Nyheter

Kommunikation från dag ett

 

Vänta inte – kom igång med AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, så tidigt som möjligt om ditt barn har talsvårigheter. Det är budskapet från Cyntia Cress, professor och specialist på tidiga insatser, nu aktuell som föreläsare på Kommunikationskarnevalen.

Vänta inte – kom igång med AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, så tidigt som möjligt om ditt barn har talsvårigheter. Det är budskapet från Cyntia Cress, professor och specialist på tidiga insatser, nu aktuell som föreläsare på Kommunikationskarnevalen.

Betydelsen av tidiga insatser har blivit allt mer uppmärksammat de senaste åren.

I början av juni får frågan nytt fokus, när den årliga Kommunikationskarnevalen i Göteborg äger rum.

Som huvudföreläsare medverkar Cyntia Cress, adjungerad professor vid universitetet i Nebraska-Lincoln i USA, och specialist på tidiga insatser.

Cyntia Cress budskap är tydligt: Det är aldrig för tidigt att börja kommunicera.

Hon forskar inom kommunikation för små barn med stora funktionsnedsättningar och har arbetat med rådgivning för barn och vuxna som är beroende av AKK under 15 års tid.

– Hon är en av de bästa, säger Gunilla Thunberg, som är ansvarig för Kommuni­kations­­karnevalen och som själv har en son med autism och utvecklingsstörning.

Gunilla Thunberg hoppas att svenska habiliteringar i ökad utsträckning ska prioritera tidiga insatser för alla barn med kommunikationssvårigheter, även för barn med cp.

– Idag ligger tyngdpunkten inom habiliteringen ofta på den motoriska träningen. Och det känns många gånger naturligt även för föräldrarna, säger hon.

– En tradition som lever kvar är att man först måste visa att man kan behärska ett kommunikationshjälpmedel innan man har kunnat få det förskrivet, menar hon.

– För att få en bild på en bildkarta måste man först lära in bilden, och så får man sedan bilden som en ”guldstjärna” på kommunikationskartan eller i pärmen.

Kommunikation först

För Gunilla Thunberg är det kommunikation som kommer först på ”livets agenda”.

– Talet är förstås det mest effektiva sättet att kommunicera men det är egentligen bara ett verktyg. Det går inte att vänta med kommunikation tills talet kommer. Man missar helt enkelt för mycket.

Vi föräldrar har inte råd att vänta och inte våra barn heller. Idag vet vi också att alla kommunikationsstöd – ­bilder, tecken och samtalshjälpmedel – stimulerar och snabbar på talutvecklingen.

Men föräldrar behöver hjälp från habiliteringen för att förstå behovet av tidiga insatser och hur dessa kan genomföras som en ganska naturlig del i vardagen.

– Det är så mycket att tänka på och som förälder hinner man inte fundera över detta, inte förrän skolstarten närmar sig och man ställs inför frågor om hur barnet ska lära sig läsa och skriva eller hur barnet ska kunna göra sig förstått i en större miljö. I förskolan är grupperna mindre och antalet vuxna fler. Där klarar man sig ofta med lite tal, lite kroppskommunikation och kanske något hjälp­medel – men det räcker inte när världen blir större och mamma och pappa successivt ska träda tillbaka och inte finns till hands som tolkar och ständiga informatörer.

En förklaring till att motorisk träning går före kommunikation kan vara att det helt enkelt finns fler sjukgymnaster och arbetsterapeuter än logopeder inom habiliteringarna.

– Och logopederna har ofta fullt upp med att jobba med barnets ät- och sväljsvårigheter, och har inte tid för att arbeta med kommunikation, eftersom det inte tycks ingå i vårdprogrammet på samma sätt, säger Gunilla Thunberg.

Insikten inte ny

Insikten om att kommunikation behöver lyftas fram är inte ny.

– Vi har tjatat om det i några år och föräldrar har blivit mer engagerade samtidigt som organisationer som RBU också har observerat detta, säger Gunilla Thun­berg.

På önskelistan står nu att kommunikation ska komma med i all träning, inte bara den som logopeden ansvarar för.

– I USA har Cynthia Cress arbetat mycket med att öka samarbetet mellan olika yrkesgrupper för att få in kommunikation i all träning, så att exempelvis sjukgymnasten och logopeden samarbetar om detta. Det är något som vi har väldigt lite av i Sverige och skulle behöva mer, säger Gunilla Thunberg.

 

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för CJ Advokatbyrå
Annons
Annons för Move & Walk
Annons
Annons för Särnmark
Annons
Annons för Tobii Dynavox
Annons
Annons för JAG
Annons
Annons för Primass
Annons
Annons för Tidvis
Partnerinformation från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor
NKA-podden tipsar om stöd och strategier
Samtalsgrupp – nytt kostnadsfritt stöd
Fler tips på NKA:s egen temasida