Klar seger för Humana – får behålla tillstånd för assistans

Förvaltningsrätten upphäver IVO:s återkallande av Humana Assistans tillstånd. Domen kommenteras här av både Humana och IVO.
IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, är kritiskt till att domen innebär för mycket kontroll av enskilda.

LÄS ÄVEN:
Humanas seger är en lättnad – men nu hoppas jag att IVO överklagar
Striden om Humanas assistans – vad har hänt?

IVO: Vi ska analysera domen närmare

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har tre veckor på sig att överklaga beslutet. Om IVO beviljas prövningstillstånd fortsätter processen i kammarrätten.

Till HejaOlika säger Karin Lewin, chefsjurist på IVO:

– IVO har precis tagit del av domen och ska nu analysera den närmare. IVO:s beslut att återkalla Humanas Assistans AB:s tillstånd bygger på en sammanvägd bedömning av stora återkrav från det allmänna på över 100 miljoner kronor, anmälningar från kommuner och bristande förmåga att följa IVO:s tidigare kritikbeslut.

IVO vill just nu inte uttala sig om domen kommer att överklagas.

Humana: Oerhört glädjande

– Ett oerhört glädjande beslut och ett kvitto på det fantastiska arbete våra medarbetare gör varje dag. Vi har en verksamhet att vara stolta över, säger Johanna Rastad, Humanas vd i en första kommentar.

Hon anser att domslutet är viktigt för hela LSS-reformen.

— IVO och Försäkringskassan tolkar lagen på ett sätt som innebär att personer med funktionsnedsättning kan nekas den personliga assistans de har rätt till enligt lag. Man försöker standardisera personlig assistans, vilket inte går, och dessutom strider det mot själva grundtanken bakom LSS-reformen. Det är därför bra med den här typen av domar.

Förvaltningsrättens dom idag

Ur förvaltningsrättens pressmeddelande idag 21 juni 2023:

Den 31 januari 2023 beslutade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att återkalla Humana Assistans AB:s (Humana) tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och hemtjänst enligt LSS och socialtjänstlagen.

Som skäl för att återkalla tillstånden angav IVO att Humana och dess företrädare inte längre uppfyller kravet på lämplighet i LSS och socialtjänstlagen. IVO:s bedömning grundades bland annat på ett antal beslut om återkrav på utbetalad assistansersättning från Försäkringskassan, ett antal anmälningar från kommuner och flera tillsynsbeslut från IVO.

Humana har i målet lämnat in ett omfattande material som de anser förklarar de flesta av återkraven och avvikelserna i bolagets verksamhet. Humana anser att bolaget och dess företrädare är fortsatt lämpliga att bedriva verksamhet. Vid den muntliga förhandlingen har även företrädare för bolaget och vittnen hörts om bland annat Humanas verksamhet med personlig assistans och hur bolaget hanterar och förebygger avvikelser i redovisning och verksamhet.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten har granskat alla avvikelser som IVO åberopat och kommit fram till att flera av de påtalade bristerna ligger långt tillbaka i tiden, inte är tillräckligt utredda och att det funnits rimliga förklaringar och tolkningar till flera av avvikelserna. Det är sammantaget inte klarlagt att bolaget och dess företrädare inte längre uppfyller kraven på lämplighet.

– Domstolen anser att Humana i vissa fall har brustit, bland annat i sin insyn i anordnad assistans. De klarlagda bristerna är dock förhållandevis få och inte tillräckligt allvarliga för att motivera att bolaget och dess företrädare ska anses olämpliga. Domstolen bedömer också att Humana har vidtagit rimliga åtgärder för att följa IVO:s tillsynsbeslut och säkra kvalitet i verksamheten, säger lagmannen Eva-Lotta Hedin.

IfA kritiserar domen: För mycket kontroll av enskilda

– Det bekymrar mig att domstolen tycks utgå från att assistansanordnare ska ha koll på assistansbehovet och omständigheter kring den enskildes liv. Så ska det inte vara.

Det säger Sophie Karlsson i en kommentar till förvaltningsrättens Humana-dom.

Starkt kritisk till växande krav på kontroll

Hon är ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, och välkomnar att Humana fick rätt mot IVO.

Men samtidigt kritiserar hon gårdagens dom från Förvaltningsrätten i Stockholm.

– Jag är starkt kritisk till det spår som domstolarna tycks ha slagit in på när det gäller assistansanordnarens roll och uppgift. Som assistansberättigad ska man inte behöva känna sig kontrollerad av assistansanordnaren. Den uppgiften ska åligga myndigheten, säger Sophie Karlsson.

– Bedömningsutrymmet angående assistansbehovet är dessutom stort, vilket framgår av Försäkringskassans egen årsredovisning. Det innebär att det finns ett ganska stort utrymme för att göra ”fel” utan att man förstått det, eftersom det är en bedömningsfråga. Just nu upplever många att det är alldeles för stor risk att göra fel.

Kan ett överklagande rätta till problemet?

Vad tänker du behöver göras? Kan en kammarrättsdom rätta till detta?
– En kammarrätt som har förståelse för hur assistans sker i praktiken och de bakomliggande intentionerna kring hur assistans ska utföras, skulle kunna tydliggöra att det inte är anordnaren som ska utöva kontrollen, och skulle kunna skapa lite lugn, men det skulle helst behöva komma från HFD, Högsta förvaltningsdomstolen, säger Sophie Karlsson.

Behöver lagen ändras?
– Jag tror att det kommer att behövas en lagändring för att tydliggöra vad som krävs. Den lagändring som behövs är delvis nån form av uppföljning av besluten så myndigheten kan få kännedom om assistansbehovet med viss regelbundenhet, och delvis tydliggörande kring vad en anordnare förväntas göra, och vad som är ett ändrat förhållande i assistanssammanhang.

– Egentligen handlar dagens lagstiftning om att anordnaren ska agera på sådant som man får kännedom om, inte att man måste eftersöka eventuella förändringar, men eftersom domstolen verkar utgå från att anordnaren känner till allt, så kan anordnaren inte säga att den inte kände till omständigheterna, säger Sophie Karlsson.

”Bra att fel kan rättas till, istället för att tillstånd dras in”

Vad tycker du allmänt om Humana-domen utifrån assistansanvändares synvinkel?
– Det var bra att domstolen biföll Humanas talan. Det är bra att det ges utrymme för att göra vissa fel och vidta åtgärder, istället för att tillståndet dras in. Det är bättre att vi har anordnare som kan arbeta med att stärka sitt kvalitetsarbete, än att att de är rädda för att förlora tillståndet om de råkar göra fel.

– Ingen verksamhet är helt felfri, men det är viktigt att man har ett fungerande kvalitetsarbete där man uppmärksammar brister och vidtar nödvändiga åtgärder. Givetvis ska anordnare som medvetet och systematiskt gör fel stoppas, men här anser domstolen att det inte handlar om systematiska fel, säger Sophie Karlsson.

Anna Barsk Holmbom: Humanas seger en lättnad – men nu hoppas jag att IVO överklagar

KOMMENTAR. Det är en lättnad att Humana får behålla tillståndet för att bedriva assistans. Inte för Humanas eller ens för deras kunders skull, utan för assistansreformen.

IVO hade samlat stort och smått

När IVO beslutade att dra in tillståndet med omedelbar verkan använde de samlad information från en lång tid tillbaka som skäl för beslutet. Det innehöll stort och smått, gammalt och nytt. En del av det IVO åberopade var så nytt att det inte fanns någon dom på det. Det handlade om återkrav som inte vunnit laga kraft, det vill säga återkrav som hade överklagats men där ingen dom har kommit. Annat var äldre misstag, som redan hade hanterats av IVO, men där man plockade upp det på nytt, för att visa att Humanas ledning inte var lämpliga.

Humana har förlorat 16 procent av kunderna

Humana berättar på presskonferensen på onsdagen att ungefär 16 procent av deras uppdragsgivare har valt andra anordnare sedan IVO drog in tillståndet. Humana betonade att det innebär att 84 procent trots allt valt att stanna kvar. På frågan från finansvärlden om de har möjlighet att få skadestånd från IVO svarar Humana att de inte har funderat på den frågan.

Hoppas att IVO nu slutar fälla anordnare

Jag hoppas att domen framför allt leder till att IVO inte fortsätter att fälla anordnare, för så får man faktiskt kalla det när de beslutar att dra in tillstånd omedelbart, för händelser som domstol inte utrett och/eller är gamla, redan åtgärdade problem. Det är självklart viktigt att IVO granskar verksamheter och att oseriös verksamhet förlorar tillstånd, men det känns ovärdigt ett rättssamhälle att bli fälld innan man har konstaterats skyldig.

Vad sa domstolen om återkraven?

En av grunderna till Humanas indragna tillstånd var 31 återkrav. Förvaltningsrätten har i vart och ett av dessa granskat hur Humana har agerat och hanterat dem. I 12 fall tycker rätten att Humana har brustit i insyn. I övriga fall tycker rätten inte att återkraven kan ligga till grund för indraget tillstånd. Jag uppskattar att förvaltningsrätten gör bedömningen att fel KAN förekomma utan att det innebär att man ska förlora tillståndet. Det är hur anordnaren HANTERAR felen som är avgörande. Om en anordnare känner till ett felaktigt förhållande ska man alltså inte låtsas som att det inte finns, utan agera på det.

En mycket viktig del av domen handlar om sex återkrav på stora belopp. Dessa har uppstått efter att Försäkringskassan har gjort bedömningar om att personerna aldrig borde ha haft assistans från början. Humana har invänt bland annat att återkraven har orsakats av att Försäkringskassan själv retroaktivt har ändrat sitt beslut om assistans, och att Försäkringskassans bedömning motsägs av den medicinska utredningen alternativt grundar sig på förhållanden som myndigheten har haft kännedom om. Förvaltningsrätten anser att det Humana har fört fram i förhållande till dessa beslut förtar värdet av det som framgår av besluten till en sådan grad att det i nuläget inte kan anses utrett att bolaget i dessa fall har brustit i sina skyldigheter som assistansanordnare.

Hur såg domstolen på anmälningar från kommuner?

Anmälningar från kommuner till IVO var en annan orsak till det indragna tillståndet. Förvaltningsrätten konstaterar att eftersom varken kommunerna eller IVO har utrett dessa klagomål närmare har anmälningarna väldigt lågt bevisvärde.
IVO har även klagat på att Humana inte följt tidigare beslut om brister i kvaliteten. Rätten försöker förstå vad IVO egentligen menar och skriver så här: ”IVO:s beslut går i denna del ut på att Humana, trots det som påtalats vid respektive tillsyn, alltjämt brister enligt vad som har redovisats i respektive tillsynsbeslut. Som myndigheten [IVO] får förstås visas detta genom de återkravsbeslut som har legat till grund för det överklagade beslutet.

IVO har alltså inte pekat på något specifikt, utan tycks ha menat att det inte hade behövt uppstå några återkrav, om bara Humana hade gjort det de skulle.

Förvaltningsrätten håller inte med, utan menar att Humana har gjort vad de har ålagts i varje tillsyn. Det har inte heller påståtts något annat i målet, annat än i något enstaka klagomål från kommunen, vilket rätten redan konstaterat att inte är utredda och därför inte har betydelse.

Vad ansåg domstolen om oseriösa anställningar?

IVO klagade också på att Humana brister i seriositet gällande utländsk arbetskraft. Det handlar om tre fall, men förvaltningsrätten menar att bristerna är ursäktliga.
Sammantaget kommer alltså rätten fram till att det HAR förekommit ett antal brister hos Humana. Rätten menar dock att det vore orimligt att förvänta sig något annat.

Jag citerar förvaltningsrätten:

Vid prövningen av om tillståndshavaren inte längre uppfyller kravet på lämplighet behöver i stället hänsyn tas till vad som är visat i frågan om vilka åtgärder som tillståndshavaren har vidtagit för att säkerställa att liknande brister inte uppstår i framtiden (jfr HFD 2022 ref. 36 I.)

Bristerna är inte av den karaktären att förvaltningsrätten bedömer att vare sig Humana eller dess företrädare är olämpliga, och avslutar med att IVO saknat skäl för att återkalla tillståndet.

Överklaga eller inte?

Nu har IVO fram till den 12 juli på sig att bestämma om beslutet ska överklagas eller inte. Jag var först helt övertygad om att IVO kommer att göra detta, men nu vet jag inte längre. Jag nästan önskar att de gör det. Det hade varit fint att få ett avgörande från kammarrätten med samma innehåll.

Ladda ned domen

Förvaltningsrättens dom finns för nedladdning från Humanas webbplats.