Kraftig neddragning av personlig assistans ”ett dråpslag”
Förslaget till besparingar inom personlig assistans är ”ett dråpslag”, anser DHR och Unga Rörelsehindrade i en kommentar till LSS-kommitténs slutbetänkande idag. Språkröret Emelie Felderman säger att det nya 40-timmarstaket kommer att innebära stora begränsningar.
Idag lägger LSS-kommittén fram sitt förslag som bland annat innebär att assistanskostnaderna ska minskas med 3,3 miljarder kronor.
– Sparbetingen på 15 procent kommer att påverka timantalet för så gott som alla assistansberättigade, säger Maria Johansson, förbundsordförande för DHR.
– För att uppnå besparingen ska enhetliga modeller för behovsbedömning med återhållsamhet införas. Detta är ett dråpslag för de av oss som byggt upp sitt liv och sin tillvaro i samhället med hjälp av den frihet assistansen ger!
{loadposition incontent}- Vi vänder oss starkt mot synsättet att personlig assistans i stor omfattning ges ”för generöst” och tycker att det är upprörande att debatten om personlig assistans enbart har handlat om de oegentligheter som har förekommit, när uppmärksamheten snarare borde riktas mot de fantastiska möjligheter som reformen innebär för personer med omfattande funktionsnedsättningar, säger Maria Johansson.
Båda organisationerna protesterar mot 40-timmars-taket för den nya insatsen personlig service med boendestöd. Den nya insatsen ska fånga upp de som har grundläggande beov under 20 timmar i veckan och som enligt förslaget inte längre får rätt till personlig assistans.
– 40-timmarsbegränsningen kommer att leda till att personer som idag har beslut om personlig assistans enligt LSS kan komma att få sämre livsvillkor. Vi befarar också att 40-timmarsgränsen inom den här insatsen kan bli normbildade för annan kommunal verksamhet, säger förbunden i ett uttalande.
Unga rörelsehindrades språkrör Emelie Felderman är djupt oroad:
– Jag trodde meningen var att människor med funktionsnedsättningar skulle kunna leva normala liv. Om man bara får sex timmar om dagen, blir ens liv väldigt begränsat och jag vill fråga alla som inte har det här hjälpbehovet: Hur skulle det kännas för er att bara få leva sex timmar om dagen?