Nyheter

Många blundar för våld mot kvinnor med funktionsnedsättning


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är minst lika vanligt som våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning.
– Många kvinnor med funktionsnedsättning blir ”avkönade”. Man pratar inte om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, utan våld mot personer med funktionsnedsättning, säger Wiveca Holst.

Våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är minst lika vanligt som våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning. Trots det är det många som inte vet eller tror att det förekommer och dessutom är kvinnor med funktionsnedsättning dubbelt utsatta, eftersom de ofta är mer beroende av den man eller personal som utsätter dem för våld.

Foto på Wiveca Holst.Problematiken har länge varit osynliggjord och många kvinnor med funktionsnedsättning blir ”avkönade”. Man pratar inte om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, utan våld mot personer med funktionsnedsättning.

– Handikapprörelsen har själv länge haft problem med genusfrågan. Man pratar aldrig om män och kvinnor med funktionsnedsättning, utan om ”personer”. Vi får inte glömma att det fortfarande handlar om våld mot kvinnor, även om de har en funktionsnedsättning, säger Wiveca Holst, projektledare för SoS 09 – om mäns våld mot kvinnor med funktionshinder.

Det är kvinnoorganisationen Forum Kvinnor och funktionshinder som driver projektet, som finansieras som ett regeringsuppdrag. Efter en rapport från Utredningsinstitutet Handu som utkom 2007, fick regeringen upp ögonen för problematiken och skrev bland annat in kvinnor med funktionsnedsättning som ett prioriterat område i regeringens ”Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor”.

– Efter det bestämde man att ett uppdrag måste bli att se till att handikapprörelsen själv prioriterar området, som inte varit så viktigt i alla organisationer. Då fanns det pengar att söka och vi fick 75 procent av dessa pengar för att driva vårt informations- och seminarieprojekt, berättar Wiveca Holst.

Hon menar att många förbund arbetat med frågan, men att flera somnat in sedan rapporten från Handu blev klar. Nu krävs ett större initiativ från handikapprörelsen.

– Inom kvinnorörelsen är kvinnor med funktionsnedsättning redan ett prioriterat område. Men eftersom kvinnor med funktionsnedsättning finns inom handikapprörelsen måste även de arbeta mer med våld mot kvinnor. Det här är också en grupp som i större utsträckning inte söker hjälp, säger Wiveca Holst.

Foto på Daniel Pollak och Maria Johansson.Maria Johansson, ordförande för DHR, De handikappades riksförbund, var med och tog fram rapporten från Handu, och håller med om att det krävs mer arbete med kvinnor med funktionsnedsättning.

– Många får en egen syn på sin sexualitet och en syn på oss själva som kvinnor. Man tänker att ”det får jag tåla”. Det finns också en glorifiering av icke funktionshindrade män som ”tar hand om” en kvinna med en funktionsnedsättning. Detta gör att personal och andra människor runt omkring kvinnan tar på sig andra glasögon och inte ser vad som händer, att mannen utnyttjar och utsätter kvinnan för våld, säger Maria Johansson.

Men det mest skrämmande, tycker Maria Johansson, är att politikerna blev så överraskade när Handu-rapporten kom ut 2007.

– Högt uppsatta politiker var chockade och hade tidigare inte trott att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning förekom på samma sätt som mot kvinnor utan funktionsnedsättning. Det säger väldigt mycket om synen på personer med funktionsnedsättning, säger Maria Johansson.

Daniel Pollak, språkrör hos Unga rörelsehindrade, håller med.

– Vi ska börja jobba med våra ungdomars självkänsla och identitet inom Unga rörelsehindrade. Det är många unga med funktionsnedsättning som har dålig självkänsla och det gör att man blir extra utsatt, säger Daniel Pollak.

Socialstyrelsen tar nya tag
Även Socialstyrelsen har fått i uppdrag att informera om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Sedan februari arbetar man med att ta fram ett utbildningsmaterial som ska vända sig till personliga assistenter och vårdpersonal som möter kvinnor i sitt arbete.

Foto på Ann Jönsson– Vårt uppdrag var först att ta fram ett material främst för personliga assistenter. Men eftersom det bara är en liten grupp kvinnor med funktionsnedsättning som har personlig assistans jämfört med alla kvinnor med funktionsnedsättning, kommer vi rikta oss till en mycket större målgrupp, säger Ann Jönsson, utredare hos Socialstyrelsen och ansvarig för projektet.

Utbildningsmaterialet är ännu inte påbörjat, men Ann Jönsson vill trycka på ett visst ord som är återkommande när det gäller kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld.

– Det är ordet beroende. Det handlar om kvinnor som är beroende antingen av en person i en nära relation eller beroende av personal som utsätter dem för kränkningar och våld. Det gör att det ofta är mycket svårare för kvinnorna att lämna en våldsam man, säger Ann Jönsson.

I september 2011 ska utbildningsmaterialet vara klart.

 

ANNONSER
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för STIL
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Primass
  • Annons för Fremia
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Made for Movement
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för JAG
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Unik Försäkring