Kontinuitet

Kontinuitet är en av de viktiga grundläggande principerna i LSS!

Begreppet kontinuitet innebär att den enskilde ska kunna känna trygghet i att stödet varar så länge behovet finns, vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde.

I en snävare bemärkelse handlar det om att stödet inte skall upphöra eller förändras om inte den enskilde själv deltagit i ett sådant beslut.

I ett längre perspektiv handlar det om att våga planera för en framtid och kunna lita på att samhället tar ett långsiktigt ansvar för att förverkliga funktionshinderpolitiska mål.

Utan kontinuitet försvinner tryggheten för individen och med den möjligheten att känna att hen har de goda levnadsvillkor som lagen utlovar.

Vi ser att just denna grundbult i LSS misshandlas av alla de myndigheter som är satta att försvara lagen! Försäkringskassan gör ständiga omprövningar av assistans och numera gör handläggare hos kommuner detsamma av övriga LSS-insatser. Detta trots att individernas behov objektivt sett oftast inte har förändrats. OK, men om behoven kvarstår så får jag väl oförändrat stöd efter lite onödig byråkrati? Nej, den tryggheten finns inte, då riktlinjer kan ha ändrats eller så har den nye utredaren bara en annan syn på behov.

Något av det mest upprörande under 2015, som även HejaOlika skrivit om, var nog ändå Anders tvångsflytt efter 18 år från en väl fungerande verksamhet på Sanna Gård ”hem” till en nytt osäkert boende och daglig verksamhet i sin ”hemkommun” Kumla. Varför? För att kommunen tycker det, för att det är billigare.

Anders har förlorat i två instanser i Förvaltningsrätten(!) och väntar just nu på beslut från HFD. För Förvaltningsrättens trovärdighet hoppas jag på ett positivt beslut! Tyvärr är dock Anders bara en i raden av redan genomförda tvångsflyttningar.

Med tanke på alla felaktigheter i uttolkningen av LSS borde vi i funktionshinderorganisationerna vara glada för att nuvarande ansvarig minister Åsa Regnér vill utreda hur lagen fungerar. Men tyvärr känner vi, som ni läst om här på HejaOlika, mest oro för att utredningen liksom sina föregångare leder till ytterligare försämringar.

Med LSS har vi en bra lag sedan 1994. Jag har redogjort för den i LSS-skolan här på HejaOlika och medvetet tagit med mycket text från LSS-propositionen för att visa att den är mycket tydlig om du läser med rätt glasögon! Intentionerna med lagen är väl beskrivna, de som påstår annat har fel. Sedan handlar den om specifika individer och deras unika behov, något som myndigheter och domstolar verkar ha problem med. Ingen individ är den andra lik, inte heller i LSS-gruppen! LSS är därför individualistisk lag.

Problemet är inte otydlighet utan hur myndigheter idag (miss)tolkar lagen. Det beror på att attityderna till LSS personkrets har förändrats på 20 år. Från att se LSS som en nödvändig reform för att även svårt funktionshindrade ska ha ett liv som alla andra – till att se LSS som något som är för dyrt!

För att återskapa attityderna från 1990 behövs mer än en ny statlig utredning!

LÄS ÄVEN: Kämpar emot beslutet att sonen måste flytta efter 18 år