LSS-skolan 2024: 5. Insatser för barn

Tre insatser i LSS är extra viktiga för att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska orka, och för att familjerna inte ska bli isolerade. Dessa insatser är också viktiga för barnets frigörelse och självständighet.
Från 2020 gäller barnkonventionen som lag i Sverige där särskilt fokus ska vara barns behov.

LÄS ÄVEN: Handbok gör det enklare att ge LSS-insatser till barn

Insatser för barn; avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn

Det handlar om avlösarservice i hemmet (paragraf 9.5), korttidsvistelse (paragraf 9.6) och korttidstillsyn (paragraf 9.7).

Insatserna är förhållandevis små, både mätt i antalet personer och i kostnader. Antalet barn som får avlösarservice enligt LSS är cirka 4 000. Korttidstillsyn ges till ungefär fyra och ett halvt tusen barn. Antalet barn som har korttidsvistelse genom LSS är ungefär det dubbla

Avlösarservice har planat ut de senaste fem åren. Om vi tar hänsyn till befolkningstillväxten har det varit en minskning. Detsamma gäller korttidstillsyn och korttidsvistelse. Barnkonventionen verkar inte ha slagit igenom?

Det handlar om ganska billiga insatser som utgör cirka fem procent av totala LSS-kostnaderna. Ett billigt sätt att försöka leva upp till barnkonventionen.

Vad är avlösarservice? (Insatsen avlösarservice i hemmet, § 9.5)

Avlösarservice innebär vanligen att någon utomstående tar hand om barnet i det egna hemmet, det vill säga tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Insatsen ska göra det möjligt för föräldrar att få avkoppling och utföra sysslor utanför hemmet, eller bara att få tid att ägna sig åt barnets syskon. Insatsen ska ges både regelbundet och akut, dygnet runt och på helger. Omvårdnad ingår i insatsen.

Hur tänkte politikerna om avlösarservice?

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden, och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter.

Behov av avlösning för föräldrar bör kunna erhållas i form av avlösarservice och korttidsvistelse enligt LSS-lagen.

I LSS-propositionen skrev Bengt Westerberg att föräldrar till funktionshindrade barn ofta behöver hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte ska delta i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt barnets syskon eller för att kunna resa bort.

”Många vuxna personer med funktionshinder bor hos sina föräldrar och vårdas av anhöriga. De anhöriga gör ofta stora och tunga vårdinsatser och behöver avlösning från uppgiften för att vila eller för att genomföra egna aktiviteter.

Mot denna bakgrund anser jag att avlösarservice skall vara en stödform som regleras i den nya lagen. Avlösning bör kunna ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Jag anser att den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger.”

Hur fungerar avlösarservice idag?

Liksom för många andra av insatserna för barn är problemen att det kan vara svårt att få insatserna när föräldrar önskar. Dock verkar dessa insatser i övrigt fungera som det är tänkt. Ibland sker insatsen i närheten av hemmet, alltså inte alltid i hemmet.

Den senaste LSS-utredningens bedömning (presenterad i januari 2019) är att avlösarservice fyller en viktig funktion för dem som ger omfattande omsorg, och insatsen kan bidra till att förebygga ohälsa. Benämningen avlösarservice i hemmet har gett en begränsning av insatsen till hemmet på ett sätt som inte varit avsikten. Den begränsningen innebär att insatsen inte är så flexibel som den skulle kunna vara. LSS-utredningen, liksom intresseorganisationerna, föreslog att insatsen avlösarservice i hemmet ska benämnas bara avlösarservice.

Riksförbundet FUB efterlyser en betydligt större flexibilitet när det gäller avlösarservicens utformning. De oacceptabla kommunala riktlinjerna, där insatsen exempelvis begränsas av barnets ålder, måste bort. Det ska enbart vara familjens behov av avlastning som ska vara styrande. De avgränsningar som finns i många kommunala riktlinjer angående vad föräldrarna får göra när de blir avlösta är också helt orimliga. För att avlösningen ska fylla den funktion som är tänkt, måste föräldrarna naturligtvis själva få avgöra vad de använder tiden till.

En individuell utformning av insatsen måste innebära att hänsyn tas till familjekonstellationen. I den granskning av föräldraansvar för barn med funktionsnedsättning ,som juristen och forskaren Monica Larsson gjorde på uppdrag av Riksförbundet FUB, framkom att ensamstående föräldrar inte kompenseras för att de har ett stort ansvar själva. Det förekom uppfattningar om att ”alla skulle behandlas lika” hos LSS-handläggare i de undersökta kommunerna. FUB:s mening är att avlösarservice är en behovsprövad insats, där behovet kan variera mycket mellan olika familjer och över tid i en och samma familj.

Vad är korttidsvistelse?

Insatsen korttidsvistelse, enligt LSS § 9.6, ges för behov av miljöombyte, rekreation och personlig utveckling för den enskilde. Det kan också vara för att klara anhörigas behov av avlösning, till skillnad mot § 9.5, dock inte i det egna hemmet eller dess närhet, och normalt även under längre tid.

Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller hos stödfamilj. Sommarläger och diverse andra aktiviteter i form av internat är andra exempel.

Insatsen är begränsad i tid, antal dagar per månad. Insatsen kan även ges vid akut behov.

Hur tänkte politikerna om korttidsvistelse?

Personer som omfattas av lagen ska genom korttidsvistelse erbjudas miljöombyte och rekreation. Anhöriga eller familjehemsföräldrar skall få avlösning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelse skall kunna anordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt.

Så skrev socialminister Bengt Westerberg i propositionen:

”Mitt förslag är att korttidsvistelse innebär att en funktionshindrad person tillfälligt under en kortare eller längre tid vistas på ett korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet.

Jag har i det föregående föreslagit att avlösarservice i det egna hemmet skall vara en stödform som regleras i den nya lagen. Jag anser att också rätten till korttidsvistelse utanför det egna hemmet skall regleras i lagen och delvis kunna utgöra ett alternativ till avlösarservice. I valet mellan de bägge avlösningsformerna måste givetvis den enskildes och de anhörigas önskemål tillmätas största betydelse.

Genom korttidsvistelse skall anhöriga kunna ges avlösning och utrymme för avkoppling. För den funktionshindrade personen kan korttidsvistelsen både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling.

Insatsen bör också kunna ses som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar. Insatsen kan ges till både barn och vuxna.
Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras, bör strävan vara att den enskilde – såvida han eller hon inte får insatsen i form av till exempel lägervistelse – skall kunna fortsätta i sina vanliga dagliga aktiviteter. Likaså bör behovet av fritidsaktiviteter uppmärksammas.

Korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer. Den bör vara tillgänglig under såväl dagtid som under kvällar, nätter och helger. Det bör också beaktas att vissa personer har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelse. I förekommande fall måste huvudmannen för verksamheten samverka med sjukvårdshuvudmannen för att säkerställa tillgången till särskilda medicinska omvårdnadsinsatser och behövligt expertstöd av den art som sjukvårdshuvudmannen i övrigt förfogar över.”

Hur fungerar korttidsvistelse idag?

Insatsen korttidsvistelse skiljer sig från många av de övriga insatserna i LSS som ledsagarservice, avlösarservice och personlig assistans, då kommunen inte bara behöver stå för personalkostnad. I korttidsvistelse ingår även den enskildes kostnader för resa, logi med mera. Då insatsen härmed blir dyrare har vi samma problem som för övriga liknande insatser, det vill säga att kommunerna ofta vill spara.

Utslagen i förvaltningsrätterna liknar de som gäller ledsagare, det vill säga att insatsen ska vara begränsad i tid, omfattning och avstånd, vilket rimmar illa med tanken i LSS om individuella behov. Vi kan också se att kommunen begränsar till exempel lägervistelse genom att förhala beslutsprocessen så att eventuellt positivt beslut i förvaltningsrätterna kommer för sent. Det är också vanligt att kommunerna begränsar antalet läger, till exempel med argument som att ”du fick förra året”.

FUB kommenterar den senaste LSS-utredningen så här:

”Vi saknar en analys kring varför insatser riktade till barn och deras närstående har minskat på ett oroväckande sätt under de senaste åren. Korttidsvistelse är en av de mest drabbade insatserna. Vi hoppas att kritiken som utredningen lyfter kring kompetensbrist och frånvarande chefer på korttidsboenden tas på största allvar, då det handlar om att utsätta barn och ungdomar med påtaglig risk för vanvård, som vi sett i Uppdrag Granskning i oktober 2018 och åter igen i oktober 2020.”

Vad är korttidstillsyn?

Med insatsen korttidstillsyn, enligt LSS § 9.7, avses korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Detta gäller även under längre skollov som till exempel sommarlov.

Omvårdnad ingår i denna insats. I omvårdnaden bör ligga en skyldighet att ge stöd och hjälp till enskilda med de dagliga behov som de inte klarar själva. Som till exempel hjälp att sköta sin hygien, att klä på sig, att förflytta sig, att kommunicera med andra, att komma ut bland andra människor och att hjälpa till med till exempel inköp av olika slag. Man kan jämföra med personlig assistans.

Att föräldrarna förvärvsarbetar är inget krav för att barnet ska få denna insats.

Tillsynen måste utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar.

Insatsen korttidstillsyn i anslutning till skoldagen fyller en viktig funktion inom LSS, då den möjliggör för föräldrar att kombinera arbete med omsorgen om ett barn med funktionsnedsättning. Korttidstillsynen ger också förutsättningar för en avkopplande och aktiv fritid för unga med funktionsnedsättning.

Hur tänkte politikerna om korttidstillsyn?

I LSS-propositionen skrev Bengt Westerberg:

”Skolungdom över 12 år som omfattas av den nya lagen skall tillförsäkras rätt till korttidstillsyn före och efter skoldagen samt under lov.

Jag anser liksom Handikapputredningen att korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år med omfattande funktionshinder skall vara en stödform som regleras i den nya lagen. Sådan tillsyn bör vara tillgänglig före och efter skoldagens slut samt under ferier och skollov.

Många ungdomar med omfattande funktionshinder som har förvärvsarbetande föräldrar kan av olika skäl inte klara sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov och ferier. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning.

Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara mycket varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd vara det bästa alternativet. I vissa situationer kan det vara lämpligt att anordna särskilda grupper för att tillgodose önskemål som kan finnas bland funktionshindrade ungdomar om att träffa andra ungdomar i en likartad situation.”

Hur fungerar korttidstillsyn idag?

Eftersom insatsen bara är en fortsättning på den fritidsverksamheten som alla skolbarn har rätt till, upp till 12 års ålder, fungerar insatsen normalt väl.

Ett problem är att det finns en omfattande problematik kring skolskjuts. Ungdomar som har korttidstillsyn måste i nuläget åka direkt hem efter skoldagens slut för att få rätt till skolskjuts. Det innebär att föräldrarna är tvungna att ordna skjutsen hem på egen hand för att deras ungdomar ska ha möjlighet att delta i korttidstillsynen efter skolans slut. Jämnåriga ungdomar utan funktionsnedsättning kan ta sig från skolan och till sina fritidsaktiviteter på egen hand och är inte beroende av föräldrarnas hjälp.

För att få möjlighet att leva som andra ungdomar är det viktigt att ungdomar som har LSS-insatsen ges möjlighet att inte vara oberoende av hjälp från sina föräldrar.

Varför måste vi föräldrar alltid strida för att få LSS-insatserna?

Min kommentar:

• De tre insatserna är viktigare än de till synes verkar vara. Kanske en tredjedel av alla som har LSS bor kvar hos sina föräldrar eftersom de går i skolan. Att då bara en minoritet av dessa har insatser är beklagligt. Om det beror på att man inte känner till möjligheterna eller att man inte orkat ”kräva” även dessa insatser vet vi inte.
• I dagens samhälle är det tufft att räcka till som förälder redan i en vanlig småbarnsfamilj. Har du dessutom ett eller fler barn med särskilda behov tar tiden slut! Du behöver allt stöd som samhället utlovat. I en ideal värld erbjuder samhället detta automatiskt utan att du som förälder behöver slita ytterligare, men så är det uppenbart inte! Du måste kämpa för varje liten insats i LSS. Utan kamp, ingen insats!
• Alla tre insatser är viktiga för en familj med barn som har svåra funktionsnedsättningar. För att familjen inte ska bli isolerad. För att föräldrarna ska orka med de extra uppgifter som tillkommer när man har barn med särskilda behov.
• Insatserna är dessutom viktiga för barnets frigörelse och framtida självständighet. Men också för föräldrarnas möjlighet att leva som andra. De som kanske mest får stå tillbaka är syskonen, vilket gör insatserna ännu viktigare för hela familjen.
• I den senaste LSS-utredningen 2019 föreslog utredaren att personlig assistans för barn skulle tas bort och ersättas av en annan insats. Det orsakade så stora protester att regeringen blev tvungen att ta bort detta förslag när remissen skickades ut.
• Reaktionen är inte så konstig, då andelen barn bland de som idag har personlig assistans är cirka 15 procent! Assistans borde naturligtvis ingå när vi pratar LSS-insatser för barn, kanske som en egen insats (på motsvarande sätt som för boende).

Slutsatser

• Det handlar om relativt små insatser, både i antalet berörda och i kostnader. Avlösarservice har ökat, medan korttidstillsyn och korttidsvistelse har minskat.
• Det är svårt att få insatserna när föräldrar vill, och detta styrs ofta av när kommunen kan planera in dem för att optimera kostnaden, trots att detta strider mot LSS princip om ”efter behov”.
• Insatserna är viktiga för att hela familjen ska kunna fungera och för att föräldrar ska kunna förvärvsarbeta, som utlovades i LSS-propositionen. För att vara bra föräldrar, behöver även dessa ett liv, som andra vuxna.