LSS på 30 minuter – det viktigaste du behöver veta

LSS-SKOLAN 2024. LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Hur växte lagen LSS växt, vad innebär den, vilka insatser ingår i LSS och vilka personer omfattas?
LSS-skolans författare Harald Strand sammanfattar här hela LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade).

Äntligen här: LSS-skolan 2024

Nu finns LSS-skolan i en helt uppdaterad version för 2024. Du hittar samtliga lektioner i LSS-skolan 2024 här.

Omsorgslagarnas historik

  • 1949 Lag om undervisning av sinnesslöa
  • 1954 Lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna
  • 1967 Lag om omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
  • 1986 Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
  • 1989 Handikapputredningen tillsättes
  • 1993 LSS och LASS

Läs mer i LSS-skolans Från omsorgslag till LSS

LSS ifrågasätts idag

Påstående 1:
LSS behöver moderniseras

Vad behöver moderniseras? Ingen har förtydligat.

Påstående 2:
LSS fungerar inte

Ja, det är uppenbart. Men varför?

För hög kostnad – nej lägre än prognos 1993

Otydlig – det är en individuell lag där den enskildes behov ska styra. Det fungerar inte då de som styr och FR inte klarar detta utan gör den kollektiv – vilket är det som skapar problem då tolkningen blir fel. Inte en slump att 9 av 10 domar i FR går emot den enskilde.

Lösningen

Bättre kunskap om LSS-lagen.

Bättre kunskap om de personer som ingår i LSS personkretsar. Det vi tidigare kallade handikappkunskap.

Varför LSS?

1989 års Handikapputredning konstaterade att gruppen som omfattades av Omsorgslagen från 1986 hade det mycket sämre än andra och att Socialtjänstlagen inte räckte för åtgärda detta.

Rättvisa är inte att alla får en lika stor del av kakan utan:

” …vissa behöver mer för att  få lika”

LSS 1992/93

  • En individuell lag
  • En pluslag
  • Individuella behov ska styra
  • Tillkom en personkrets 3 jämfört Omsorgslagen
  • Personlig assistans/assistansersättning tillkom
  • Tydlig rättighetslag

”De skall inte vara prisgivna åt vad de uppfattar som myndigheters godtycke.”

LSS – personkretsen

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer

  1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  2. med betydande bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service 

Läs mer i LSS-skolan om Insatser och personkretsar

Ansvarig huvudman

2 §
  • Varje landsting skall, om inte annat avtalas enligt17§, svara för insatser enligt 9§ 1.
  • Varje kommun skall, om inte annat avtalas enligt17§, svara för insatser enligt 9§ 2-10.
3 §
  • Vad som föreskrivs om landstinget i denna lag   gäller också kommuner som inte ingår i något   landsting

LSS är en pluslag

4 §
  • Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enlig någon annan lag.

LSS mål

5 §
  • Verksamheten enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som avses i 1§.
  • Målet ska  vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Principen jämlikhet

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor…

Jämlikhet handlar om två saker:

  • Att man ska ha möjlighet att leva som andra trots sin funktionsnedsättning. Det handlar alltså om de skillnader som finns mellan de som har en funktionsnedsättning och de som inte har det.
  • Jämlikhet mellan människor i olika delar av landet. Lagen ska alltså tillförsäkra alla som tillhör personkretsen ”en god service och ett gott stöd oavsett var de bor”.

Läs mer i LSS-skolan om jämlikhet

Principen delaktighet

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet

Med allt vad det innebär från att rösta, vara aktiv i föreningar, gå på bio, få begriplig samhällsinformation med mera.
I ett mer personligt perspektiv ges möjlighet att i beslut runt den egna livssituationen.

Läs mer i LSS-skolan om delaktighet

Valfrihet och kvalitet

6 §

Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.

6a §

När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Principen självbestämmande

6 § … Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt

Valfrihet en högprioriterad politisk fråga. Vi skall få välja det mesta i våra liv även det som erbjuds som samhällets välfärd. Men LSS gruppen är exkluderad

I lagen betonas att alla insatser är frivilliga! Vad lagstiftaren inte förutsåg var att LSS handläggaren skulle börja neka stöd, dvs. det omvända mot frivillighet och självbestämmande!

Läs mer i LSS-skolan om självbestämmande

Rätten till insatser

7 §

Personer som avses i 1§ har rätt till insatser i form av stöd och service enligt 9§1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om detta inte tillgodoses på annat sätt. Personer som avses i 1§ 1 och 2 har under samma förutsättningar även rätt till insatser enligt 9§10.

Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

 Vid bedömning av om den enskilda har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelse göras med den livsföring som kan anses vara normalt för personer i samma ålder.

Principen kontinuitet

7 § … Insatserna skall vara varaktiga och samordnade …

Begreppet kontinuitet innebär att den enskilde ska kunna känna trygghet i att stödet varar så länge behovet finns, vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde.

I en snävare bemärkelse handlar det om att stödet inte skall upphöra eller förändras om inte den enskilde själv deltagit i ett sådant beslut. I ett längre perspektiv handlar det om att våga planera för en framtid.

Insatser enligt LSS 9 §

  1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder
  2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behov av ekonomiskt stöd som inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap socialförsäkringsbalken.
  3. Ledsagarservice
  4. Biträde av kontaktperson
  5. Avlösarservice i hemmet
  6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
  7. Korttillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anknytning till skoldagen samt under lov
  8. Boende i familjehem eller  bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
  9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna
  10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.

Läs mer i LSS-skolan om Insatser och personkretsar

Rådgivning och stöd

  • Insatserna ges av  kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut, förskolekonsulent m.fl. yrkeskategorier
  • För att kunna bedöma  insatserna behövs ofta konsultläkare
  • Ett tidigt och kvalificerat psykologiskt och praktiskt stöd till föräldrar är avgörande för god omvårdnad och trygghet

Läs mer i LSS-skolan om Rådgivning och stöd

Personlig assistans

9 a § Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).

Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m., eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen har utretts.

9 b § Insatser enligt 9 § 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om

  1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller
  2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Insatser enligt 9 § 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt   65 år.

9 c § När ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 har beviljats och assistans utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade och som inte är anställd av kommunen, ska:

  • 1. kommunen få besöka den insatsberättigade när det behövs för bedömningen av rätten till eller behovet av insatsen eller i övrigt för tillämpningen av denna lag, och
  • 2. Inspektionen för vård och omsorg få tillträden till bostaden för att inspektera assistansen enligt 26 d §.
  • Vid inspektion enligt första stycket 2 gäller inte 26 e §. Om en myndighet vid upprepade tillfällen utan giltig anledning vägras besök eller inspektion enligt första stycket, får det ekonomiska stödet enligt 9 § 2 dras in eller sättas ned. För att stödet ska få dras in eller sättas ned krävs att den insatsberättigade har informerats om denna påföljd.
  • Med närstående enligt första stycket avses make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn.

9 d § Som kostnad för personlig assistans enligt 9 § 2 anses inte ersättning för assistans som utförs av någon:

  1. som inte har fyllt 18 år,
  2. som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
  3. som till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent, eller
  4. på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5-10 b §§ arbetstidslagen eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 § arbetstidslagen.

9 e § I insatserna enligt 9 § 5-8 och 10 samt i insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår också omvårdnad. I insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

Läs mer i LSS-skolan om Personlig assistans

Ledsagare och kontaktperson

  • Avsikten med ledsagarservice är att den enskilde skall få hjälp att komma ut bland andra människor för att bryta den isolering som ofta blir följden av funktionshindret.
  • Kan personalen i en gruppbostad inte tillgodose en boendes skäliga behov av individuella insatser för fritids- och kulturaktiviteter har den boende rätt till ledsagare.
  • Avsikten med en kontaktperson är likartad men utan krav på särskilt innehåll i kontakterna (”En god vän”)

Läs mer i LSS-skolan om Ledsagare och kontaktperson

Insatser för barn

Avlösare, korttidsvistelse och korttillsyn samt bostad för barn
  • Insatsen avlösarservice i hemmet avser att göra det möjligt för anhöriga att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet.
  • Syftet med korttidsvistelse utanför hemmet är ett alternativ till avlösarservice som även ger den funktionshindrade miljöombyte.
  • Korttillsyn är en förlängning av kommunens ansvar att bedriva fritidshemsverksamhet för skolpliktiga barn upp till 12 år.
  • Bostad för barn
  • Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskilt stöd för barn och ungdomar.
  • Gränsen mellan olika boendeformer bör vara mjuk och utgångspunkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den individuella lösning som är bäst för barnet.

Läs mer i LSS-skolan om Insatser för barn

Bostad för vuxna

Boendeformer enligt LSS
  • Gruppbostad ska ha 3-5  boende som kan utvidgas till 6 personer om alla kan försäkras goda levnadsvillkor. Gruppbostaden ska ha personal dygnet runt. Det ska vara fullvärdiga bostäder och ha gemensamhetsutrymmen där de boende kan umgås. Gruppbostaden bör vara lokaliserad så de boende kan delta i samhällslivet. Det får inte bli en institution.
  • Servicebostad. Denna form passar för personer som inte har lika stort behov som de i gruppbostad. Servicebostad är en fullvärdiga lägenheter samlade i ett hus eller nära varandra och har personal kopplat till dessa. Det kan bo några fler personer i en servicebostad än i gruppbostad. Dock inte så många att den blir en institution.
  • På förslag: LSS kommittén 2008 föreslog att en ny insats skulle införas; stöd och service i ordinärt boende, egen bostad. Nu finns detta på förslag igen i Gunilla Malmborgs LSS-utredning januari 2019, Personlig service och boendestöd.
Mer om bostad för vuxna

För att undvika institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna inte vara belägen i nära anslutning till:

  • en annan sådan bostad eller
  • andra bostäder som inte är ordinära som till exempel korttidshem, äldreboende och
  • ej heller samlokaliseras med lokaler för  daglig verksamhet.

Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet  integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks.

Läs mer i LSS-skolan om Boende för vuxna

Daglig verksamhet

Personer som tillhör personkrets 1 och 2 i 1 § LSS, har rätt till denna insats.

Med daglig verksamhet avses meningsfull sysselsättning som syftar till att ge den enskilde stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Insatsen är en rättighet, och därmed frivillig, och grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. 

Daglig verksamhet har tre huvudinriktningar:

  • Aktivitet och upplevelse
    erbjuder aktivitet med omsorg i gemenskap utifrån den enskilde   individens behov och förmåga. Vi skapar trygghet genom tydliga   individuella scheman med strukturerade dagar och ett konsekvent   arbetssätt.
  • Arbetslinjen
    erbjuder arbetsliknande sysselsättning med eller utan krav på produktion   samt verksamhet särskilt anpassad för personer med förvärvad   hjärnskada.
  • Företagsplatser
    erbjuder en meningsfull sysselsättning/arbete inom den offentliga och privata arbetsmarknaden, individuellt eller i grupp.

Läs mer i LSS-skolan om Daglig verksamhet

Om Individuell plan

10 §

I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året.

Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer.

Läs mer i LSS-skolan om Individuell plan

Det individuella perspektivet i LSS

Det individuella perspektivet, som står tydligt i LSS-lagen, verkar de flesta myndigheter blunda för. De ansvariga verkar ha ryggmärgen att ”alla skall behandlas lika”, vilket för personer inom LSS med vitt skilda behov inte leder till det ”rättvisa” goda liv de skall ha. I förordet till LSS-lagen skrev en ansvarig att dessa personer behöver ”mer för att uppnå lika”. Så tillkom pluslagen LSS.

Från och med 2011 har lagen skärpts så att kommunen måste erbjuda alla personer med LSS en Individuell Plan. Dock är det fortfarande få personer som har denna insats. Kunskapen är låg bland LSS handläggare och insatsen blandas ihop med andra planer som SIP och genomförandeplaner.

Men bara Individuell Plan (IP) enligt LSS är den enskildes egen plan!

Läs mer i LSS-skolan varför IP är så viktig för den enskilde och för kommunen.

Kommunernas särskilda ansvar

Som för alla sina kommuninvånare åligger det kommunen att ansvara för service och omvårdnad för personer som tillhör en personkrets i LSS. Diskussionen att staten skall ta över ansvaret för dessa personer känns märkligt. Ett utpekande av en viss grupp innevånare till ett utanförskap!

Huvudmannaskapet för hela LSS är naturligt kommunens, även om viss verksamhet utförs av andra, som landstinget för ”Råd och stöd” och Försäkringskassan för en stor del av ”personlig assistans”.

Enligt paragraf 14 har kommunen samordningsansvaret för alla insatser som ges enligt LSS till en person boende i kommunen eller i annan kommun dit personen hänvisats bostad av ursprungskommunen.

Kommunen ansvarar för att samordna alla insatser som ges till den enskilde, även sådana som ges av andra utförare. Kommunen skall se till att insatserna för en person samordnas på bästa sätt för denne. Det innebär att kommunen aktivt måste söka kunskap om alla utförares åtgärder som ges till den enskilde.

Särskilda uppgifter för kommunen

15 § Till kommunens uppgift hör:
  1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är,
  2. verka för att personer som anges i 1 § får sina behov tillgodosedda,
  3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag,
  4. medverka till att personer som anges i 1 § får tillgång till arbete eller studier,
  5. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1 §,
  6. anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 § kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmynderskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra,
  7. samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder (se lektion 18 i LSS-skolan)
  8. anmäla till Försäkringskassan när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 § 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
  9. underrätta Försäkringskassan när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans,
  10. anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter, och
  11. anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas.

Avgifter

19 §
Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov.

För bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får kommunen ta ut avgifter. Men dessa skall vara skäliga och inte överstiga kommunens självkostnad. Hänsyn måste tas till att den enskilde har tillräckliga medel kvar för personliga behov som till exempel mat, kläder, sjukvård, fritid och semester. Även 7 paragrafens om anmodan till att uppnå goda levnadsvillkor måste beaktas.

Avgiften för bostad bör avse den enskildes privata bostad. Den enskilde bör däremot inte ha kostnader för gemensamma utrymmen och personalutrymmen. De senare bör ses som en del av den särskilda service och omvårdnad som skall ges i anslutning till bostaden.

Läs mer i LSS-skolan om avgifter i LSS

Merkostnadsprincipen

En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionsnedsättning.

Principen om inga merkostnader på grund av funktionsnedsättning framhålls tydligt i LSS förarbeten:

”Det är angeläget att omfattande stödbehov på grund av funktionshinder inte medför lägre levnadsstandard än den som gäller för personer som inte har motsvarande behov. Utgångspunkten bör därför vara att stöd och service som ges enligt den nya lagen skall vara avgiftsfria.”

Förbehållsbelopp

Syftet med förbehållsbelopp är att skydda äldre och personer med funktionsnedsättning från alltför höga avgifter och att dessa grupper ska få behålla en lägsta nivå av egna medel, som ska räcka till nödvändiga och normala levnadskostnader.

Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett lagstadgat minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. Minimibeloppet är lagstadgat och ska täcka normalkostnader för personliga behov.

Kommunalt bostadstillägg för handikappade, KBH

KBH har funnits i de flesta kommunerna men togs bort i kommunallagen samtidigt som LSS kom.

Idag har ett fåtal kommuner denna ersättning för att kompensera för höga hyror som är långt över Försäkringskassans tak för sitt bostadstillägg.

Habiliteringsersättning

Habiliteringsersättning får de som deltar i daglig verksamhet i 95 procent av alla kommuner. Ersättningen skiljer sig mellan kommunerna från 50 till 120 kronor per dag.

Av förarbetena till LSS framgår det att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Syftet med ersättning är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Förutom den symboliska likheten med lön finns det ytterligare skäl som talar för att betala ut ersättning. Personer i daglig verksamhet har som regel extra kostnader för sitt deltagande, t.ex. för arbetsresor och lunch. Det har också framkommit i kartläggningar att habiliteringsersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde.

Habiliteringsersättning är inte personernas lön; det är aktivitets-och sjukersättningen

24 § Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden

(Sammanfattas i SOSFS 2011:5 som Lex Sarah)

24 a § Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

24 b § Den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser enligt sådan lagstiftning.

Rapporteringsskyldigheten fullgörs till
1. yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, och
2. i övrigt till berörda nämnder som avses i 22 §

24 c § Den som enligt 24 b § ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade om de skyldigheter som han eller hon har enligt 24 a och b §§.

24 d § Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 24 b § ska ta emot rapporter ska informera berörd nämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot.

24 e § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål.

24 f § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av
1. berörda nämnder som avses i 22 §, eller
2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet.

24 g § Ytterligare bestämmelser om anmälnings- och rapporteringsskyldighet finns i 14 kap. 1 och 3 §§ socialtjänstlagen .

  • Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder följs upp.
  • Det är alla anställdas ansvar att anmäla
  • En person som gör en Lex Sarah anmälan enligt LSS kan var anonym

Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, kan laddas ner från Socialstyrelsen.se

Läs mer i LSS-skolan om tillstånd, kontroll och överklaganden

Skillnader Socialtjänstlagen (SoL) och LSS

Skillnader mellan Socialtjänstlagen (SoL) och LSS.
SoLLSS
Personal och handläggareAllmänt socialt kunnigaUtbildade på funktionshinder
BrukarnaLägre grad av självbestämmandeHögre grad av självbestämmande
Rätten till insatsBeroende av kommunens ekonomiOberoende av kommunens ekonomi
Rätten till insatsAllmänt formuleradPreciserade insatser
Rätten till insatsBeroende av om biståndet kan tillgodoses på annat sättEndast beroende av om behovet faktiskt tillgodoses
Kostnad för brukarenVad kommunen bestämmer, med viss begränsningGratis
Mål för insatsernaSkälig levnadsnivåGoda levnadsvillkor
PersonkretsAlla med betydande svårigheter på grund av funktionsnedsättningPreciserade grupper
Antal personer med funktionsnedsättning och denna insatsCa 52 000 personer under 65 årCa 70 000 personer

Varför LSS-skolan?

Målet med LSS-skolan (2024 års lektioner finns här) är att ge personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga bättre kunskap om LSS-lagen, och om vad vi ska förvänta oss av kommunen.

Vi måste alla tillsammans se till att höja kunskapen om LSS. Lagen är fortfarande bra och är en lag att vara stolt över. Att den eventuellt inte fungerar som den var tänkt beror inte på lagen utan på hur den uttolkas av myndigheterna.

För att personal ska få bättre kunskap om LSS gruppens behov och LSS, måste vi själva skaffa oss bättre kunskap. Först då får vi en meningsfull dialog utan onödiga konflikter.

HejaOlika ger dig möjlighet att ladda hem hela LSS-skolan 2023 utan kostnad till din Ipad eller liknade för maximal läsbarhet. Vill du skriva ut på papper kan du göra så via en PDF som också erbjuds helt gratis.

Om man inte orkar läsa hela LSS-skolan som är knappt 90 A4 sidor, kan man kanske nöja sig med att läsa om LSS grundläggande principer, lektionerna 12–16 sid 57–76. Det säger det mesta om vad LSS vill.

Videointervju med Harald Strand

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *