LSS-skolan avsnitt 1: De grundläggande principerna

Rätten att leva som andra stod i fokus när riksdagen år 1993 beslöt att införa LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Foto: Melker Dahlstrand.
Rätten att leva som andra stod i fokus när riksdagen år 1993 beslöt att införa LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Foto: Melker Dahlstrand.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Humana
2014-11-22

Premiär för LSS-skolan i Dagens Omsorg

LSS ska göra det möjligt för alla att vara självständiga och delaktiga. Lagen slår fast att alla har lika värde och att ingen ska ses som ”föremål för åtgärder”.

Här beskriver Harald Strand bakgrunden och de grundläggande principerna. Han beskriver även lagens omfattning, mål och kvalitet.

Härmed inleds Dagens Omsorgs nya artikelserie LSS-skolan, som kommer med nya avsnitt i varje utgåva av tidningen. Nästa avsnitt av LSS-skolan kommer att handla om insatserna Råd och stöd samt Personlig assistans.

 

Från omsorgslagarna 1949 till LSS 1993

1945 tog andra världskriget slut och, Sverige som inte deltagit, hade en snabb ekonomisk och social utveckling. Socialvården byggdes ut med mödravård, barnavård, barnbidrag med mera. Utbildningar för psykologer, socionomer, specialpedagoger med flera specialister startades.

Men vården av de så kallade obildbara stod still! Både Landstingsförbundet och Medicinalstyrelsen protesterade.

Resultatet blev att regeringen tillsatte 1946 års sinneslövårdsutredning. 1949 ledde denna utredning till ”Lag om vård och undervisning av sinnesslöa”.
Ett antal allvarliga skandaler på vårdhemmen ledde till att regeringen tillsatte ytterligare en utredning, som kom med sitt förslag om ny lag 1952. Det blev 1954 års ”Lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna”, som blev starten på nya omsorgerna.

Riks-FUB skrev till regeringen 1959 och föreslog en översyn av 1954 års lag, vilket påbörjades 1960. 1966 överlämnade utredningen ”Omsorgsbetänkandet SOU 1966:9” med förslag på en ny omsorgslag, som kom 1967.

1977 tillsatte regeringen Omsorgskommittén. Allt skulle nu omprövas; särlagstiftningen, huvudmannaskapet, tillsynen, habiliteringen, personkretsen och så vidare.

Intressant var motsättningarna inom handikapprörelsen. HCK (numera Handikappförbunden) var för en ny lag medan DHR och SFS var emot särlagstiftningen. Striden pågick till 1993 då LSS beslutades.

Omsorgskommittén la fram sitt slutbetänkande ”Omsorger om vissa handikappade” år 1981. Under verksamhetsmål skrev de två begrepp som finns kvar idag, ”utvecklingsstörda bör få leva som andra i gemenskap med andra” och ”verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet”.

Framsynt om något vi fortfarande tvistar om!

Betänkandet följdes av år av debatt, där argument kom upp om att det ”måste ske med oförändrade resurser”. Även Socialstyrelsens kontrollerande roll ifrågasattes med argument som ”onödigt krångel och byråkrati”.

Först 1983 tillsattes omsorgsberedningen för att skriva propositionen. Den lades fram i juni 1985 som ”Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.” och trädde i kraft i juni 1986.

Debatten för och emot fortsatte dock utanför riksdagen, ibland även av riksdagmän. Någon enighet uppnåddes aldrig.

 

Bild borttagen.
Harald Strand skriver om bakgrunden och de grundläggande principerna för LSS som beslutades av riksdagen år 1993 och började gälla 1994. Foto: Linnea Bengtsson.

 

1989 tillsatte Bengt Lindqvist ”1989 års Handikapputredning”. Utöver flera delrapporter skrevs fyra delbetänkanden för remiss. Utredningens slutbetänkande hette ”Ett samhälle för alla”.

Huvudbetänkandet publicerades 1991 och hette ”Handikapp-Välfärd-Rättvisa”. Detta innehöll förslag på ny rättighetslag ”Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)”. 1993 lades propositionen fram och den innehöll nu två lagar: dels LSS, dels LASS (Lag om assistansersättning). En stor förändring var att större delen av landstingens omsorgsverksamhet övertogs av kommunerna.

Vi hade vid detta tillfälle en relativt ny socialtjänstlag (SoL) som många ansåg vara tillräcklig. Handikapputredningen påvisade dock att just personkretsen i LSS behövde specifika insatser för att uppnå goda levnadsvillkor, vilket innebar att lagstiftarens ambitionsnivå vida översteg intentionerna och skrivningarna i SoL.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ersatte år 1994 omsorgslagen och innebar en utvidgning av denna. Bland annat tillkom en tredje personkrets som omfattar fysiskt och psykiskt funktionshindrade. LSS blev en pluslag som kompletterar socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen och ska försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs för att kunna få samma människovärde som andra, trots sina funktionsnedsättningar. Tillhör du personkrets 1 eller 2 krävs endast ett konstaterande att du har behov av insatser. För personkrets 3 är tillhörighet och behovsbedömning mer komplicerad.

Precis som Omsorgslagen blev LSS en rättighetslag. Det innebär en definierad personkrets och individuella rättigheter samt en möjlighet att pröva beslut om insatser i en rättslig process. Genom rättighetslagstiftning kan staten styra samhällets resurser till eftersatta områden, som i detta fall till funktionshinderomsorgen. Men om relationen mellan staten, myndigheter och medborgare skall fungera måste alla uppfatta lagen som legitim.

LSS och LASS kännetecknas av en humanistisk människosyn – alla har lika värde. Därför får en person med stora funktionsnedsättningar aldrig betraktas som ”föremål för åtgärder”, utan ska ses som en individ med fullständiga rättigheter.

Verksamheter enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas. Insatserna ska ge den enskilde möjlighet att leva som andra, trots sina funktionsnedsättningar.

 

Paragraf 1: Personkretsen

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Bestämmelsen anger vilka personer som omfattas av lagen. LSS omfattar inte alla personer med funktionsnedsättning. Första och andra punkten täcker in samma personer som redan fanns i 1985 års Omsorgslag (OL).

När det gäller att fastställa personkretsen enligt punkterna 1 och 2 är de medicinska diagnoserna i huvudsak avgörande.
När det gäller att fastställa personkrets 3 är kraven både större och svårare. Funktionsnedsättningarna ska vara varaktiga och stora samt inte bero på normalt åldrande. De ska ge betydande svårigheter i daglig livsföring och därför ge behov av omfattande stöd eller service.

För att en person ska ingå i personkretsen enligt punkt 3 krävs att samtliga ovan angivna rekvisit (villkor/förutsättningar) är uppfyllda. Den som inte uppfyller alla villkor kan få stöd enligt socialtjänstlagen.

Personkrets 3 är den grupp som är svårast att fastställa och är den som oftast förekommer i rättsliga prövningar av personkrets. En med åldern sammanhängande funktionsförlust hos personer över 65 år berättigar inte till LSS. Om däremot funktionsförlusten kommer tidigare, till exempel vid en trafikolycka kan man efter utredning få tillhöra personkretsen.

 

Paragraf 2 och 3: Ansvarig huvudman

Bestämmelsen lägger fast ansvaret mellan kommun och landsting för de olika insatserna i 9 §.

2 § Varje landsting skall, om inte något annat avtalats enligt 17 §, svara för insatser enligt 9 § 1.
Varje kommun skall, om inte något annat avtalats enligt 17 §, svara för insatser enligt 9 § 2 till 10.

Landstinget svarar för insatsen Rådgivning och stöd (§9:1). Kommunen svarar för övriga insatser. Landstinget och kommunerna kan enligt 17 § överlåta ansvar för en eller flera insatser till varandra.

3 § Vad som föreskrivs för landsting i denna lag gäller också kommuner som inte ingår i något landsting.

Det avser för närvarande bara Gotland.

 

Paragraf 4: LSS är en pluslag

4 § Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.

Denna bestämmelse klargör att personer som tillhör LSS personkrets har samma rätt som alla andra till vård och stöd i annan lagstiftning, närmast till socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Högsta förvaltningsdomstolen (HDF) har i flera mål slagit fast att om en person inte vill ha stöd enligt LSS kan de ansöka och få stöd enligt SoL.

En begäran om insats ska dock i första hand prövas mot LSS om personen tillhör dess personkrets. Därefter ska den eventuellt prövas mot socialtjänstlagen. Kombinationer av insatser från båda lagarna är inte ovanliga, då LSS avser specifika insatser enligt 9 §.

 

Paragraf 5: Verksamhetens mål

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Paragrafen anger de övergripande målen för verksamheten. De som omfattas av LSS ska få möjlighet att leva som andra. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.

Detta uttrycker de bärande principerna i handikappolitiken som tillgänglikhet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet.

Fokus i lagen görs även på individens egna önskningar och att rättigheterna är individuella. Personen ska kunna styra sin vardag.

Principen om kontinuitet innebär att personen och hens familj ska känna säkerhet att stöden inte plötsligt upphör eller förändrats, så länge behovet kvarstår.

 

Paragraf 6: Valfrihet och kvalitet

6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.

Paragrafen innehåller allmänna krav på verksamhetens inriktning. Bestämmelsen framhåller respekten för den enskildes egen vilja och behov. Det betyder att insatserna ska utformas i samverkan med den berörde eller om det rör en person under 18 år med vårdnadshavaren.

Verksamheten ska vara av god kvalitet, den ska systematiskt utvecklas och säkras fortlöpande. För att uppnå god kvalitet krävs enligt propositionen att flera grundläggande principer är tillgodosedda som rättssäkerhet, medinflytande, lättillgänglig service, ett bra bemötande samt inte minst att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet.

Det behövs dessutom ett medvetet och genomtänkt arbetssätt. Det krävs kontinuerlig utvärdering och kontroll. Kravet på kvalitet gäller både offentlig och enskild verksamhet.

Att särskilt beakta är att personalen ska ha den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift samtidigt som det bara finns formella krav på den som skall förestå verksamheten.

6 a § När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Paragrafen motsvarar kravet i artikel 3 i FN:s barnkonvention. Bestämmelsen får betydelse för insatserna i 9 §, för kommunens uppgifter i 15 § samt för tillstånds- och tillsynsverksamheten (som numera sköts av IVO).

Paragrafen ändrar inget av den enskildes övriga rättigheter enligt lagen.

 

Paragraf 7: Rätten till insatser

Denna paragraf handlar om rätten till insatser enlig LSS. Personkretsen enligt 1 § har, om behov finns, rätt till de specifika insatser som beskrivs i 9 §.
Undantaget är Daglig verksamhet där rätten bara avser personkrets 1 och 2, inte personkrets 3.

Den enskilde ska ha behov av insatsen i sin livsföring och behovet ska inte faktiskt tillgodoses på annat sätt.

7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1 till 9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

De personer som tillhör personkretsen har rätt till insatserna enligt 9 § under förutsättning; personen eller ställföreträdaren begär insatsen, personen behöver insatsen, behovet tillgogoses inte på annat sätt.

Vid en bedömning av den enskildes behov skall jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder.

Ett beslut om insatser enligt LSS är myndighetsutövning och förvaltningslagen, dvs. avslag skall vara skriftliga med anvisning hur man överklagar.
Ett avslag bör kunna hänföras till någon av följande grunder; sökande tillhör inte personkretsen, sökande har inte behov av insatsen, sökandes behov tillgodoses faktiskt på annat sätt.

Resursbrist är inget giltigt skäl! I 27 § framgår mer om överklagandeprocessen.

I bestämmelsen framgår att den enskilda ska tillförsäkras ”goda levnadsvillkor” till skillnad från ”skälig levnadsnivå” i socialtjänstlagen. LSS har en högre ambitionsnivå än socialtjänstlagen. Stöd enligt SoL ska vara rimligt. Stöd enligt LSS ska vara utmärkt.

Att särskilt beakta är att insatserna ska anpassas till mottagerens individuella behov!

Alla insatser ska ha en aktiverande prägel med syfte att även personer med stora funktionsnedsättningar ska kunna få ett så självständigt liv som är möjligt.
Att insatserna ska vara varaktiga eller, som det står i 5 §, ha kontinuitet innebär att tidsbegränsade beslut endast ska ges om insatsen i verkligheten är begränsad i tid, som ledsagning och kontaktperson.

För övriga insatser ska beslut gälla tills vidare och omprövning av dessa ska endast ske om behovet av insatsen eller insatserna har förändras väsentligt.

 

Paragraf 8: Begäran om insats

I denna paragraf markeras att LSS bygger på frivillighet, det vill säga att insatsen bara kan ges om individen begär den. Om begäran avser barn under 15 år krävs att vårdnadshavren begär insatsen. För personer från 15 till 18 år finns en gråzon där man i största möjliga omfattning ska ta hänsyn till personens egna viljeyttringar.

8 § Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne.
När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

8 a § I ett ärende som gäller insatser enligt 9 § har den enskilde rätt att muntligen vid besök lämna uppgifter inför nämnden, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Den enskilde ska underrättas om sin rätt enligt första stycket.

Denna rätt finns även i socialtjänstlagen, det vill säga rätten att muntligt framföra sin sak inför nämnden. Den möjligheten har särskilt stort värde för personer med funktionsnedsättningar. Begäran kan bara nekas om framställan är uppenbart ogrundad eller att den enskilde begär detta flera, upprepade gånger. Det får inte nekas av skäl som ”det saknar värde för handläggningen”. Det omfattar bara insatserna i 9 §.

 

Källor

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se

Handikapplagen LSS och annan närliggande lagstiftning; Karl Grunewald och Carl Leczinsky

LSS 2014 Stöd och service till vissa funktionshindrade; Bengt Olof Bergstrand

INTRA LSS-lagen om stöd och service (kompendium 2013)

reclaimLSS.org

 

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.

Beställ LSS-skolan 2017

Vinjett för LSS-skolan

Mest läst idag

Hetast på sajten just nu.

Barn drabbas hårdast av de nya, hårdare bedömningar av rätten till assistans som Försäkringskassan gör efter domarna...

- Socialstyrelsen bekräftar det som RBU har larmat om under lång tid. Kommunerna har inte kapacitet att möta...

Det var tänkt att de flesta som är beviljade assistans nu skulle ha en lugn period. Men för Jonathan, 11 år, och...

Fler ska få betalt på daglig verksamhet. Det vill Åsa Regnér, minister med ansvar för funktionshinderspolitiken. Hon...

Statliga utredaren Håkan Ceder föreslår att handikappersättningen och vårdbidraget slopas och ersätts med helt nya...

Brukar du tappa bort viktiga papper som läkartider, jobbscheman eller kurslistor? Med Evernote kan du fotografera...

Är problem med arbetsminnet ärftligt? Vad kan man göra för att träna upp arbetsminnet? Forskaren Torkel Klingberg...

Att få besked om att ens nyfödda barn har en hjärnskada leder ofta till att man som förälder hamnar i chock och kan...

Här bjuder Örebro habilitering på några smakprov. Övningarna presenteras här i kraftigt förenklad och förkortad...

Självklart ska personer med funktionsnedsättningar kunna konkurrera på lika villkor om jobben. Men många missar...

David Lega vill inrätta en ombudman för att stödja personer med funktionsnedsättningar och deras familjer i...

De nya arbetstidsreglerna inom personlig assistans har blivit en obehaglig överraskning för många. Brukare, anhöriga,...

Anklagelser haglade över regeringen på söndagens manifestation för assistans och LSS. Jan Björklund (L), Jonas...

PRESSMEDDELANDE. Under tisdagen avslöjades 2017 års vinnare i tävlingen Bästa LSS-kommun. Segern togs hem av...

Handikappersättning och vårdbidrag görs om i grunden. Förslag om detta kommer regeringen att lägga fram i en...

Självkänsla – vad är det?

Självkänsla innebär att du vet vem du är och tror på ditt eget...

Hur mycket får du i plånboken i år? 16 000 eller 108 000 kr i vårdbidrag - eller inget alls? Vi har räknat ut vad...

LSS-SKOLAN. Ledsagare och kontaktperson är två insatser enligt LSS som är avgörande för att personer med...

Regeringen vill ändra och förtydliga reglerna för bostadsanpassning från 1 juli 2018. En av de viktigaste nyheterna...

Stöd från omgivningen betyder mycket för den psykiska hälsan. Här delar Patrik Johansson med sig av sina...

Förändrad muskelspänning försvårar kroppens viljemässiga rörlighet och kan orsaka allvarliga problem med smärta och...

”Det viktigaste är att noga gå igenom sitt hjälpbehov. När en LSS-ansökan ska skrivas är det svårt att veta exakt...

Mobiler och surfplattor har kommit till hjälpmedelsvärlden för att stanna. Det senaste halvåret har antalet appar för...

Tidigare ärkebiskopen KG Hammar ställer sig på barrikaderna för LSS och personlig assistans. - Det känns som att vi...

Jag känner mig tom. Som ett skal som ser bra ut på utsidan, men innerst inne finns ingenting, bara ett mörker av oro...

När jag skrev min förra text, om vad som gäller nu för omprövningar och lagändringar, skrev jag att det fortfarande...

Lennart Jönsson har mött många människor som fått drömmen om ett jobb uppfylld. Och för att dessa personer ska bli...

Här fortsätter LSS-skolan. Den första lektionen handlade om de grundläggande principerna för lagen om stöd och service...

”Tidigare hade jag inte vågat sitta här utan Atlas.” Så inleder Britta Blomqvist sin berättelse om hur Atlas blev...

"Hon är tio veckor för tidigt född. Hon föddes utan immunförsvar", säger jag irriterat, för ja, jag går...

Har ditt barn svårt att få upp slem som samlas i luftvägarna? Här tipsar två experter om vad man kan göra för att...

Antalet friskolor som satsar på elever i behov av särskilt stöd har ökat, men de allra flesta ligger i...

950 fick avslag - Föräldrakrafts guide hjälper dig att få din ansökan beviljad.

Funktionsrätt Sveriges både vice ordföranden Pelle Kölhed och Ines Uusman hoppar av i protest mot Lars Ohly, uppger...

DEBATT. Jag har tidigare skrivit ett debattinlägg här på Föräldrakraft om att ”Uppdrag Granskning förstärker bilden...

Barn som vuxen - alla har vi mänskliga rättigheter. Vissa barn med omfattande funktionsnedsättning har rätt till...

I tisdags, den 21 november 2017, samlades finalisterna i spänd väntan på att juryn för ”Bästa LSS-kommun” skulle...

I januari avgörs framtiden för Lars Ohly som ordförande för Funktionsrätt Sverige. Det meddelar organisationen idag...

Nu ska regeringen ta fram sitt lagförslag. Därefter ska riksdagen rösta igenom det. Fram till dess får vi lita på...

GUIDE. Det har blivit allt svårare att få rätt i domstol vid tvister om stöd för personer med funktionsnedsättning....

En frihetskänsla utöver det vanliga. Det är omdömet för den nya armcykeln med elmotor som lanserades i Sverige...

En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen begränsar möjligheten att få personlig assistans för stora grupper,...

”Du kan också välja att annonsera i den lokala pressen eller att skicka in en insändare för att få tag på föräldrar...

LSS ska göra det möjligt för alla att vara självständiga och delaktiga. Lagen slår fast att alla har lika värde och att...

Varje år beviljar Försäkringskassan cirka 2 700 ansökningar om bidrag till arbetshjälpmedel. Men det borde vara ännu...

Vattenskalle har under de senaste årtiondena mer än halverats i Västsverige. Mycket av detta beror på att antalet...

Här är tips på kollon som Föräldrakraft publicerade i Tema Kollo i nr 1, 2013.

Chanserna att lyckas i skolan förbättras snabbt. Skolor skulle kunna flerfaldiga övningarna i att läsa, skriva och...

Om HejaOlika

hejaolika.se utges av förlaget FaktaPress AB. För mer information om FaktaPress, besök webbsidan www.faktapress.se