Lagförslag bromsar tillgänglighet: ”Förlegat och sorgligt”

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

EU beslutade 2019 om gemensamma krav för tillgänglighet i ett direktiv som gäller allt från mobiler och TV till banktjänster och näthandel.

Men Sverige bromsar utvecklingen. På måndagen la en statlig utredning fram ett förslag om ny lag. Förslaget kritiseras för att försöka begränsa införandet av direktivet i svensk lag.

Fokus på att slippa uppfylla kraven

– Utredningen har inte fokus på genomförandet av kraven. En stor del av betänkandet handlar om att lyfta fram ”exceptionella undantag”, säger Mia Ahlgren som varit expert för Funktionsrätt Sverige i utredningen.

– Det har lagts mycket fokus vid den artikel och den bilaga som beskriver hur den som anser att det skulle vara en ”oproportionerlig börda” ska gå till väga för slippa uppfylla kraven.

– Förutom att underlätta för företag att hitta sätt att undvika att leva upp till de gemensamma EU-kraven begränsar utredningen genomförandet av direktivet i svensk lag.

Förlegad syn på tillgänglighet som särlösning

Hon menar att delar av utredningen, Tillgänglighetsdirektivet SOU 2021:44 som i tysthet överlämnades till regeringen på måndagen, sprider en förlegad syn på tillgänglighet som en särlösning som kan åtgärdas i efterhand.

– Det är sorgligt att utredningen inte ser den stora nyttan med att ha enkla och tydliga regelverk för fler produkter och tjänster. Inte minst nu när tillgänglighet och universell utformning som utgår från mänsklig mångfald som norm redan är det nya normala för många framgångsrika internationella teknikföretag.

Bryssel driver frågorna – Sverige backar

Varför har utredningen så grovt missat fördelarna med tillgänglighet?
– Den som inte har arbetat med tillgänglighet tidigare har förstås svårt att ta till sig vad tillgänglighet innebär. I funktionsrättsrörelsen har vi varit med i den europeiska lagstiftningsprocessen i snart ett decennium. Vi har träffat förebilder inom branscher och beslutsfattare i många sammanhang men på en europeisk nivå.

– Tillgänglighetsfrågorna drivs från Bryssel. I Sverige har arbetet tagit steg tillbaka sedan den nationella handlingsplanen gick ut 2010. Ett exempel är att riktlinjerna Riv Hinder togs bort för några år sedan av Myndigheten för Delaktighet.

”Regeringen vill inte ha kostnader”

Vad är det som vägt så tungt mot att se tillgänglighet som en självklarhet?
– En förklaring kan vara att detta i stor utsträckning skrivits av jurister. Ett annat är att regeringen har ett stort fokus på ansvars- och finansieringsprincipen, och inte vill ha kostnader för tillgänglighet och universell utformning.

– Men kostnaderna har redan har utretts i konsekvensanalyser av EU innan alla medlemsländer antog direktivet 2019. Den tjänsteman på EU-kommissionen som ansvarar för direktivet kommenterade konsekvensanalysen på ett möte i förra veckan ungefär så här: ”De företag med erfarenhet av arbete med tillgänglighet ser möjligheter och vinster, medan de som saknar erfarenheten tror att det kommer bli mycket kostsamt”, säger Mia Ahlgren.

Tillgänglighetsdirektivet omfattar

datorer
bankomater
kortläsare för att betala med bankkort i till exempel en butik
biljettautomater
automater för incheckning, till exempel vid resor
utrustning som behövs för digitala tjänster och medietjänster
läsplattor.
digital kommunikation, till exempel e-post
medietjänster som rör ljud och bild, till exempel tv, radio, film, musik, video och datorspel
vissa tjänster inom resor med flyg, buss, tåg och båt
e-böcker
banktjänster
e-handel.

Artikeln publicerades 2021-06-01