Juridisk handbok i funktionsrätt: 4. Tvångsflytt kontra goda levnadsvillkor

Här fortsätter vår nya artikelserie för dig som har en funktionsnedsättning, för dina anhöriga och för HejaOlikas alla läsare.

Det är advokat Jessica Gustavsson som skriver en praktisk handbok om hur man får sina rättigheter.

Jessica utgår från sina egna professionella och privata kunskaper och erfarenheter för att förklara hur rättigheterna enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och socialtjänstlagen ser ut, och hur man manövrerar hinder som står i vägen för dessa rättigheter.

Handboken kommer att ge både fakta och praktiska tips från verkligheten. Jessica tar upp regler, bevisvärdering och strategier, men också hur man får till samverkan, en fungerande verkställighet och hur man kan göra för att orka med allting.

Alla avsnitt i handboken.

Vad kan jag göra om jag inte tillförsäkras goda levnadsvillkor?

Som advokat hjälper jag personer att få rätt till olika insatser, men det händer också att jag blir ombedd att hjälpa till om insatsen inte fungerar som den ska. Här blir det ofta knepigt, och i detta avsnitt av vår artikelserie Juridisk handbok i funktionsrätt går jag igenom vad som gäller.

LSS ska garantera goda levnadsvillkor

LSS säger att den som omfattas av lagen har rätt till dess insatser om de behöver sådan hjälp i sin livsföring, och behovet inte tillgodoses på annat sätt. LSS säger också att den som omfattas av LSS genom lagens insatser ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Det finns olika skäl till att personer anser att de inte tillförsäkras goda levnadsvillkor, och de olika skälen behöver hanteras med olika åtgärder.

Den enskilde har bevisbördan

Den som beviljas rätt till en insats enligt LSS, men i otillräcklig omfattning, anser förmodligen att den inte är tillförsäkrad goda levnadsvillkor. Detta bemöter vi genom att överklaga beslutet – trots att vi är nöjda med att ha fått rätt till insatsen – och begära att domstolen ändrar beslutet så att den enskilde får ett liv som andra.

Det är då du som enskild som bär den bevisbördan, och du ska göra sannolikt att du har rätt. De individuella skälen ligger i fokus – varför måste just du beviljas mer av denna insats?

De olika insatserna syftar till olika saker, och de skäl som du anför måste överensstämma med insatsens syfte. Det går att begära fler dygn med korttidsvistelse för att få ordentligt med miljöombyte och rekreation, samt för att föräldrarna ska få tillräckligt med avlösning i omvårdnadsarbete. Det går inte att begära mer personlig assistans för att det är svårt att få ihop ett schema som lockar personal. Här gäller det att läsa i förarbetena till LSS om syftet med de olika insatserna.

Om du nekas fortsatt rätt till en insats som du tidigare har haft rätt till, kan det beslutet överklagas. Om det tidigare beslutet var tidsbegränsat, och insatsen avslutas när tiden löper ut, är det du som måste bevisa att du har behov av insatsen, på samma sätt som när du först ansökte.

Att du varit berättigad till insatsen tidigare talar kanske för att du är fortsatt berättigad, men är inte ett bevis för det. Du måste då titta på syftet med insatsen och söka bevisning för att du fortfarande är i behov av insatsen för det syftet.

Betungande beslut – då har kommunen bevisbördan

Om det tidigare beslutet gällde tills vidare, och avslutas på kommunens initiativ, är det kommunen som ska bevisa att du inte har sådant behov. Kommunen fattar då ett betungande beslut, med högre beviskrav än vad du har som enskild.

I bägge dessa fall kan du framställa ett interimistiskt yrkande och be att få behålla din insats till det att domstolen dömer.

När beslut inte verkställs

För många enskilda är problemet i att de får rätt till en insats, men att kommunen aldrig får till själva insatsen.

Om kommunen inte verkställer den beviljade insatsen, är den enskilde inte tillförsäkrad goda levnadsvillkor. Då kan kommunen åläggas att betala särskild avgift. En kommun som inte tillhandahåller en beviljad insats inom skälig tid ska betala mellan 10 000 kronor och 1 miljon kronor till staten.

Det gör inte i sig att den enskilde får sin insats, och den enskilde får inte någon ekonomisk kompensation, men den särskilda avgiften bestraffar kommunen för passivitet.

LÄS ÄVEN:
Tusentals får vänta på stöd – beslut verkställs inte

Om insatsen ska bytas

Om LSS-insatsen inte fungerar, och du vill byta, eller om LSS-insatsen fungerar och kommunen vill att du ska byta, handlar det om ändrad verkställighet.

Huvudregeln är att kommunen bestämmer hur en LSS-insats ska verkställas. Ett undantag från huvudregeln är att den enskilde inte tillförsäkras goda levnadsvillkor. Då kan en domstol bestämma över verkställigheten.

Den första utmaningen i dessa ärenden är att hitta något konkret att överklaga, men så enkla saker som ett mail eller en journalanteckning från ett telefonsamtal där du nekas den verksamhet kan räcka.

Domstolen prövar inte heller de bästa levnadsvillkoren, utan bara goda levnadsvillkor. Domstolen tillåter alltså nämnden att göra det sämre för dig än det var innan, så länge nämndens önskemål inte ligger under ribban för goda levnadsvillkor.

Bedömningen av goda levnadsvillkor utgår från individen. Det vanliga är kanske att domstolen bestämmer om verkställigheten när individens behov kräver mer kostsamma speciallösningar. Men det förekommer numera att domstolarna även bestämmer över verkställigheten för att kommunen inte övertygar domstolen om att verksamheten uppfyller minimikraven.

Vad säger domstolarna om tvångsflytt?

I rena vanvårdsärenden underkänns kommunens verkställighet, men annars är det oftast den enskilde som förlorar domar om hur kommunen verkställer en LSS-insats.

Det finns dock ett antal positiva domar i nutid.

1. Teckenspråkig miljö krävs för goda levnadsvillkor

Vi kan titta på Kammarrättens i Jönköping dom 2023-08-18 i mål nr 1019-22. Det var kammarrättens uppfattning att den enskilde, för att tillförsäkras goda levnadsvillkor och för att kunna leva som andra, behöver vistas i en teckenspråkig miljö.

Kommunens avsikt att utbilda sin personal var inte tillräckligt, eftersom man inte visat i vilken omfattning dessa åtgärder skulle bidra till den enskildes möjligheter att självständigt kommunicera med andra, utöver den begränsade möjligheten att kommunicera med viss utbildad boendepersonal. Det var inte tillräckligt att hänvisa personen helt till den personalgrupp som utlovats utbildning.

2. Alltför vaga argument för tvångsflytt

Se också Kammarrättens i Göteborg dom 2021-05-31 i mål nr 1451-21. Domen upphäver underinstansernas avgöranden, och den enskilde får bo kvar i gruppbostad i annan kommun. Detta trots att kommunen redogjorde för flera konkreta åtgärder ägnade att tillförsäkra personen goda levnadsvillkor och synes ha planerat för hemflytten.

Kammarrätten förklarar att bevisbördan för att visa att den enskildes behov tillgodoses ligger på kommunen. Kammarrätten granskade vad nämnden redovisat med avseende på faktiska och konkreta åtgärder för att möta den enskildes behov, men fann att nämnden inte visat att dessa tillgodosåg den enskildes behov.

Andra faktorer som nämnden förde fram, menade kammarrätten var vaga och mycket allmänt hållna och därigenom inte tillräckliga för att behoven skulle anses tillgodosedda.

3. Risk för försämrat mående stoppar tvångsflytt

Vi kan titta på Förvaltningsrättens i Stockholm dom 2024-02-27 i mål nr 18203-23. Rätten såg det som sannolikt att en förändrad verkställighet medförde en betydande risk för att den enskilde kunde drabbas av en allvarlig försämring i sitt mående. Trots kontinuitet och individuella anpassningar i boendet han bott i länge, var den enskilde fortfarande inte trygg i vardagen.

Förvaltningsrätten vägde in att det inte fanns några konkretiserade uppgifter om på vilket sätt den enskilde skulle förberedas på en flytt, eller hur övergången från nuvarande boende till det nya boendet var tänkt att ske. Mot denna bakgrund ansåg förvaltningsrätten att den enskilde inte kunde anses tillförsäkrad goda levnadsvillkor, genom beslutet om ändrat genomförande av insatsen bostad med särskild service för vuxna.

4. Tvångsflytt till nybygge stoppad tills vidare

Kammarrätten i Stockholm har också nyligen beslutat att stoppa en tvångsflytt från Mo Gårds gruppbostad på annan ort till en gruppbostad under uppbyggnad. Se Kammarrättens i Stockholm beslut 2024-03-12 i mål nr 834-24.

Personen har mycket särpräglade behov, och reagerar med allvarlig självskada. Nämnden vill placera personen i ett flervåningshus, där gruppbostaden upptar ett våningsplan, med de allmänna utrymmena intill lägenhetslängan. Huset ligger intill en tunnelbanestation som håller på att sprängas fram. Stadsdelen som sådan beräknas vara uppförd 2035 ,och fram till dess pågår omfattande byggprojekt runtomkring gruppbostaden. Kammarrätten har ännu inte avgjort målet slutligt.

LÄS ÄVEN:
Hård kritik mot nya tvång inom LSS och SoL – men SKR vill ha ännu mer

Slutsats: Praxisändring kan skydda enskilda

Bakom dessa korta referat finns omfattande utredningar och mängder av bevisning, men resonemangen ger en vägledning i vad som kan göra att domstolen beslutar över kommuners verkställighet.

Det finns olika skäl till varför den enskilde inte tillförsäkras goda levnadsvillkor, som alla måste bemötas på lite olika sätt.

Att det finns flera positiva domar i nutid tolkar jag som att kommunerna ”flyttar runt” sina brukare oftare idag, vilket jag gissar görs av ekonomiska skäl, och inte av mer rationella skäl.

Detta kan i sin tur tvinga fram en praxisändring som är till de enskildas fördel. Omflyttningar som egentligen bottnar i ekonomiska skäl uppfyller sällan kraven på goda levnadsvillkor.

Jessica Gustavsson.Foto: Linnea Bengtsson
Jessica Gustavsson. Foto: Linnea Bengtsson.

4 råd från Jessica Gustavsson

När du inte tillförsäkras goda levnadsvillkor är första steget att ta reda på hur frågan ska definieras.

1

Har du ansökt och nekats en insats av nämnden? Du som ansöker bär bevisbördan och ska genom din bevisning göra sannolikt att du har behov av insatsen i sin dagliga livsföring, utifrån de syfte som insatsen har. Behovet får då inte faktiskt tillgodoses på annat sätt. Medicinskt underlag väger tyngst bland bevisningen, men även uppgifter från exempelvis skol- och verksamhetspersonal tillmäts ett högt bevisvärde.

Tänk på att det som bevisas måste vara relevant. Det är exempelvis inte relevant att bevisa att den enskilde måste ha dubbel assistans vid morgonrutinen för att en assistent ska hjälpa den enskilde att duscha medan en assistent byter lakanen i sängen; personlig assistans är enligt sin definition ett personligt utformat stöd, och det som görs i sovrummet medan den enskilde duschar i badrummet inte egentligen assistans.

2

Har du en insats men tas ifrån det av kommunen eller Försäkringskassan? Myndigheten har då brutit din rätt till insatsen genom att fatta ett betungande beslut. Bevisbördan ligger på myndigheten, men du måste räkna med att det krävs motbevisning som du behöver ta fram.

Medicinskt underlag och uppgifter från annan personal är ofta relevant även här. Om myndigheten pekar på dina vårdjournaler – läs igenom dessa noggrant så att de inte misstolkats. Här bör du ta hjälp av en jurist tycker jag, eftersom mycket kan stå på spel för dig som enskild.

3

Får du aldrig din LSS-insats verkställd? Då aktualiseras särskild avgift, men här är du inte riktigt part utan det är IVO som ska utkräva detta, och domstolen som dömer ut den.

4

Fungerar inte LSS-verksamheten, eller vill man flytta dig mot din vilja? Denna är knepig och även här bör du ta hjälp av en jurist. Att förstå vad som är relevant och inte relevant när domstolen ska ta ställning till om nämnden har rätt att neka dig en LSS-verksamhet eller har rätt att flytta dig mot din vilja är inte alls enkelt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *