Assistansanvändare vann mot Försäkringskassan – återkrav stoppas
En kvinna med flera funktionsnedsättningar har fått rätt i kammarrätten mot Försäkringskassan.
Försäkringskassan hade krävt tillbaka det senaste årets assistansersättning, för att man ansåg att kvinnan kraftigt hade överdrivit sitt hjälpbehov.
Anonym anmälan ledde till omprövning
Försäkringskassan hade omprövat kvinnans rätt till assistans efter en anonym anmälan. I februari 2023 beslöt Försäkringskassan dra in assistansersättningen från 16 februari 2022.
Sedan hon överklagat upphävde förvaltningsrätten Försäkringskassans beslut i maj.
Då överklagade Försäkringskassan till kammarrätten, där man åter hävdade att kvinnan vilselett om hjälpbehovet.
Efter den anonyma anmälan hade Försäkringskassan upptäckt luckor i tidredovisningen. Man menade också att nya medicinska underlag visade att vissa funktionsbegränsningar inte fanns, och att hon aldrig skulle ha beviljats assistans 2013.
Hade beskrivit behov som hon själv uppfattat det
Kvinnan bedyrade att hon alltid har beskrivit sitt hjälpbehov som hon själv har uppfattat det. Att korrekt bedöma rätten till assistansersättning är förbehållet Försäkringskassan, betonade hon. Hon upplever ett heltäckande hjälpbehov i sin vardag.
Kammarrätten i Stockholm konstaterar i domen (mål nr 3152-23) att Försäkringskassan har bevisbördan för att visa att någon medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat felaktiga uppgifter:
”Ett beslut att dra in en beviljad förmån är en åtgärd med ofta betydande konsekvenser för den enskilde. För beslut av betungande karaktär uppställs högre beviskrav än vad som normalt gäller.”
Det medicinska underlaget stämde överens med beslutet 2013
Kammarrätten kom fram till att kvinnans hjälpbehov var mindre än vad hon själv uppgett. Men samtidigt ansåg rätten att det medicinska underlaget i huvudsak var oförändrat sedan assistans beviljades 2013.
”Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att kvinnan ska anses ha medvetet, eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter som är av betydelse för rätten eller storleken av ersättningen,” skriver kammarrätten.
