LSS-förslag gör anhöriga till ”andra klassens anställda”
En ny schablon, nya regler för dubbelassistans och förstatligande. Allt finns med i läckorna kring LSS-utredningens förslag. Anna Barsk Holmbom analyserar innebörden, och konstaterar att anhörigassistans kan få kraftiga försämringar.
Jag har redan berört de flesta förslag som har läckt ut men några till finns det.
En differentierad schablon har väl varit på förslag länge. Det är ingen som har sagt något om att det skulle vara fallet att det BLIR så, men det är nog ingen kvalificerad gissning. (Läs mer om de läckta uppgifterna från LSS-utredningen.)
Däremot hade jag nog inte kunnat tänka mig att man istället för att förbjuda anhöriga att arbeta skulle föreslå att de ska få lägre ersättning OM de arbetar. Unga rörelsehindrade skriver om det i ett blogginlägg. Ett lika märkligt som dåligt förslag kan jag tycka.
Anhöriga som anställda kan redan komma att begränsas starkt om assistans till barn och personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller utmanande beteende blir kommunala insatser. Det här är ett förslag som bejakar behovet av att anhöriga får arbeta, men samtidigt gör dem till en slags andra klassens anställda, med sämre möjligheter att behandlas som andra anställda. Det känns otidsenligt och odemokratiskt.
Dubbel assistans blir ännu svårare att få
Idag finns en regel som säger att om den enskilde behöver dubbel assistans så måste det först utredas om behovet kan tillgodoses med bostandsanpassning och/eller hjälpmedel. När utredningen är klar kan den enskilde tacka nej till det stödet och istället välja dubbel assistans. Man kan ju tycka det är en märkligt ordning men det handlar om att LSS är en pluslagstiftning och att den enskilde ska ha rätt till valfrihet. I det tidigare läckta förslaget ville man ändra det. Den nya skrivningen skulle vara att dubbel assistans bara ska beviljas om behovet inte KAN tillgodoses med bostadsanpassning och/eller hjälpmedel. Det föreslaget verkar finnas kvar.
Det innebär att man vill begränsa möjligheten till dubbel assistans än mer än det är idag. Redan nu är det svårt att få eftersom Försäkringskassan har tolkat en av de senare domarna så att bara den tid som BÅDA assistenterna behöver utföra en något så när kvalificerad insats som är hänförligt till den assistansberättigade räknas som dubbel assistans. Om till exempel en assistent går iväg och hämtar ett badlakan under tiden den andra är med den assistansberättigade i duschen så ger det inte rätt till dubbel assistans.
Utredningen väntas också föreslå att beredskapstid tas bort. Det är tid då den assistansberättigade har behov av att ha tillgång till en assistent som i och för sig inte finns på plats men kan rycka in på kort varsel om det behövs. Beredskap är inte en särskilt vanlig insats. Den assistansberättigade får en assistanstimme för sju beredskapstimmar.
En nyhet som många troligen gläds över är att det läckt ut att utredningen föreslår ett förstatligande av assistansen. Mycket beror på hur förslaget utformas. Om det inte finns något golv alls för att få rätt till assistans finns risk att kommunen försöker göra allt till assistans. Det kan ju vara bra för den enskilde men med stora kostnadsökningar finns också risk för nya utredningar.
Om man istället väljer ett golv innebär det att de som hamnar under det sträcket inte har någon kommunal assistans att falla tillbaka på.
Ett ytterligare förslag är kanske att staten betalar men att kommunen fortfarande är med och finansierar. Då skulle risken för övervältring troligen försvinna. Den stora frågan blir då istället – kommer man att vilja ha ett förstatligande även om brukarrörelsen lyckas få bort de förslag som medför kraftiga försämringar?
I en kommande artikel ska jag försöka förklara vad som händer rent konkret med förslaget när det har lagts och vad som kan hända om förslaget inte går igenom.
