LSS-handläggaren som brinner för hela familjen
När LSS-enheten i Gislaveds kommun skulle omorganiseras bad handläggaren Iréne Johansson om att få jobba med barnfamiljerna i kommunen.
– Jag brinner för att hjälpa familjer med funktionsnedsatta barn och unga, de har en så utsatt situation, och föräldrarna är ofta helt slutkörda när de kommer till oss.
LÄS ÄVEN: LSS-skolan om insatser för barn
Iréne hade länge vetat att hon ville jobba som handläggare, och efter många år som undersköterska inom hemtjänsten och funktionshinderverksamheten läste hon vidare till socionom. Därefter började hon arbeta som LSS-handläggare i Gislaveds kommun, utanför Jönköping.
Det är tolv år sedan nu, och Iréne Johansson älskar fortfarande sitt arbete. Mötet med de enskilda och familjerna, mångfalden och variationen, komplexiteten och möjligheten att få vara med och utveckla arbetet är det hon uppskattar mest. Sedan årskiftet arbetar hon dessutom huvudsakligen med barn och unga med funktionsnedsättning i kommunen, något hon är glad för.
I hennes arbete ingår också att handleda praktikanter och nyanställda samt föreläsa och informera i olika sammanhang. Då är bemötande ett ämne som hon gärna pratar mycket om.
– Bemötande är en så stor del av vårt arbete. Att hitta en fungerande, respektfull relation, med både barnet och föräldrarna, är viktigt.
Hon vet att många familjer har många möten kring sitt barn och brukar visa en bild på alla kontakter de kan ha.
– Jag brukar prata om att vi som handläggare ska vara så tillmötesgående som möjligt, till exempel när det gäller tidpunkt och plats för möten, och att vi ska försöka sträva efter att det blir så få möten som möjligt.
Ibland föreslår hon själv att hon kan vara med på andra möten som familjen har med skola eller vård, för att föräldrarna ska slippa berätta och återberätta samma sak flera gånger.
Vid en första träff handlar det i många fall om att informera om barnets möjligheter till stöd innan föräldrarna lämnar in en ansökan om en insats. Hon tycker om att ritprata, till exempel när hon ska förklara vilka bedömningsgrunder som ligger till grund för LSS tre personkretsar.
– Jag ritar upp ett rum med tre dörrar och förklarar vad ordet personkrets står för samt varje personkrets innebär. För precis som lagen heter ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade” gäller den bara vissa funktionshindrade. För att låsa upp en dörr och få tillgång till de olika insatserna inom LSS krävs att dessa särskilda kriterier uppfylls.
Personkretsbedömningen ligger sedan till grund för om den enskilde får tillgång till stöd enligt LSS eller ej.
Ibland är det också viktigare hur något sägs än vad det är som sägs. När hon till exempel berättar om korttidsvistelse och avlösarservice kan hon behöva prata om det flera gånger eftersom hon upplever att många föräldrar förmedlar att de instinktivt känner att det är lite fult att ”lämna bort” sitt barn.
(Hur fungerar avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn idag? 2021 års upplaga av LSS-skolan har en särskild lektion om insatser för barn.)
– Jag kan också påtala att det finns flera aspekter med insatserna, att det handlar om att föräldrarna ska orka på sikt, att alla blir förlorare om föräldrarna kollapsar. Men också att det kan ge barnet stimulans och tillgång till lek och social träning med andra barn. Ibland föreslår jag att vi ska åka och titta på hur det ser ut.
Det har sedan hänt att hon mött familjer som sagt ”Vad bra att vi fick den insatsen och att du kunde motivera oss att söka den. Det blev ju jättebra!”
– Det är fantastiskt att se när en insats gör det bättre för familjen, att de får en hanterbar helhet.
Bland det svåra i arbetet är att lämna besked om avslag, speciellt när hon själv upplever att det finns stora behov men att det inte ryms inom LSS.
– Jag försöker förmedla att vi är på samma sida, att jag vill väl, och att syftet är att försöka hitta den bästa lösningen för barnet och familjen utifrån rådande lagstiftning och rättspraxis men att LSS inte alltid räcker till.
– Som handläggare för ett barn med funktionsnedsättning har jag även möjlighet att använda socialtjänstlagen när inte personkrets uppfylls eller som ett komplement till LSS, vilket i vissa fall kan vara en fördel.
LÄS ÄVEN: Ny handbok gör det enklare att ge LSS-insatser till barn
Om LSS inte kan tillgodose barnets och familjens behov och hon inte heller kan stödja med hjälp av kompletterande insatser genom socialtjänstlagen ser hon det som sin uppgift att försöka slussa familjen vidare till rätt instans.
Hon menar att om det finns ett stort stödbehov ska det också finnas en instans där familjen kan få stöd, även om behovet inte kan tillgodoses av henne som handläggare.
– Alla barn och unga som behöver det har rätt till stöd, oavsett om de har rätt att ansöka om LSS eller ej. Jag tror inte att någon till exempel ansöker om avlösarservice för sitt barn om det verkligen inte behövs.
En förutsättning för att handläggningen ska bli rättssäker är tillgången till juridisk rådgivning och att man lyfter ärendena inom arbetsgruppen, menar hon.
– Jag och mina kollegors bedömningar får inte skilja sig åt.
Hon har heller inget budgetansvar.
– Visst, jag får och ska inte slösa med skattebetalarnas pengar, men jag skulle aldrig kunna tänka mig att fatta beslut utifrån en viss budget. Det är barnet, ungdomen eller familjens behov som avgör. Sedan måste beslutet alltid även följa rådande lagstiftning och rättspraxis.
Det känns ibland svårt att räcka till. Hon har tillsammans med en kollega ansvar för 77 barn. Förra året handlade och fattade hon 79 nya beslut och hade ansvar för uppföljningen av 195 pågående beslut.
De senaste årens turbulens inom den statliga assistansersättningen har gjort att hon sett en liten ökning av ärenden som gällt LSS-ansökningar om personlig assistans hos kommunen. Problemet är, som hon ser det, att de grundläggande behov som krävs för att få rätt till statlig assistansersättning till relativt stor del äts upp av det föräldraansvar alla föräldrar har enligt föräldrabalken. Framför allt gäller detta yngre barn.
– Insatsen personlig assistans är inte barnanpassad, och i dagens bedömningar av grundläggande behov tas alltid hänsyn till föräldraansvar, vilket kan vara svårt, eftersom alla barn, generella som unika, är olika.
Hon har saknat en specifikt riktad barninsats i LSS och är därför försiktigt positiv till det nya förslaget om en LSS-insats kallad ”Personligt stöd till barn”.
– Jag tycker att man prioriterar rätt genom att se till barn och ungas behov. Vad man kallar det är inte det viktigaste, men att insatsen blir riktad mot och anpassad för barn och unga är viktigt.
Den största ökningen av ärenden på hennes bord handlar om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa ärenden är mer komplexa och hon säger att man ibland får prova sig fram ett tag innan man hittar en bra lösning för familjerna.
Hon hoppas är att LSS ska bli mer anpassat för det enskilda barnet och mindre stelbent, med en större samverkan med barnhandläggarna på individ- och familjeomsorgen i framtiden. För allas skull, alla vinner på ökad samverkan och ökad samsyn.
– Jag brinner för familjer med funktionsnedsatta barn och unga, de har en så utsatt situation, föräldrarna är ofta helt slutkörda när de kommer till oss. Att ha barnet, men även de som vårdar och stöttar barnet eller ungdomen i fokus, är en viktig aspekt i mitt sätt att arbeta. Att ge stora insatser i början av ett barns liv kan ge besparingar på sikt, det är jag övertygad om.
Irene Johansson
Gör: LSS-/biståndshandläggare Gislaveds kommun. Handlägger utifrån LSS och SoL (socialtjänstlagen).
Utbildning: Socionomexamen, nationell utbildning för LSS-handläggare, nationell påbyggnadsutbildning för LSS-handläggare, ett flertal utbildningsdagar med juridiskt fokus, Barnkonventionen, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Motto: Att ha barnet, men även de som vårdar och stöttar barnet eller ungdomen i fokus. Alla barn och unga som behöver det har rätt till stöd oavsett om de har rätt att ansöka om LSS eller ej. Att ge stora insatser i början av ett barns liv kan ge besparingar på sikt.