LSS-skolan lektion 2: Råd och stöd samt Personlig assistans

Harald Strand bjuder in till en ny lektion i LSS-skolan. Foto: Linnea Bengtsson.
Harald Strand bjuder in till en ny lektion i LSS-skolan. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Tidvis

 

2015-02-02

Här fortsätter LSS-skolan. Den första lektionen handlade om de grundläggande principerna för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I lektion 2 tar vi upp insatserna Råd och stöd samt Personlig assistans.

Men allra först ger vi här en överblick i form av en lista över de tio olika insatser som ingår i LSS.

I 7 § i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges rätten till de 10 speciella insatser som sedan anges i 9 §.

9 § Insatserna för särskilt stöd och service är

1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,
2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
3. ledsagarservice,
4. biträde av kontaktperson,
5. avlösarservice i hemmet,
6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,
10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.

 

Råd och stöd

(Insatsen Rådgivning och annat personligt stöd)

Insatsen Råd och stöd skall vara ett komplement till insatser inom sjukvård, omsorg, undervisning etcetera. Insatsen bör därför utgå från varje brukares individuella behov och utformas i samråd med denne. För vissa utförare har avsaknaden i precisering av insatsen inneburit kreativa lösningar som varit bra, men för andra används bristen på precisering som en begränsning.

Så här ansåg brukarna på ett seminarium att Råd och stöd ska fungera:
•    Utformas utifrån från den enskildes behov och önskemål
•    Riktas till den enskilde brukaren, men kan också involvera familjen och andra närstående
•    Kan ges av såväl enskilda experter som av samverkande team av experter
•    Kan ligga nära de medicinska kompetenserna likväl som omvårdnad
•    Kan innehålla behandlande moment när det är ett led i att utbildning av brukaren eller personer runt denne.
•    Ges av den expertis brukaren har behov av.
•    Utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv

Med Råd och stöd tänker vi på stödinsatser av en övergripande natur. Insatsen kan vara rådgivande och allmänt stödjande och kan ges av varierande experter som kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, dietist, talpedagog, läkare med flera.

Antalet personer som har insatsen Råd och stöd har minskat. En viktig förklaring till det är osäkerhet kring vad som ingår. 1998 hade 22 700 personer Råd och stöd. Fem år senare 2003 hade antalet personer minskat till 11 700. År 2013 hade antalet minskat ytterligare till 4 300 personer!

Råd och stöd är en viktig insats inte minst tidigt när en familj precis fått ett barn med funktionsnedsättning. En tidig insats är avgörande för barnets och familjens framtid. Fick jag, som har erfarenhet, råda skulle alla familjer få denna insats, och inte bara några få! Men tyvärr kan inte ens de som vill söker den här hjälpen få detta i Stockholms läns landsting beroende på otillräckliga resurser.

 

Så här tänkte politikerna när lagen stiftades

I LSS-propositionen skrev socialminister Bengt Westerberg:

"Personer som omfattas av den nya lagen skall tillförsäkras rätten till expertstöd. Sådant stöd skall kunna ges av företrädare för yrkeskategorier som t.ex. kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, talpedagog, logoped, arbetsterapeut och dietist. Insatserna skall vara ett komplement till t.ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst."

Det är landstingen som ansvarar för Råd och stöd, enligt 2 § i LSS, om inget annat avtalats. Övriga insatser i 9 § svarar kommunerna för.

När lagförslaget remissbehandlades hade några instanser andra åsikter. Sex landsting ifrågasatte att lagen skall omfatta bestämmelser om rådgivning och annat personligt stöd med hänsyn till gränsdragningsproblem gentemot hälso- och sjukvårdslagen och till risken för att parallella organisationer byggs upp. FUB ansåg att begreppen habilitering och rehabilitering skall användas i den nya lagen i stället för rådgivning och annat personligt stöd.

Ministern motiverade sitt förslag med att personer med svåra funktionshinder och deras anhöriga har en så utsatt situation att deras tillgång till kompletterande särskilt expertstöd måste lagregleras. Denna rätt skall tillförsäkra personer som tillhör lagens personkrets och deras anhöriga tillgång till sådana kvalificerade insatser från flera kompetensområden som behövs för att underlätta det dagliga livet.

 

Så här fungerar Råd och stöd idag

År 2001 fick en särskild utredare, Catharina Persson, i uppdrag av regeringen att utreda bland annat insatsen rådgivning och annat personligt stöd i LSS, då det fanns uppenbara gränsdragningsproblem mellan LSS och Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Till sin hjälp fick hon en stor expertgrupp med personer från bland annat Handikappförbunden, FUB och Socialstyrelsen.

I slutrapporten SOU 2004:103 konstaterar utredaren att tillämpningen av råd och stöd efter LSS ikraftträdande präglades av Socialstyrelsens Allmänna råd, 1994:1. Råd och stöd skall garantera att personer som tillhörde LSS personkrets får sina behov tillgodosedda om de inte tillgodoses på annat sätt. Många huvudmän såg att insatsen kunde innehålla habiliterings- och rehabiliteringsåtgärder som ett sätt att uppfylla intentionerna i LSS.

Regeringsrättens domar 1997 försämrade drastiskt förutsättningarna för att använda råd och stöd på det sätt som hittills gällt.

Regeringsrätten avkunnade den 3 juli 1997 två domar om rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS. En dom avsåg rätten till logopedbehandling och den andra rätten till teckenspråksundervisning. Regeringsrättsdomarna följde strikt lagtexten och motiveringarna i propositionen om LSS, och fastställde att habilitering/rehabilitering INTE ingår i rådgivning och annat personligt stöd, utan ingår istället i det ansvar landstingen har för habilitering/rehabilitering enligt HSL.

Många åtgärder som före 1997 kunde ingå i Råd och stöd betraktas numera som HSL-insatser och innehållet i Råd och stöd har begränsats. Detta har inneburit att insatsens värde som komplement blivit mindre och brukarnas möjlighet till inflytande och självbestämmande har försämrats. Det är tveksamt om dessa förändringar överensstämmer med syftet med LSS. 

Det är dock uppenbart att Råd och stöd enligt LSS har många likheter med habilitering och rehabilitering enligt HSL. För att skapa god kvalitet i insatsen Råd och stöd behöver stödet ofta ges i en sammanhållen kedja av medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska åtgärder. 

Regeringsrättens domar skärpte vikten av att göra en gränsdragning mellan dels habilitering eller annan hälso- och sjukvårdsinsats enligt HSL, dels rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS. Det har resulterat i en osäkerhet som har lett till att insatsen minskat avsevärt.

 

Personlig assistans

(Insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans)

Personlig assistans och assistansersättning är den LSS-insats som mer än någon annan har överstigit vad Handikapputredningen och lagstiftarna förväntade sig.

Karl Grunewald sa 2012 att assistansersättning är den mest positiva insatsen som personer med funktionsnedsättningar får: ”Det finns ingen insats som är så välkommen och som träffar så rätt, nämligen möjliggörandet av självständighet och självbestämmande”.

IFA (Intressegruppen för assistansberättiga) skriver att ”personlig assistans har inneburit en mycket stor förändring för många personers liv. Det brukar ibland kallas för en frihetsreform, för det var först genom LSS-lagstiftningen som personer med omfattande funktionsnedsättning fick möjlighet att bestämma med vad man vill ha hjälp, på vilket sätt och av vem. Genom den personliga assistansen kan man leva sitt liv på det sätt som man själv vill”.

Ökar eller minskar personlig assistans enligt LSS?

Enligt media och vissa politiker ökar personlig assistans ”okontrollerat” och ”lavinartat”. Vissa andra talar om ”galopperande kostnader”. Enligt vissa intresseorganisationer pågår en ”övervältring” av kostnader från Försäkringskassan till kommunerna.

Intresseorganisationer för de som har personlig assistans och vårdföretag som utför tjänsterna uppger dock en minskning för antalet personer som får personlig assistans genom Försäkringskassans restriktivare bedömning av ”grundläggande behov”.

Många påstående – men vem har rätt? Jag har gått igenom befintlig officiell statistik för personlig assistans och sammanställt det i tabellen nedan:

År

Antal
personer
i tusental

Antal tim-
mar per
vecka och
personKostnad
nominellt
i miljarder
kronor

Kostnad
justerad till
2012 års pris
i miljarder kr

199811,4805,28,0200013,6877,010,2200215,7929,813,4200416,79912,816,5200617,610416,116,5200819,010819,922,5201019,611321,823,5201219,911825,925,9

Anmärkning: Från år 2001 fick personerna behålla assistansen även efter de fyllt 65 år. Antal personer som får assistans från kommunen har varierat fram och åter med några hundra under perioden 2004-2012.

Kostnadsökningen beror på ökningen av antal personer, ökningen av antal timmar per person samt inflationen. Till exempel består ökningen från 2006 till 2012 på totalt ca 60 % av 13% ökat antal personer, 13 % ökat antal timmar, 28 % inflation och resterande 4 % på övrigt ej specificerade kostnader.

Antalet personer har under åren 2008-2012 ökat med cirka 300 per år. Under samna period har antalet timmar per person och vecka har i snitt ökat med 2,5 timmar per vecka.

Viss statistik finns även för tiden fram till 2014. Jag kan se att ökningen av antalet personer planat ut 2012-2014 och är mer blygsamma ca 70 personer per år. Ökningen av antalet timmar per person och vecka har dock fortsatt att öka med ca 3 timmar per vecka under dessa år.

Slutsatsen jag drar är att personlig assistans inte ökar eller minskar i någon högre grad under den senaste fem åren. Ökningen är i högsta grad modest räknat från 2008 och framåt!

 

Vad säger lagen och politikerna

Rätten till personlig assistans eller ekonomisk ersättning regleras i LSS och är avsedd för personer med svåra funktionsnedsättningar. Socialförsäkringsbalkens kapitel 51 reglerar assistansersättningen om behovet är mer än 20 timmar per vecka.

Vad personlig assistans innebär finns förtydligat i paragraferna 9 a-9 d i LSS.

Paragraferna 9 a och 9 b handlar om rätten till personlig assistans och utformningen av insatsen.

9 a § Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).
Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Både rätten till personlig assistans och assistansersättning gäller sedan 2001 även efter att personerna fyllt 65 år (paragraf 9 b).

Paragraferna 9 c och 9 d tillkom 2012 efter den så kallade ”Fuskutredningen” 2011, officiellt för att stävja fusket men kanske lika mycket för att ytterligare begränsa kostnadsökningen av personlig assistans.

Begreppet personlig assistans innebär att det skall vara fråga om ett personligt stöd knutet till en enskild person och finnas tillgängligt under alla tider då behov finns. Personlig assistans skall utföras av ett begränsat antal assistenter knutna till den enskilde personen och inte till en viss verksamhet.

Vissa grundläggande hjälpbehov ska föreligga för att man ska vara berättigad till personlig assistans. Alla grundläggande behov behöver inte föreligga samtidigt. Att enbart förmå (pusha) en person att tillgodose dessa sina behov berättigar inte till personlig assistans.

Insatsen ska, som också angavs i propositionen, vara förbehållen personer med svåra funktionsnedsättningar med integritetsnära behov. Idag får ca 16 000 personer personlig assistans via assistansersättningen från Försäkringskassan då deras grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka och ca 4 000 personer får personlig assistans av kommunen då de har stora varaktiga funktionsnedsättningar som kräver assistans, men där de grundläggande behoven enligt Försäkringskassan inte når upp till 20 timmar per vecka.

I LSS-propositionen 1992/93:159 föreslogs att personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, servicehus eller hos familj eller anhörig skall kunna erhålla en statlig ersättning, så kallad assistansersättning. Assistansersättning är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans och skall kunna lämnas till personer som har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Försäkringskassan fick ansvaret för handläggningen av assistansersättning. l propositionen skrevs ett förslag om en särskild lag om assistansersättning, LASS. LASS upphörde som egen lag 31 december 2010. LASS ersattes från 1 januari 2011 av Socialförsäkringsbalkens kapitel 51 vad gäller assistansersättningen. Utförandet med mera av personlig assistans regleras nu i LSS. Kontroll och tillsyn görs som för övriga LSS av IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

 

Något om Socialförsäkringsbalken 51 kapitel om assistansersättning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- rätten till assistansersättning i 2-6 §§,
- förmånstiden i 7 och 8 §§,
- beräkning av assistansersättning i 9-11 §§,
- omprövning vid ändrade förhållanden i 12 och 13 §§,
- utbetalning av assistansersättning i 14-19 §§,
- återbetalning av assistansersättning i 20 §,
- samverkan med kommunen i 21-23 §§, och
- uppgiftsskyldighet i 24 §.

 

Så här fungerar personlig assistans beviljad från Försäkringskassan idag

I de fall du är berättigad till personlig assistans för att dina grundläggande behov och det överstiger 20 timmar per vecka, kan du erhålla hjälp även för dina andra personliga behov, om de inte tillgodoses på annat sätt.

Assistansen kan ges av assistenter som är anställda av kommunen, kooperativa företag eller privata företag. Den assistansberättigade kan om han/hon önskar anställa sina egna assistenter i ett eget företag.

Omfattningen av stödet bör vara så att den enskildes hela behov av stöd omfattas, även de behov som inte i sig själv berättigar till personlig assistans. Dock ingår inte stödinsatser som inte görs tillsammans med brukaren, exempelvis städning, inköp och liknande. Man kan som framgår av lagtexten få rätt till dubbelassistans om vissa villkor uppfylls. Även en förälder kan anställas som personlig assistent för uppgifter utanför sitt ordinarie föräldraansvar. 

Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för personlig assistans enligt LSS, men även för assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken kapitel 51. Till exempel är kommunen skyldig att tillhandahålla assistansen om brukaren så önskar. Kommunen har även det övergripande finansiella ansvaret även om Försäkringskassan normalt betalar ut assistansersättningen. Skäliga kostnader för assistans är detsamma för kommunen som de schablonbelopp som anges i Socialförsäkringsbalken.  Kommunen får således ta ut avgift från den enskilde på samma belopp som denne erhåller från Försäkringskassan.

Personlig assistans är den insats som ökat mest sedan införandet av LSS 1994. Antalet personer har ökat från LSS-propositionen beräkning år 1993 om 7 000 personer till för närvarande ca 20 000 personer. Kommunen har alltid finansieringsansvaret för de första 20 timmarna per vecka. Om behov av fler än 20 timmar föreligger och att Försäkringskassan godkänt rätten till assistansersättning betalar Försäkringskassan ut denna ersättning.

Även antalet timmar per person och vecka har ökat från 80 år 1998 till 118 år 2012. I övriga nordiska länder är motsvarande insatser starkt begränsade. I Danmark finns ca 2 000 brukare med ca 100 timmar per vecka. I Norge finns ca 3 000 brukare med ca 33 timmar per vecka. I Finland finns ca 11 000 brukare med mindre än 25 timmar per vecka. Sverige är således ett föregångsland även avseende personlig assistans.

Socialstyrelsen betonar att personlig assistans inte bara har inneburit stora förbättringar för enskilda - utan också är ett kostnadseffektivt sätt att ge stöd till människor med omfattande funktionsnedsättning.

Sommaren 2008 släppte Socialstyrelsen rapporten "Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv" där man lyfter fram en rad ofta förbisedda fördelar med personlig assistans. Rapporten skriver att hemtjänst kostar cirka 70 procent mer per brukartimme än personlig assistans. Detta beror på att endast cirka hälften av hemtjänstens tid tillbringas hos brukaren, resten går till resor och annan kringtid. Vidare betonar rapporten att stöd i gruppboende eller i annan verksamhet är mindre flexibelt och kräver investeringar i särskilda bostäder.

Socialstyrelsen sammanfattar de samhällsekonomiska fördelarna så här i rapporten från 2008:

"Personlig assistans bidrar i mycket hög grad till att personer med svåra funktionsnedsättningar kan delta i samhällslivet och bestämma över sitt liv. Stödet är individuellt utformat och assistansen tillgodoser flera olika stödbehov. Personlig assistans har gjort det möjligt för anhöriga att både förvärvsarbeta utanför hemmet och få betalt för det utförda omsorgsarbetet. Föräldrar till barn med assistansersättning har i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd (socialbidrag)."

 

Källor

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se

Lag (1993:389) om assistansersättning; Riksdagen.se

Socialförsäkringsbalken 51 kap. Assistansersättning; Riksdagen.se

Handikapplagen LSS och annan närliggande lagstiftning; Karl Grunewald och Carl Leczinsky.

Intras kompendium om LSS-lagen om stöd och service (2013).

Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv; Socialstyrelsen 2008.

 

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.