ett system som inte brusar.

– Vi är rädda att det här kommer medföra stora koncentrationssvårigheter och att Johan kommer långt efter i skolarbetet. Det system han har idag brusar, och på skolan blir han fort trött om han måste koncentrera sig länge. Alla runt Johan som arbetar med honom tycker att han behöver systemet, men hörselvården skriver bara ut två system per år trots att 30 barn har behovet enligt hörselvårdens egen pedagog, säger Lars Eriksson.
Johans mamma, Catrin Lindberg, håller med.

– Som vi upplever det finns alla möjligheter för barn med hörselskadade till hjälpmedel om de går i en anpassad skola. Men väljer man att man vill att barnet ska få gå i skola i  sin hemstad, då finns inga resurser att tillgå eftersom dessa är låsta till specialskolan, säger hon.

Alternativet skulle vara att Johan började på Kristinaskolan i Härnösand, som är en specialskola för döva och hörselskadade. Men för Johans föräldrar har det inte känts som ett bra alternativ.

– Han skulle behöva resa nio mil per dag och han har alla sina kompisar här i Sundsvall. På specialskolan finns inte lika många jämnåriga och alla barn ska ju få möjligheten att gå i skola i sin hemmiljö, säger Catrin Lind­berg.


Pappa Lars är orolig för att Johan ska ge upp i skolan.

Blir väldigt trött

– Nu är vi rädda att Johan ger upp skolarbetet. Vi upplever det som att han inte orkar vara uppmärksam på lektionerna och blir väldigt trött, säger Lars Eriks­son.

– Det handlar också om att klassrumsmiljön och lärandet ska vara tillgängligt för Johan på samma villkor som för hans hörande kompisar. Vi tycker inte att det är det idag, säger Catrin Lindberg.

Med hjälp av föreningen Barnplan­torna har familjen överklagat beslutet och skrivit åtskilliga brev till både hörselvården och skolminister Jan Björklund. Trots detta händer ingenting.

– Det här är inte ovanligt. Förtvivlade föräldrar  hör ofta av sig till oss och vi driver hela tiden den här frågan mot hörselvården som inte vill ge barnen de hjälpmedel som de har rätt till. När det kommer till barn med hörselnedsättning är det väldigt tydligt vem som är ansvarig för respektive hjälpmedel. Landstinget är ansvarigt för personliga hörhjälpmedel och kommunen är ansvarig för att auditivt anpassa skolmiljön så att alla barn kan höra, säger Ann-Charlotte Gyllen­ram, ordförande för Barn­planto­rna.

Vill du veta mer:
www.barnplantorna.se
 

Publicerad:
2009-09-10

Av: Redaktionen

Nyckelord:
hjälpmedel


ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för Särnmark