Många med IF och psykisk sjukdom missades i covid-19-vaccineringen
Vaccineringen mot covid-19 missade alltför många personer med nedsatt kognitiv förmåga eller psykisk sjukdom.
– Det viktiga är inte bara att få upp täckningen, utan att se till att de som är absolut mest sköra får vaccin först, säger Anders W Jonsson som utrett genomförandet av vaccineringen.
LÄS ÄVEN: Långt kvar till krisberedskap för alla
Vaccinet nådde inte vissa riskgrupper
Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF), schizofreni och immunbristsjukdom tillhörde riskgrupperna för covid-19-pandemin.
Trots detta var vaccinationstäckningen extra låg för just dessa grupper, enligt den utredning som idag överlämnades till regeringen.
– Vissa riskgrupper kom man inte åt, framförallt de med nedsatt kognitiv förmåga och de med psykisk sjukdom, sa Anders W Jonsson på regeringens presskonferens på onsdagen den 15 november.
Ingen hade det direkta ansvaret
– Att man inte nådde dessa grupper hänger samman med att man inte gav det direkta ansvaret till någon. För flera andra medicinska riskgrupper gav man ansvarig läkare uppgiften att se till att patienten blev vaccinerad. För människor med nedsatt kognitiv förmåga och psykisk sjukdom sa man att ”ni tillhör en riskgrupp, så om ni kontaktar en vaccinationscentral är ni prioriterade”.
– Det måste vara mycket tydligare vem som har ansvaret att riskgrupperna erbjuds vaccination, och hur man ska följa upp det på ett effektivt sätt. Om man gör det tror jag att man når grupperna på ett effektivare sätt, sa Anders W Jonsson.
Nya verktyg för uppföljning behövs
En följd av detta är att utredningen nu föreslår att Folkhälsomyndigheten ska göra en förstudie om förbättrad uppföljning av vaccinationstäckning vid en pandemi.
Utredaren efterlyser även bättre planering och förberedelser inför kommande pandemier och liknande kriser.
Riskgrupper med låg vaccinationstäckning
Så här såg vaccinationstäckningen ut i juli 2021, för riskgrupper med låg täckning:
• Kronisk leversjukdom (42 procent vaccinerade)
• Bipolär sjukdom (42 procent)
• Schizofreni (53 procent)
• Intellektuell funktionsnedsättning (57 procent)
• Immunbristsjukdom (63 procent)
Räknat i högst antal antal ovaccinerade personer uppger utredningen låg täckning för grupperna hypertoni, cancersjukdom, bipolär sjukdom, kronisk leversjukdom samt intellektuell funktionsnedsättning.
Låg täckning bland LSS-personal
Även bland vård- och omsorgspersonalen finns skillnader i vaccinationstäckningen. Vid dos 3 är vaccinationstäckningen lägre bland personal inom hemtjänst och verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, än inom den somatiska slutenvården.
Patientorganisationer kan hjälpa till
Utredningen lyfter fram att informationen spelar stor roll för vaccintäckningen. Om man har kognitiva eller fysiska begränsningar kanske man inte kan ta till sig information, inte kan hantera tidsbokning eller inte kan sig till en vaccinplats.
Vaccinationstäckningen för dessa påverkas av hur informationen om möjligheten till vaccination ges och hur vaccinationen organiseras, heter det i utredningen.
”Vikten av att nå ut till de medicinska riskgrupperna med låg vaccinationstäckning via kända och förtroendeskapande vägar har framhållits som betydelsefull i utredningens samtal med intresseorganisationer. En mer effektiv väg att nå ut skulle därför ha kunnat vara att ge ansvaret för vaccinationen till patientansvarig läkare, kompletterat med att sprida informationen via patientorganisationer”, skriver utredaren.
Här finns utredningen
På regeringens webbplats finns mer information utredningen SOU 2023:73 Genomförandet av vaccineringen mot sjukdomen covid-19 – en utvärdering.
