Jonas var rättslös i väntan på domen

Jonas Strandberg i Östersund är en av dem som fått vänta länge på ett besked från förvaltningsrätten.
Efter nio månader kom domen: han fick rätt mot Försäkringskassan, det var fel att dra in två timmar av den dygnet runt-assistans som han hade haft i många år.

När Jonas var 16 år skulle han dyka från en brygga hemma i Borgvattnet, där han växte upp. Det bar sig inte bättre än att han halkade och föll så olyckligt att han bröt nacken.

Sedan dess är Jonas, som idag har blivit 36 år och bor i Östersund, förlamad från bröstet och nedåt, och har även muskelförlamning i armarna. Han har ändå en fungerande vardag och arbetar med administration och allt som har med datorer att göra åt Assistanslotsen, som han också är brukare hos.

Men hans funktionsnedsättningar kräver assistans dygnet runt, och det har han också haft i många år:

– Jag kan klara en dator, men behöver hjälp med allt annat. Försäkringskassan menade att jag inte behövde tillsyn varje minut, och det är sant att assistenterna inte är aktiva hela tiden. Men jag kan när som helst bli spastisk och ramla ur rullstolen, eller ramla med den. Min funktionsnedsättning gör att jag ganska lätt får urinvägsinfektioner och ofta blir kissnödig, och då är det bråttom att komma till toaletten – det är inte tid att larma någon från något annat hus, förklarar Jonas.

När han förra året fick beskedet att försäkringskassan bara beviljade honom 22 timmar så var det ett hårt slag för Jonas. Med hjälp av bolagets juridiska ombud Alf Lundin överklagade han genast till förvaltningsrätten i Härnösand.

Först försökte han få inhibition av beslutet, det vill säga att tidigare beslut skulle gälla under tiden som överklagandet fanns hos förvaltningsrätten, men det beviljades inte.

Som tur var ställde Assistenslotsen då upp och behöll på egen risk dygnet runt-insatsen för Jonas. Men sedan blev väntan lång på ett nytt beslut.
– Nu känns det jätteskönt att ha fått rätt, det som en stor tyngd släpper från axlarna, både för mig och assistenterna, kommenterar Jonas.

Alf Lundin är juridiskt ombud för Assistanslotsen, och har även samma uppdrag lokalt inom FUB. Han har ett trettiotal fullmakter, och har en del tidigare erfarenheter av kontakter med förvaltningsrätten i Härnösand:

– Jonas var ju rättslös under den här tiden, och beroende av att bolaget ställde upp och tog risken. Det är tyvärr ofta så att det drar ut på tiden i förvaltningsrätten, man får ringa och påtala. En så här lång handläggningstid är inte ovanlig, även om det finns ärenden som går fortare, sammanfattar Alf Lundin.

– Jätteskönt att ha fått rätt, det som en stor tyngd släpper från axlarna, säger Jonas Strandberg (till höger), här tillsammans med Alf Lundin på Assistanslotsen.

Den som inte får rätt i förvaltningsdomstolen har möjlighet att gå vidare till kammarrätten, och det gäller även den myndighet som fått sitt beslut ändrat. Men i det här fallet är det lugnt: Alf Lundin har fått veta att Försäkringskassan inte tänker gå vidare till kammarrätten. Annars finns det även där långa väntetider:

– Jag har aldrig varit med om att något ärende har gått snabbare än ett halvår i kammarrätten, och man får heller inte veta från rätten om motparten har gått vidare dit, berättar Alf Lundin.

Nu fick visserligen inte Jonas rätt till hundra procent. Av någon anledning beviljas assistens hela dygnet, minus åtta minuter.
– Det hittar vi säkert en lösning på. Han får väl jobba av de minuterna, säger Alf Lundin.

LÄS ÄVEN: Domstolar försenar beslut i onödan