Ljus framtid för elrullstolen från Timrå

Den första Permobilen lanserades 1966 och blev snart en världssuccé. Men framgången har bara börjat. Med hög lönsamhet och Investor som ny, trygg ägare är rullstolstillverkaren redo för fortsatt expansion runt om i världen.

Timrå ligger inbäddat i vacker vinterskrud. Bruksorten strax norr om Sundsvall har 18 000 invånare men är ändå en självständig kommun.

Och en kommun fylld med framåtanda tack vare ett modernt, globalt hjälpmedelsföretag, Permobil. Ett företag vars namn är synonymt med avancerade eldrivna rullstolar.

Timrå på världskartan

Permobil har mer än något annat satt Timrå på världskartan. Inte minst i USA som lägger beslag på mer än varannan permobil, och fortfarande den marknad som växer snabbast. Där har man nu även en egen fabrik.

Men Permobil, som idag säljer rullstolar och bilanpassningar för 1,7 miljarder kronor och har 800 anställda, är bara i början av sin utveckling.

Jättemarknaden Kina har knappt börjat bearbetas. Denna världens näst största ekonomi har hittills bara varit underleverantör för Permobil.

Per Uddén ledsnade

Permobil föddes på 60-talet då läkaren Per Uddén ledsnade på att en del av hans patienter inte hade tillgång till elrullstolar så att de själva kunde transportera sig.

Fadi Omeri från Samhall fyller på i backarna med allehanda komponenter.

Via en tillverkare i USA lyckades Per Uddén få tag i en eldriven stol, men den tyckte den energiske läkaren var alldeles för stor och klumpig.

Det måste gå att bygga elrullstolar på smartare sätt, resonerade han och bestämde sig för att konstruera en egen tillsammans med mekanikern Bert Engman.

Världen fick sin första permobil. Naturligt nog namnsatt efter sin uppfinnare Per och ordet mobilitet.

Linda Söderberg förbereder en M400 för leverans till en användare, just den här till Seoul i Sydkorea.

Det största problemet återstod dock: Hur skulle man få vården att betala för elrullstolar, så att man kunde förverkliga drömmen om frihet för rullstolsburna?

Rullade in i regeringskansliet

Nu blev läkaren och uppfinnaren Per Uddén lobbyist, med regering och riksdag som främsta måltavlor. Påstridig som få rullade han rakt in i regeringskansliet med en permobil, för att sätta kraft bakom orden.

Det var i sin roll som läkare Per Uddén hade upptäckt behovet av eldrivna rullstolar. Men när landstingen väl började köpa in hans stolar blev permobilen inte bara en symbol för frihet, utan också en snabbt växande industri.

Magnus Löfgren bygger en X850 av största modell.

Riskkapitalet och Investor

Per Uddén skapade en stiftelse för driva verksamheten och Permobil blev en av näringslivets framgångssagor. År 2006 såldes stiftelsen till riskkapitalbolaget Nordic Capital, men under 2013 övertogs ägandet av svensk industris främsta börsbolag, Investor.

Per Uddén var själv aktiv i verksamheten fram till slutet av 90-talet. Han avled 2002. Sonen Anders Uddén var vd under ett 20-tal år, fram till år 2000.

Idag är John Sintorn vd för det globala Permobil med Rikard Rönn som ansvarig för verksamheten i Skandinavien och platschef för Timrå, där det mesta av utveckling och produktion huserar.

Per Uddéns vilja präglar ännu

Rikard Rönn berättar att Per Uddéns starka vilja fortfarande präglar Permobils företagskultur.

– Vi hjälper människor och varje permobil tillverkas för en speciell person. Alla stolar föregås av en individuell utprovning och vi försöker alltid göra så gott vi kan. Det blir lite annorlunda än att tillverka pappersmassamaskiner, säger Rikard Rönn, själv med förflutet från pappersindustrins Metso.

En stor ”flotta” av tillbehör ryms inom Permobils sortiment, men det är inte så vanligt att användaren själv får chans att välja. Ofta är det en arbetsterapeut på en hjälpmedelscentral som väljer, utifrån det begränsade sortiment som landstinget har upphandlat.

Trots bristande valfrihet har de svenska användarna (i sällskap med norska) ofta tillgång till de mest avancerade Permobilprodukterna, intygar dock Rikard Rönn.

Regeringens ambition att öka valfriheten inom hjälpmedel är inte enkel att förverkliga. Rönn framhåller att det finns många komplexa problem att lösa.

– Hur ska det gå till i praktiken? Det finns ett antal komplikationer och det är stora skillnader mellan olika hjälpmedel. Jag tror inte det kan bli Fritt val för stora elrullstolar, säger Rönn.

Som ordförande för hjälpmedelsgruppen inom branschorganisationen Swedish Medtech talar han för många av landets hjälpmedelstillverkare.

Trots Permobils globala fokus är de svenska användarna mycket viktiga. Hemmamarknaden har stor betydelse.Timrå och Sverige är den självklara basen. Kanske ännu viktigare nu, med Investor som ägare.

Fabriker finns dock även i Nashville, Tennessee i USA. När Permobil nu flyttar om verksamheter inom Timrå och Alnö upplever Rikard Rönn det som frustrerande att det är ”fruktansvärt mycket dyrare att bygga i Timrå än i USA”.

I Timrå finns förstås även den viktiga utvecklingsavdelningen, där grundaren Per Uddén förmodligen skulle tillbringa det mesta av sin arbetstid om han fortfarande hade varit aktiv.

Nya produkter – och nya konkurrenter

Nya produkter och idéer är alltid aktuella. Kanske en ny stol, en sits, nya styrsätt och inställningar.

– Det gäller att ligga i framkant. Vi ser konkurrenter från Asien som vi inte sett tidigare, säger Rönn.

Permobil har stort fokus på avancerade modeller som kan konkurrera globalt, men större delen av världen är fortfarande obearbetad. Detta gäller även Kina som snabbt utvecklats till storkonsument av bilar och lyx.

– Kina kan bli väldigt stort för oss, säger Rikard Rönn.

Framtiden ser ljus ut. När Investor släppte sin årsrapport i början av 2014 talade man varmt om Permobil som ett bolag som ska investera i verksamheten för att stärka marknadspositionen och ta tillvara nya tillväxtmöjligheter både på befintliga och nya marknader.

”Bolagets konkurrenskraftiga produkter, ledande marknadspositioner och goda lönsamhet” beskrevs som en plattform för fortsatt lönsam tillväxt.

Permobils rullstolar kan tyckas vara dyra, med priser som från 40 000 kronor och till mer än 100 000 kronor, men samtidigt har stolarna har många fördelar som även leder till besparingar.

Bra rullstolar kan förebygga trycksår och minska vårdbehov på många olika sätt. Sådana faktorer motiverar höga priser och försvårar för lågpriskonkurrens.

Norge har gått före

Svensk offentlig sektor hänger dock inte riktigt med i utvecklingen, menar Rikard Rönn, på grund av ett alltför snävt ekonomiskt tänkande:

– Norge ligger längre fram med sin centraliserade hjälpmedelsförsörjning. Där inser man att bra hjälpmedel sparar pengar. Vi i hjälpmedelsbranschen kan hjälpa till att lösa många problem, bara beslutsfattarna förstår att våra produkter ger besparingar i andra delar av vården.

– Idag ser man isolerat på kostnaden för hjälpmedel. Vad är enklast att spara på? Jo, inköp av material. Men det kan göra folk mer sjuka. När rullatorer dras in, vad kostar fallolyckorna?

– Till slut måste man inse att det inte går att spara på hjälpmedel. Befolk­ningen blir allt äldre. Vi har en puckel som ger stora problem förr eller senare om vi inte hittar andra lösningar. Vi i hjälpmedels­industrin är en del av lösningen. Det behövs hjälpmedel till många fler personer än de som har hjälpmedel idag. Då kan man göra stora besparingar inom assistans och vård.

Han är självkritisk och menar att Permo­bil och andra tillverkare måste bli bättre på att visa upp hur de kan hjälpa till. Branschen behöver bli mer aktiv i forum där man möter beslutsfattarna.

På samma sätt kan bilanpassningar, Permobils andra verksamhetsdel, minska behovet av färdtjänst samtidigt som man vinner stora fördelar med ökad frihet.Därför bör Sverige satsa på fler och bättre bilanpassningar, anser Rikard Rönn.

Han berömmer att Försäkrings­kassans centraliserade system för bilanpassningar. Det har skapat överblick och likhet mellan landsändar.

Oro för nya bilstödsregler

Däremot är han kritisk till de nya regler för bilanpassning som just nu är på gång. Rönn befarar att de leder till kortsiktiga besparingar som inte alls är lönsamma för samhället i stort.

– Man ser bilstödet som en isolerad företeelse och försöker strama upp kostnaderna, utan att ta hänsyn till samhällsnyttan. Egent­ligen bör man erbjuda mer bilanpassningar och minska behovet av färdtjänst. Hur mycket färdtjänsten kostar vet ingen idag. Man klarar inte av att se vad som är bäst för helheten.

– Vad är det för livskvalitet att åka färdtjänst som fungerar dåligt, att behöva vänta, att samåka? Det som behövs är frihet att ta sig dit man vill, när man vill. Därför är besparingar på bilanpassningar fel väg att gå.

Han är tveksam även till regeringens förslag om nytt kommunalt bilstöd, även kallat mobilitetsstöd. Förslaget går ut på att alla kommuner ska ge bidrag till ombyggnad av bil, som ett komplement till färdtjänst.

– De flesta kommuner har vare sig kapacitet eller kompetens för att hantera allt som rör ombyggnad av bilar.

Varje permobil passerar 13 olika stationer som vardera tar 19 minuter.

Rikard Rönn efterlyser bättre samarbete inom funktionshinderområdet – det område som involverar fler offentliga system än kanske något annat.

– Min vision är att vi får en samordning. En person som har särskilda behov behöver hjälp med helheten: Hur ska man ta sig fram, vilka hjälpmedel behövs och vilken assistans? Ta fram en paketlösning som utgår från personens behov.

– Dagens system leder till ett ineffektivt utnyttjande av offentliga medel och sämre livskvalitet för många människor. Idag kan man få både avancerade bilanpassningar och färdtjänst – eller ingetdera. För att ändra på detta krävs handling från regeringen, men man har kört fast.

Bara fyra medarbetare med rullstol

Förvånansvärt nog är det bara ett fåtal av medarbetarna i Permobils svenska verksamhet, fyra personer, som själva använder rullstol. Globalt är det fler och Rikard Rönn hoppas att det kommer att bli fler. Det har klara fördelar, inte minst i kundkontakterna.

– Om man själv sitter i rullstol kommer man närmare kunden. Många upplever att man får mer konkreta råd av en person som själv upplevt samma saker. Det är svårare att möta kunder om man inte har samma bakgrund. Även om man själv har provat att åka rullstol har man ändå inte upplevt vad det egentligen innebär, säger Rikard Rönn.

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.