KD vill öka kraven på Arbetsförmedling så att fler unga får jobb
Kristdemokraterna vill öka kraven på Arbetsförmedlingen, så att fler unga med funktionsnedsättning får möjlighet till ett avlönat arbete. Den politik som hittills har förts av regeringen för att få ut personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden har varit ett misslyckande, anser Kristdemokraterna och presenterar nu ett antal förslag för att förändra situationen. Samtidigt vill de ge alla i personkrets tre rätten till att prövas för daglig verksamhet.
– Utanförskapet för personer med funktionsnedsättning måste brytas. Vi vill bland annat ge fler möjlighet att få prövas för daglig sysselsättning, men också skapa fler broar från daglig verksamhet till någon form av lönearbete, säger Desirée Pethrus Engström, Kristdemokraternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor.
Nyligen presenterade hon Kristdemokraternas rapport ”Arbetslinjen – även för personer med funktionsnedsättning?”, där man konstaterar att det finns stora brister i den arbetsmarknadspolitik som förts för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få arbete. Arbetslösheten hos personer med funktionsnedsättning är nämligen dubbelt så hög som hos personer utan funktionsnedsättning.
– En viktig insats för många är den dagliga verksamheten. Tyvärr har inte alla rätt till den här insatsen, exempelvis saknar personer som befinner sig i personkrets tre denna rätt. För att bryta detta utanförskap vill vi att fler ska få rätt att prövas för insatsen daglig verksamhet där en social gemenskap erbjuds, säger Desirée Pethrus Engström.
Detta vill Kristdemokraterna förändra:
1. En gemensam ingång
Samarbete mellan Försäkringskassan, Socialtjänst och Arbetsförmedlingen behöver intensifieras och på sikt vill Kristdemokraterna skapa en gemensam ingång för personer med funktionsnedsättning.
2. Arbetsförmågebedömning från dag ett
När ungdomar med funktionsnedsätttning avslutar sin utbildning ska samhället erbjuda stöd till arbete. Om ungdomen söker någon form av ersättning ska personen från och med dag ett gå in i ett tre månaders program som ett första steg i en bedömning av arbetsförmågan. Redan från dag ett kan bedömningen göras att personen saknar arbetsförmåga och behöver andra insatser.
3. Val av arbetsförmedling genom jobbpeng
Bedöms man ha någon form av arbetsförmåga slussas man vidare till eget val av arbetsförmedling (offentlig eller privat). En jobbpeng knyts till detta, som den arbetssökande kan använda till sitt val av förmedling. Jobbpengen varierar beroende på hur omfattande funktonsnedsättningen är.
4. Belöningssystem till arbetsförmedlingar
För att ytterligare öka motiveringen hos arbetsförmedlingar föreslås ett belöningssystem som betalas ut utifrån hur bra förmedlingen lyckas – både med att skaffa jobb åt ungdomar och få dem att med stöd behålla jobbet.
5. Rätt för alla i personkrets tre att prövas för daglig verksamhet
6. Återkommande prövning av arbetsförmågan i daglig verksamhet
En kartläggning som Socialstyrelsen gjort visar att i mer än hälften av landets kommuner under den senaste femårsperioden, har inte någon person gått från daglig verksamhet till ett lönearbete. Trots att cirka tio procent av de som idag har daglig verksamhet skulle kunna gå vidare till någon form av arbete.
Kristdemokraterna föreslår att arbetsförmågan hos varje person bedöms årligen. Om detta betyder att personer som bedöms ha en arbetsförmåga ”slängs ut” ur daglig verksamhet och istället hamnar i arbetslöshet till dess att han eller hon får ett jobb, framgår inte av rapporten.
Men man vill samtidigt knyta jobbcoacher som är specialiserade på olika funktionsnedsättningar till de personer som vill gå från daglig verksamhet till lönearbete.
