Nyheter

Kognitiva hjälpmedel sparar pengar åt kommun och landsting


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Kognitiva hjälpmedel kan vara en lukrativ satsning för kommun och landsting. Enligt en unik kostnadsnyttoanalys tar det bara ett och ett halvt år till dess att de får täckning för sina kostnader. Redan efter fem år ger en satsad hjälpmedelskrona tre kronor tillbaka i kassan. Trots detta får bara var tionde person med en intellektuell funktionsnedsättning de hjälpmedel som de behöver.

– Jag hade en hypotes om att resultatet av analysen borde bli positivt, men jag hade inte räknat med att kostnadsanalysen skulle bli så positiv, säger Åke Dahlberg, författare av rapporten och fil. dr. på Effektivitetsrevision.

Rapporten är beställd av Hjälpmedelsinstitutet och är en del av projektet ”Hjälpmedel i fokus”, som syftar till att öka användandet av kognitiva hjälpmedel i Sverige.

– Vi blev väldigt förvånade över resultatet och att det bara tar 1,5 år till dess att kommun och landsting får tillbaka sina pengar. Det är jättespännande och vi hoppas att rapporten ska kunna påverka kommun och landsting så att fler än tio procent av de som behöver kognitiva hjälpmedel får det, säger Annie Persson, projektledare för ”Hjälpmedel i fokus” på Hjälpmedelsinstitutet.

Foto på Åke Dahlberg.– Jag är övertygad om att en positiv kostnadsnyttoanalys kan ha väldigt stor genomslagskraft. Ofta kan analyser ge positivt utslag för privatpersoner, men ge minus för kommunerna. I det här fallet blir det plus för alla, vilket bara borde motivera kommuner och landsting att ge fler möjlighet till hjälpmedel, säger Åke Dahlberg.

I studien har Åke Dahlberg baserat sina ekonomiska bedömningar på att brukaren antingen får handdatorn Handi som hjälpmedel, till en samhällsekonomisk kostnad på 18 800 kronor. I det andra fallet får brukaren ett bolltäcke i kombination med ett annat minneshjälpmedel för en lika stor kostnad.

– Sen har vi räknat med att tiden för behovsbedömning, förskrivning, utprovning och uppföljning ligger på 30 timmar, motsvarande en samhällsekonomisk kostnad på 11 300 kronor. Med 30 timmar har vi räknat högt i timantal, många brukare som idag har hjälpmedel har inte behövt 30 timmars stöd från kommun eller landsting för att kunna använda sina hjälpmedel. Men jag ville inte att någon skulle kunna beskylla mig för att ha överdrivit kalkylen, säger Åke Dahlberg.

Totalkostnaden för att förskriva kognitiva hjälpmedel blir 30 100 kronor. I studien gör man sedan antagandet att hjälpmedlen leder till ett minskat stödbehov hos kommun och landsting på en timme per vecka och det samhällsekonomiska värdet av det uppskattas till 19 600 kronor per år.

På grund av flera positiva poster kom Åke Dahlberg till slut fram till att kommunen redan efter 1,5 år skulle få tillbaka sina pengar och att man efter fem år skulle tredubblat det beloppet i sparade insatser.

– De viktigaste värdena går självklart inte att mäta. Jag har aldrig tidigare arbetat med kostnadsnyttoanalyser inom det här området, men har under tiden blivit väldigt engagerad. Den självständighet som brukarna anskaffar sig genom att få ett hjälpmedel är ovärderlig. Sen finns ju möjligheten att en person kan få behålla eller lyckas skaffa sig ett jobb tack vare att han eller hon får ett hjälpmedel. Det är inte vanligt att det påverkar så mycket, men om det hjälper bara några är det verkligen värt det och en mycket större pluspost även för kommun och landsting, säger Åke Dahlberg.

Nu hoppas både Åke Dahlberg och Hjälpmedelsinstitutet att rapporten ska ha en positiv inverkan på kommuner och landsting.

– Vi presenterade rapporten först i Umeå och där var det många som var som frågeteckan. De blev väldigt positiva och två landstingspolitiker sa att ”det här måste vi titta på”. Sen är det självklart väldigt svårt att få ut informationen och kunskapen om kognitiva hjälpmedel. Därför vågar jag inte spekulera kring vilken betydelse rapporten kommer ha för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Bara 36 procent av personer med intellektuella funktionsnedsättningar är ute på arbetsmarknaden till exempel och det är ju något vi ska skämmas för, det finns många som behöver mer stöd, säger Annie Persson.

Hon menar att fler kostnadsnyttoanalyser borde göras på området kring hjälpmedel och Åke Dahlberg håller med.

– Det är som jag sa tidigare, när kommun och landsting får se att de även kan tjäna ekonomiskt på att ge stöd till personer med funktionsnedsättning, då kan en rapport få större genomslagskraft, säger Åke Dahlberg.

Hela rapporten går att ladda ner från Hjälpmedelsinstitutets hemsida: www.hi.se

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Tidvis
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Särnmark
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för STIL
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Primass
  • Annons för Fremia