Kommunen säger nej till Joakims skadeståndskrav
Eslövs kommun vill inte gå med på att ersätta Joakim Wallin i Helsingborg för att han har blivit felaktigt placerad i särskola. Två argument är att det var landstinget som placerade honom där och att hela ärendet är så gammalt att det är preskriberat. Men Joakims juridiska ombud har motargument.
Kommunens stämdes till Lunds tingsrätt av Joakims ombud jur. kand. Rainer Jussila-Långström med krav om ersättning för att Joakim blivit felaktigt placerad i särskola. I tisdags, den 28 oktober, var sista dagen för kommunen att svara och så skedde också.
I sitt svar skriver kommunens barn- och familjenämnd genom kommunjuristen Teresa Andersson bland annat att det var landstinget, och inte kommunen, som 1992 beslutade om att placera Joakim i särskola. Det var först 1995 som kommunen övertog ansvaret för särskoleverksamheten.
Dessutom har det, menar kommunen, gått så lång tid att hela ärendet är preskriberat. Kommunen vill därför att rätten meddelar en så kallad mellandom och därmed avgör att målet inte skall behandlas vidare.
– Det är en typisk förhalningsteknik, kommenterar Rainer Jussila-Långström.
Han säger sig inte vara intresserad av att driva två processer samtidigt: skulle kommunen vinna i frågan om preskription så skulle han överklaga, och under tiden skulle Joakim få vänta ännu längre på ett utslag.
Men är det som hände på 90-talet verkligen inte preskriberat?
– Nej, jag tänker hävda att det här är vad som kallas perdurerande eftersom skadan som vållats är varaktig och finns där ännu, säger Jussila-Långström.
Vad gäller kommunens ansvar kontra landstingets så menar han att kommunen ändå hade ett ansvar när de tog över särskolan. Det finns heller ingen riktig utredning som motivering för att Joakim skulle fortsätta att vara placerad i särskolan, som han var fram till december 1998.
Jussila-Långström menar att sådana här fall ofta handlar om dyslexi, som felaktigt tolkats som utvecklingsstörning.
– De drabbade har ofta ingen ekonomi för att slåss för sin upprättelse, de har blivit marginaliserade och det är också få som har energin att kämpa för sin sak. Mörkertalket är enormt!
– Det är inte en resursfråga, det är ganska få individer som det handlar om, och jag tycker staten borde gå in med en fond för de här människorna, säger Rainer Jussila-Långström.