Kommuner skrotar personliga ombud – ”det mest lyckade stödet”

Många kommuner upphör med stödet personligt ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.

”Personliga ombud gör mycket stor nytta”

– Personer som fått det här stödet har haft stor nytta av insatsen och har bland annat fått hjälp med att rädda sin ekonomi, avvärja vräkningshot och många vittnar dessutom om att deras psykiska tillstånd har blivit mycket bättre, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen, som ansvarat för kartläggningen.

Personligt ombud har också beskrivits som ”det mest lyckade stödet” i tidigare uttalanden från bland annat Schizofreniförbundet och RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Socialstyrelsens kartläggning 2023 visar att många mindre kommuner helt har slutat med personliga ombud, med allvarliga konsekvenser för många individer.

– Brist på stödet kan leda till stora ekonomiska svårigheter och i förlängningen hemlöshet, säger Dick Lindberg.

Vilka kommuner SAKNAR personliga ombud?

År 2022 saknades personliga ombud i 39 kommuner, eller 13 procent av landets alla kommuner. Jönköpings län är den region där flest kommuner saknar sådan verksamhet.

Enligt Kolada saknar följande kommuner verksamhet med personligt ombud (informationen hämtad 5 oktober 2023):
Askersund
Boxholm
Bromölla
Eksjö
Finspång
Gotland
Habo
Hallsberg
Hammarö
Hedemora
Huddinge
Härnösand
Härryda
Höganäs
Högsby
Knivsta
Krokom
Kumla
Kungsbacka
Laxå
Lekeberg
Leksand
Lessebo
Motala
Mullsjö
Mölndal
Mörbylånga
Nässjö
Ovanåker
Partille
Perstorp
Skövde
Sotenäs
Sundbyberg
Svedala
Sävsjö
Tjörn
Tranås
Uppvidinge
Vadstena
Vaggeryd
Vetlanda
Vingåker
Värnamo
Älvkarleby
Öckerö
Ödeshög

(Kolada är en öppen databas som drivs av RKA, en ideell förening med svenska staten och Sveriges Kommuner och Regioner som medlemmar.)

Frågor och svar om personliga ombud

Vad är personligt ombud?

Verksamhet med personligt ombud (PO) riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har psykiska funktionsnedsättningar och stora svårigheter att utföra aktiviteter.

År 2022 hade 239 kommuner (83 procent) sådan verksamhet och det fanns totalt 315 ombud, räknat i heltidstjänster.

Verksamheterna finansieras delvis med statsbidrag som fördelas av Socialstyrelsen, och delvis av kommunerna själva. Statsbidraget är totalt 130 miljoner kronor och täcker 40–50 procent av kostnaderna.

Vilken nytta gör personliga ombud?

Socialstyrelsens kartläggning av personligt ombud 2023 visar att de personer som fått stöd har haft stor nytta av insatsen.

De har bland annat fått hjälp med att rädda sin ekonomiska situation och avvärja vräkningshot. De har också fått hjälp i kontakter med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, psykiatrin och socialtjänsten. Klienterna har alltså fått hjälp att tillgodogöra sig samhällets stöd.

Flera vittnar också om att deras psykiska tillstånd blivit mycket bättre.

Hur definieras målgruppen?

Så här definieras målgruppen i förordningen:

”Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har psykiska funktionsnedsättningar och betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden.
De enskilda som kan få stöd av personligt ombud ska ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning samt ha behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården och den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter.”

Vad är psykisk funktionsnedsättning?

Psykiskt funktionhinder definieras så här i en rapport 2006 från Nationell psykiatrisamordnings rapport:

”En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.”

Vilka får stöd av personliga ombud?

När personliga ombud infördes var målgruppen personer med schizofrenitillstånd och psykoser när den infördes i samband med psykiatrireformen på 90-talet. Dessa grupper hade stora behov av stöd när de skulle leva utanför institutionerna.

Senare har nya grupper tillkommit och i dag är det till stor del personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som söker personligt ombud. Digitaliseringen av välfärdssystemet har ytterligare lett till att fler grupper behöver stöd i kontakterna med samhällets aktörer.

Vilka slutsatser drar Socialstyrelsen av kartläggningen?

Det riktade statsbidraget för kommunernas personliga ombud bidrar till att nå målen att personer i målgruppen får bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktiga i samhället, leva ett mer självständigt liv, få en bättre livssituation, att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov.

Dagens system är inte jämlikt och tillgängligt eftersom det inte är obligatoriskt. Kartläggningen visar att det främst är små kommuner som inte erbjuder personligt ombud. Om verksamheten blir obligatorisk behöver regleringen anpassas till förutsättningarna i de minsta kommunerna.

Det finns brister i rättssäkerheten i nuvarande system. Om någon nekas personligt ombud finns ingen möjlighet att överklaga beslutet. Det finns heller ingen tillsyn över verksamheten med personliga ombud. Tillsyn kan öka rättssäkerheten, eftersom en tillsynsmyndighet kan kontrollera att verksamheten följer de regler som finns.