Lekterapin vårdar det friska

En flicka har vistats på Astrid Lindgrens sjukhus i Solna i flera månader. Hon har fått en hjärnskada i samband med en trafikolycka och vårdas fortfarande på sjukhuset.

Hon blir bättre, men har på många sätt blivit en ny person. Talet har inte kommit tillbaka än och man vet inte om det alls kommer tillbaka. Kan­ske måste hon lära sig teckenspråk.

Lekterapin på Astrid Lind­grens barnsjukhus har blivit hennes frizon i sjukhusmiljön. Hit kan hon komma och göra det som hon tycker är roligt och samtidigt få specialpedagogisk hjälp – utan att hon vet om det.

Vill se syskonen

Nioårige lillebror har det dock svårt. Sedan storasyster råkade ut för olyckan har hon förändrats helt. Han är trött på att hon får all uppmärksamhet, att hon inte är samma syster som han minns henne – men mest av allt är han rädd för att hon kan dö.

– Vi är fantastiskt bra på att plocka upp barnen som själva är sjuka eller har ett funktionshinder. Men syskonen hamnar lätt utanför. Därför hoppas jag att vi i framtiden kan fokusera på syskonen också, berättar lekterapeuten Susanne Agelin.

Leka med ambulans

Lokalerna på lekterapin i Astrid Lindgrens barnsjukhus är stora och ljusa. Innan man träder in i den ”sprutfria sfären” möts man av en stor, ambulans mot väggen som alla barn får leka med.

– Det här är favoriten. I am­bulansen kan barnen leka själva och med sina föräldrar. De har jättekul!

Lekterapi i 50 år

I cirka 50 år har man bedrivit lekterapi för sjuka barn i Sverige. Idag står det inskrivet i skollagen att alla barn som ligger inne på sjukhus har rätt till lekterapi.

– Det är viktigt för barnen. En sjukhusvistelse är långt ifrån behaglig och många barn kan vara rädda för sprutor och operationer. Vår uppgift är att låta dem en stund göra något roligt eller lära sig bearbeta sina rädslor.

Baka en uppskattad aktivitet

I lekterapilokalerna finns ett stort allmänt rum där alla möjliga lekattiraljer finns. Biljardbord, doktorsprylar, utkläd­ningskläder, tågbanor, ett piano och dockor. För ungdomar har man reserverat ett rum med bland annat en dator, en tv och en digital synt. Allt för att barnen och ungdomarna ska kunna hitta något som de tycker om. När vi fortsätter in går vi igenom en stor verkstad, där barnen får måla, göra smycken och pyssla.

– Vid sidan av har vi ett kök. Här brukar jag vara med vissa barn och baka. Det är en rolig och social aktivitet som många barn uppskattar, säger Susanne.

Upplevelserum

Till slut hamnar vi i upplevelse- och stimuleringsrummet, där många svårt sjuka barn hamnar.

– Här kan man sätta sig i vibrationsfåtöljen och få en tak­til massage eller lyssna på lugnande musik.

Ljuset i rummet är dämpat och man känner hur man lätt skulle kunna lägga sig i sängen, titta på de olika ljusprojektionerna och lugnt slumra till för en stund.

Sprut-terapi

I samma rum finns det som lekterapeuterna kallar ”sprutterapin”.

– Många barn är rädda för sprutor, dropp och operationer. Idag står cirka 30 barn på kö för att få komma till sprutterapin. Det är högt tempo i vården och nya läkare och sjuksköterskor har inte alltid utbildning i hur man handskas med barn – då blir det lätt fel i kontakten. Då får de komma hit och bearbeta sina rädslor genom att utföra de sprutstick och operationsmoment på dockor som de själva ska vara med om.

Dropp, sondmatning, sprutor, allt går att testa.

Barns rädsla

Ofta kan man upptäcka att barnens rädsla faktiskt grundar sig hos föräldrar, som kan vara förskräckta över vad deras barn går igenom, vilket smittar av sig på barnen.

– Många gånger är sprutterapin lika viktig för föräldrarna som för barnen. Då ser de att det inte är så farligt.Föräldrar kan lätt skrämma upp sina barn med sina egna rädslor, säger Susanne.

Släpper fram känslor

Lekterapin är viktig för alla barn och betyder mycket. På lekterapin släpper man på sina känslor, skrattar och gråter tillsammans, föräldrar som barn. Lek­tera­peuterna är utbildade pedagoger och har ofta även specialpedagogisk utbildning. Ofta leder barnens samtal med lekterapeuterna till att tankar som inte upptäcks under samtal med psykolog, träder fram på lekterapin.

– Då kan vi föra informationen vidare och signalera till berörda läkare, psykologer och skolpersonal. Men vi för bara vidare det som är av medicinskt värde för annan personal.

Svår omställning till vuxen

Barn är man upp till 18 år men den 16-åring som hamnar på intensivvården får inte tillgång till lekterapi.

– Det är en svår omställning att gå över till vuxensjukvården. Vi skulle vilja att en viss form av lekterapi erbjöds upp till 30 års ålder, den lugna ”sprutfria sfären” är minst lika viktig för äldre. Sedan har vi alla ungdomar med funktionshinder som gör att de i utvecklingsålder är yngre, säger Susanne.