Lögnen om de skenande kostnaderna för LSS

Publicerat av
Harald Strand
Dela

ANALYS. Jag har tidigare skrivit ett inlägg på reclaimLSS.org (Lögn, förbannad lögn och statistik), där jag kritiserat missbruket av siffror i eget syfte. Åter florerar nu falska siffror om LSS, som om de vore sanna, när de i verkligheten är utvald statistik för att passa användarens syfte.

Men statistik är också, som SCB riktigt säger ”En förutsättning för demokratin”. Det gäller dock att se upp. Fel använt kan du bevisa vad som helst med statistik. Det görs ibland i diktaturer. Upprepade felaktiga siffror kan ju till slut uppfattas som sanning.

I mitt tidigare inlägg på reclaimLSS.org angrep jag media för felaktiga siffror om assistansersättningen. Siffror som inte justerats för inflation. Påstående som ”Frihetsreformen som hotar statsbudgeten” och påhittade siffror (där saknades statistik) om storlek på fusk.

Problemet är att dessa siffror nu också används av våra ansvariga politiker, inklusive statsministern och till och med av den oberoende LSS-utredaren! Med den inställningen måste vi oroa oss för resultatet av utredningen. Jag hade nog snarast trott att utredningen var en ”begravning av ett besvärligt ämne i kommande valrörelse”, då utredningen ska vara klar månaden efter nästa val. Men jag kanske var för ”optimistisk”? Det är kanske spara pengar man är ute efter. Spara på en grupp som saknar resurser…

Men åter till siffrorna. Det finns officiell statistik från SCB och Försäkringskassan om LSS respektive assistansersättningen. Det finns också möjligheter att göra siffror jämförbara via officiella index.

Att visa siffrorna från olika år i samma penningvärde – det är väl ett minimikrav?

Låt oss i en tabell se siffror om de olika LSS insatserna:

 

Vi kan av tabellen avläsa att det är två insatser där kostnaden ökat under perioden. Ökningen för personlig assistans och assistansersättning beror på fler timmar per person, huvudsak. Ökningen för boende och daglig verksamhet beror på fler personer. Kostnaderna för daglig verksamhet har minskat per person.

Vi kan konstatera att några skenande kostnader inte finns i LSS, inte heller inom assistansersättningen! Det är en ganska lugn utveckling. De flesta insatserna som kommunerna ansvarar för har ju inte ens ökat. Inte ens de billiga som kan förgylla livet (goda levnadsvillkor) för LSS-gruppen.

Man kan också med fog undra varför de som redovisar kostnadsutvecklingen inte gör som jag och korrigerar för löneinflation (knappt 90 % av kostnaderna är löner).

Jag kan inte slå bort tanken att ansvariga vill försämra LSS? Och för att få med sig allmänheten drar man sig inte för att överdriva och till och med fara med osanna siffror!

Därav min rubrik!  

    

Artikeln publicerades 2017-01-02