Hur ska min son kunna behålla dygnspassen?

EXPERTSVAR. Min son har haft personlig assistans i 20 år. Det har fungerat klanderfritt. Nu är det risk att dygnspassen försvinner. Det vore förödande. Vad ska jag göra?

LÄS ÄVEN:
Bara ett avtal klart om dygnspass – fortsatt oro inom personlig assistans

Förödande om dygnspass byts mot olika assistenter

Fråga: Jag är förälder samt god man till min son. Han är nu 40 år, men drabbades som 1-åring av en elakartad hjärntumör vilken, efter operation och behandling, orsakade ett flertal funktionsnedsättningar, som kognitiv nedsättning, svårigheter med balans, syn, hörsel, tal, diabetes, svårbehandlad epilepsi samt hjärntrötthet.

Han har haft personlig assistans i 20 år genom kommunen, vilket har fungerat klanderfritt. Flera av hans assistenter har arbetat under hela denna tid. Assistenterna är som en del av familjen, de skapar trygghet och glädje för honom. De känner till hans sjukdomshistorik, svårigheter, glädjeämnen och de kan se till hans behov och dagsform.

Det är risk att dygnspassen försvinner från och med 1 februari 2024. Något ni säkert känner till. Det skulle vara förödande för honom att kanske ha tre olika personliga assistenter att förhålla sig till per dygn, något som även en neurolog intygat skriftligt.

En central del av personlig assistans är att brukaren kan utforma sin assistans som hen vill utan att behöva ange skäl till varför.

Jag har haft möten med HR-konsult i kommunen, som håller fast vid EU:s direktiv om max 20 timmar, men det finns ju nu ett robust regelverk som efter lokal MBL-förhandling gör det möjligt att jobba 24 timmar för personliga assistenter, ledsagare och avlösare. Vid planering av ordinarie arbetstid och jourpass kan 20 timmar överstigas om det är absolut nödvändigt för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter som följer av lag, vilket jag tycker det gör, med hänvisning till LSS-lagen.

Hur går jag vidare? Ska jag lämna in en ansökan* till kommunen och i sådana fall till vem? HR-chef, verksamhetschef, enhetschef, kommunstyrelse?
Kan jag överklaga vid avslag?

Förälder och god man

* ”Jag ansöker härmed om att assistenter som jobbar hos mig även fortsättningsvis jobbar dygnspass (24-timmarspass). Det är absolut nödvändigt för att jag skall få en fungerande assistans utifrån min funktionsnedsättning och den livssituation jag har. Utifrån LSS 6 § skall jag ”i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges”.

Svar: Betona att det är nödvändigt med undantag

Det som tidigare möjliggjort så långa arbetspass som 24 timmar i sträck är en tolkning av att man kan lägga dygnsvila och arbete ”rygg mot rygg”.

Till exempel kunde man lägga 11 timmars vila först i det första 24-timmarspasset. Därefter kunde man arbeta 13 timmar. Sen kom dygnsbrytningen, och sen arbetade man direkt 13 timmar nästa 24-timmarspass för att avsluta med 11 timmars vila. Det här var en tolkning som även Arbetsmiljöverket ansåg att man kunde göra.

Dygnspass tidigare

När en person från Sverige misstyckte, och klagade till EU höll EU med och sa att det inte är så arbetstidsdirektivet ska tolkas. Istället måste arbete och vila alterneras så att ovanstående scenario istället blir 13 timmars arbete, 11 timmars vila, 13 timmars arbete, 11 timmars vila.

Dygnspass 2024

SKR och Sobona har förhandlat med Kommunal och kommit fram till ett undantag inom bland annat personlig assistans.

Om en personlig assistent har jour kan arbetsgivaren besluta att den sammanlagda arbetstiden kan uppgå till högst 24 timmar om det är nödvändigt för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter som följer av lag, och inga andra rimliga åtgärder står till buds. Det här kan du läsa mer om i Cirkulär SKR2023/01045. Ett sådant arbetspass måste efterföljas av lika lång vila, dvs minst 24 timmar.

Det är arbetsgivaren ensidigt som beslutar om man vill MBL-förhandla om att få tillämpa det här undantaget. Det går inte att överklaga arbetsgivarens beslut.

Det du kan göra är det du redan har gjort, att försöka göra det så troligt som möjligt att det här är nödvändigt för den assistansberättigade. Även om kommunen skulle gå med på det, är det inte tänkt att vara ett tillsvidarebeslut utan det ska kontinuerligt prövas minst en gång per år. Det ska, som sagt, inte finnas några andra rimliga åtgärder. Alternativet måste inte vara tre personliga assistenter per dag utan kanske två olika personer.

Undantaget strider mot vad EU har krävt av Sverige. Det är inskickat till EU för synpunkter och vi vet ännu inte om det kommer att godtas av EU, men det hoppas vi naturligtvis.

Om den assistansberättigade inte har jour, utan all tid är vanliga assistanstimmar, gäller inte ovanstående. Då kan arbetstiden istället vara max 15 timmar och det enbart om det finns särskilda skäl. Annars är det 13 timmar som gäller, varefter assistenten ska ha sina 11 timmars dygnsvila.

 den privata sidan gäller, eller kommer att gälla, andra men liknande regler. 

.

Anna Barsk Holmbom
ABH Utbildning

Fler expertsvar kan du läsa här

5 kommentarer

  1. Hejsan! Jag blir så ledsen när jag läser om att du ska behöva slåss för att din son ska få behålla sina assistenter på dygnsschema. Har det fungerat i 20 år så är det självklart i min värld att det ska få fortsätta. Jag jobbar själv dygn och har gjort i många år så jag vet hur bra det är både för oss personal men framförallt för brukarna.

    Jag blir riktigt arg när jag läser svaret du får där det står att detta kommer från EU vilket är en ren lögn. Detta har vårt eget fackförbund Kommunal och SKR hittat på själva. EU kräver inte att det ska stå varken 20h eller 24h. Dom kräver inte någon tid överhuvudtaget.

    Det du kan göra är att skicka in en ansökan till kommunen där kan du skriva typ såhär: Jag ansöker härmed om att assistenter som jobbar hos mig även fortsättningsvis jobbar dygnspass(24h). Detta är absolut nödvändigt för att jag ska få en fungerande assistans utifrån mitt funktionshinder och den livssituation jag har. Utifrån LSS 6 § så skall jag ”i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges” Möjligheten att assistenterna jobbar 24h är inskrivna i kollektivavtalet så eventuellt avslag på denna begäran kommer jag att betrakta som brott mot LSS och anmäla till IVO. Jag vill att min ansökan hanteras skyndsamt.

    Du får gärna höra av dej till mej om du vill jealil68@gmail.com

  2. Tack för din omtänksamma kommentar. Jag tror vi alla tycker det är sorgligt när väl fungerande assistans- eller andra arbetssituationer slås sönder. Vi får helt enkelt hjälpas åt att finna argument och lösningar. Det du skrev väckte en tanke i mig. Jag skrev att man inte kan överklaga men det du skrev om att klaga till IVO på kvaliteten fick mig att minnas en gammal dom, som jag tyvärr inte minns målnummer på och som jag misstänker bara var en dom från dåvarande Länsrätten. Den handlade om en person som överklagade rätten att välja assistent. Rätten ansåg att det var så hårt knutet till kvaliteten på insatsen att det var ett överklagningsbart beslut. Kanske, kanske går det att försöka den vägen. Annars blir det spännande att se hur IVO skulle ställa sig till klagomål på att man inte får kvalitet på insatsen beroende på att kommunen inte vill tillämpa möjligheten att MBL:a om 24-timmarspass (för den som har jour).

    Jag tycker det är jättefint att du hjälper till att formulera ansökan till kommunen. Däremot kan jag inte hålla med om att den här tillskärpningen vi nu ser beror på SKR och Kommunal. De har nog båda varit ganska nöjda med de undantag kollektivavtalen medgav. Det var däremot inte en anställd. Summariskt kan man beskriva det som att en anställd klagade hos EU på den svenska tillämpningen och EU höll med. De vände sig till den svenska regeringen som i sin tur bad fack och arbetsgivarorganisationer att lösa det.

    Du säger att EU inte har några regler för tider i arbetstidsdirektivet men det har de i högsta grad. I kap 2 art 3 EGs arbetstidsdirektiv föreskrivs att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare får minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod. Ända sedan lagen infördes har Arbetsmiljöverket, som är den myndighet som skriver föreskrifter om just arbetstider, tolkat det som jag skrev, dvs att man kan lägga vilan i början av ett 24-timmarspass och slutet av nästa. Hade de inte gjort det hade det inte varit möjligt med de långa arbetspassen. Det EU har sagt nu är att vi har tolkat direktivet fel och att arbete och vila måste alternera.

    Läs gärna Meddelande från Kommissionen Tolkningsmeddelande om Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden 2023/C 109/01 om du vill fördjupa dig.

  3. Kravet från EU som ställs på Sverige är att det i undantagen ska stå kompensationsvila på längre arbetspass. Vilan ska vara lika lång som arbetspasset. Så vi som jobbar dygnspass på 24h ska ha en vila både innan och efter arbetspasset på 24h. Den vilan har vi redan i vårt schema. Maxtiden som Kommunal och SKR har hittat på 20h kommer inte som ett krav från EU. Där behöver det inte stå någon tid alls egentligen // Jeanette

  4. Jag lägger här in svar från EU direkt. Svarsnumret finns med så svaren går kontrollera med EU direkt.

    Första frågan är då om det är möjligt att utifrån EUs arbetstidsdirektiv artikel 17/18  jobba arbetspass på 24 timmar i sträck

    Här är då svaret från EU-direkt:
    Svarsnummer för Europe Direct #598277
    tors 25 maj 12:19

    Vi har samrått med generaldirektoratet för sysselsättning, sociala frågor och integration. Nedan hittar du svaret på din fråga.

    ”I enlighet med artikel 3 i arbetstidsdirektivet ska arbetstagarna beviljas en daglig viloperiod på minst 11 timmar i följd per 24-timmarsperiod. Genom att fastställa en ram av 24-timmarsperioder ålägger direktivet en viss regelbundenhet i de dagliga viloperioderna. I detta avseende har Europeiska unionens domstol slagit fast att för att säkerställa ett effektivt skydd av arbetstagarens säkerhet och hälsa måste det som en allmän regel föreskrivas att en arbetsperiod regelbundet ska växla med en viloperiod (se domen i mål C-151/02, Jaeger, punkt 2.1). 95, och domen i mål C-428/09, Union syndicale Solidaires Isère, punkt. 51). Detta innebär att om det inte finns något undantag är den sammanhängande arbetstiden begränsad till 13 timmar (från vilken en vilopaus enligt artikel 4 i direktivet måste dras av). Arbetstiden måste följas av minst 11 timmars sammanhängande vila.

    Medlemsstaterna får anta undantag från rätten till dygnsvila i enlighet med artiklarna 17 och 18 i arbetstidsdirektivet. När undantag tillämpas kan de 11 timmarna vila i följd minskas, varvid arbetstagarna i princip måste ges motsvarande perioder av kompensationsvila. I undantagsfall, när motsvarande kompensationsvila av objektiva skäl inte kan ges, måste de berörda arbetstagarna få ett lämpligt skydd.

    Kravet på likvärdig kompensationsvila innebär att vid varje undantag från bestämmelsen om dygnsvila måste arbetstagare som inte har fått en del av eller hela sin viloperiod få de saknade tidsenheterna som kompensation. När det gäller tidpunkten för när motsvarande kompensationsvila måste ges har EG-domstolen klargjort att kompensationsvila för utebliven dygnsvila måste följa omedelbart efter den arbetstid som den är tänkt att motverka (se domen i mål C-151/02, Jaeger, punkt 94).

    Följaktligen öppnar arbetstidsdirektivet under vissa omständigheter för att skift kan pågå 24 timmar i sträck, förutsatt att arbetstagarna i fråga ges motsvarande kompensationsvila eller, om detta inte är möjligt av objektiva skäl, ett lämpligt skydd.”

    Så enligt EU själv är det möjligt jobba 24 timmar i sträck – förutsatt arbetstagarna får motsvarande kompensationsvila.

    Då är frågan vad som krävs för att kunna jobba arbetspass utifrån undantagen i artikel 17 och 18:

    Här är då EU direkts svar:  

    Ditt svarsnummer för Europe Direct #2975166
    5 maj 2023 17:10

    Vi har samrått med generaldirektoratet för sysselsättning, sociala frågor och integration. Nedan hittar du svaret på din fråga.

    ”Arbetstidsdirektivet 2003/88/EG reglerar vissa aspekter av arbetstidens förläggning och innehåller ett antal bestämmelser som syftar till att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. I artikel 3 i direktivet fastställs särskilt arbetstagarnas rätt till en till minsta dygnsvila på 11 timmar per 24-timmarsperiod. I artikel 6 i direktivet fastställs dessutom en maximal genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar per sjudagarsperiod. Det fastställs uttryckligen att övertid ska räknas in i denna maximala veckoarbetstid.

    Enligt artiklarna 17 och 18 i arbetstidsdirektivet får medlemsstaterna anta undantag från rätten till en dygnsvila på elva timmar i följd för särskilda verksamheter, i regel sådana som kräver kontinuitet i tjänsten eller produktionen, t.ex. ambulans-, brand- och räddningstjänst eller tjänster i samband med mottagning, behandling och/eller vård som tillhandahålls av sjukhus eller liknande inrättningar. Undantag för dessa verksamheter kan antas antingen genom nationell lagstiftning eller genom kollektivavtal. Dessutom kan undantag införas för vilken verksamhet som helst, om dessa undantag antas genom kollektivavtal. I alla fall där ett undantag från den dagliga vilan tillämpas krävs det enligt arbetstidsdirektivet att de berörda arbetstagarna får motsvarande kompensationsvila eller, i undantagsfall, ett lämpligt skydd.

    Eftersom arbetstidsdirektivet fastställer minimikrav står det medlemsstaterna fritt att fastställa eller behålla mer skyddande nationella bestämmelser om arbetstidsreglering, inklusive valet att använda sig av de undantag som direktivet tillåter eller inte.

    I Sverige införlivas arbetstidsdirektivet huvudsakligen genom kollektivavtal, särskilt när det gäller genomförandet av undantag.

    Enligt artiklarna 17 och 18 i arbetstidsdirektivet får medlemsstaterna anta undantag från rätten till en dygnsvila på elva timmar i följd för särskilda verksamheter, i regel sådana som kräver kontinuitet i tjänsten eller produktionen, t.ex. ambulans-, brand- och räddningstjänst eller tjänster i samband med mottagning, behandling och/eller vård som tillhandahålls av sjukhus eller liknande inrättningar. Undantag för dessa verksamheter kan antas antingen genom nationell lagstiftning eller genom kollektivavtal. Dessutom kan undantag införas för vilken verksamhet som helst, om dessa undantag antas genom kollektivavtal. I alla fall där ett undantag från den dagliga vilan tillämpas krävs det enligt arbetstidsdirektivet att de berörda arbetstagarna får motsvarande kompensationsvila eller, i undantagsfall, ett lämpligt skydd.

    Så enligt EU själv kan då undantag (utifrån artikel 18) införas ”för vilken verksamhet som helst, om dessa undantag antas genom kollektivavtal” – förutsatt att det utgår kompensationsvila.

    Så här står det i Kommunalarbetaren – se länk: https://ka.se/2023/04/14/kommunal-och-skr-tveksamma-till-dygnspass-far-mothugg-av-expert/

    ”Flera personliga assistenter och brandmän menar att gränsen på 20 timmar, som Kommunal och SKR kommit överens om, inte är nödvändig utan att det går att behålla dygnspassen och ändå följa EU:s arbetstidsdirektiv. De får medhåll av arbetsrättsexperten Tommy Iseskog.
    – Det finns ingenting som säger att man inte kan avtala om 24 timmar egentligen. Men med det här avsteget från dygnsvilan måste man då åstadkomma ett skydd som är lika bra, säger han och menar att parterna får en ganska tung förklaringsbörda när det gäller att förklara att det går bra med 20 timmar men inte 24.”

    Så enligt arbetsrättsexpert är det möjligt jobba 24 timmar.

    EU har aldrig krävt att Sverige skall avskaffa dygnspass. Inte heller kan de göra det eftersom då måste det införas en begränsning av arbetspassets längd i EUs arbetstidsdirektiv artikel 17/18. Detta eftersom begränsningar måste vara lika för alla länder inom EU. EU kan inte ställa ett krav på Sverige och andra krav på andra länder.

    Vad är det då EU egentligen menar att Sverige gör för fel? Jo, EU har kritiserat Sverige för att man i kollektivavtalen har tillämpat arbetstidslagen på sådant sätt att man kunnat lägga två arbetspass – utifrån EUs arbetstidsdirektiv artikel 3 – maximala 13 timmar direkt efter varandra. Detta har varit möjligt därför att den dygnsvila på minst 11 timmar som framgår av artikel 3 har lagts de första 11 timmarna dygn 1 och sedan har de 13 timmarna arbete lagts de sista 13 timmarna dygn 1, därefter har de första 13 timmarna dygn 2 lagts i början på dygn 2 och dygnsvilan på 11 timmar lagt i slutet på dygn 2. Detta har då inneburit att en arbetstagare kunnat jobba ett arbetspass på 26 timmar i sträck med endast 11 timmars dygnsvila innan och efter detta arbetspass. Detta har EU kritiserat Sverige för av två orsaker.
    1 – När det läggs på detta sätt är det inte undantag (utifrån artikel 17/18) utan två artikel 3 pass direkt intill varandra. Vilket i praktiken innebär att vem som helst kan jobba dessa långa pass – och då är de inte längre undantag utan allmängods. Här menar då EU att skall man jobba så långa pass som 26 timmar måste dessa vara inskrivna som undantag i kollektivavtalet.
    2 – Eftersom Sverige hela tiden feltolkat EU direktivets artikel 3 som att det är möjligt lägga två 13 timmarspass direkt intill varandra så har man inte bemödat sig med att skriva in kompensationsledighet i kollektivavtalen. Följaktligen måste det skrivas in kompensationsledighet (ledighet som är längre än 11 timmar) innan och efter ett arbetspass som är 26 timmar långt. Kanske en ledighet som är ungefär lika lång som arbetspasset är långt.

    Detta är vad EU kräver av Sverige när det gäller långa arbetspass. Begränsningen på 20 timmar är helt påhittad av Kommunal och SKR. Se själv denna artikel i Expressen (se länk: https://www.expressen.se/nyheter/vandningen-efter-jatte–kritiken-ar-inte-eus-fel/?fbclid=IwAR1T0SU9maBQWXZkY32U9IcjYEs3BFOWIMPhvRrdgNgrRo5FCVuSCS0PW24   )”Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, förklarar att de efter månader av förhandlingar och diskussioner kom fram till att sätta en maxgräns på 20 timmar för ett arbetspass trots att det inte är ett krav från EU.
    – Vi måste sätta en gräns någonstans. Det går inte att läsa ut en maxgräns i direktivet, den vägledningen är ganska skral.”

    Varför har då Kommunal och SKR satt en gräns på 20 timmar om de inte ens själva kan utläsa att de måste sätta den? Svaret är FÖR ATT VARA PÅ DEN SÄKRA SIDAN. EU utgick i sin kritik från ett fall där en arbetstagare jobbat 30 timmar i sträck. Men de kritiserade aldrig att arbetspasset var 30 timmar långt. EU kritiserade det upplägg utifrån kollektivavtal och arbetstidslag som möjliggjorde ett så långt arbetspass utan att det i kollektivavtalet framgick som UNDANTAG och att det stod angivet en KOMPENSATIONSLEDIGHET. Men för att vara på den säkra sidan så tog man i rejält för med en gräns på 20 timmar skulle dygnspassen försvinna och aldrig skulle EU kunna komma och klaga på att en arbetstagare jobbat så långa pass igen. De som sitter i toppen på Kommunal och SKR förstod inte då hur viktiga dygnspassen var för att verksamheterna skulle fungera. Nu förstår de det men nu kan de ju inte ändra sig utan att framstå som idioter. Men det är en lögn att EU kan tolkas kräva en maxgräns på 20 timmar.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *