Maya mår bättre utan läxor

Ur Tema Skola i Föräldrakraft nr 6, 2014.
Foto: Anna Pella.
Foto: Anna Pella.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Humana

 

2014-11-05

När Maya, 11 år, kommer hem från skolan behöver hon återhämtning och aktivitet. Det menar hennes mamma Malin Roca Ahlgren, som precis som lärar- och författarkollegan Pernilla Alm är övertygad om att en läxfri skola skulle gynna fler barn med neuropsykiatriska diagnoser.

Klockan är 14.35 torsdag eftermiddag på Kulturamas mellanstadium vid Danvikstull i Stockholm. Lektionerna är slut för dagen och Maya Roca Ahlgren i klass 5B kommer utsläntrande tillsammans med sina klasskamrater.

Maya visar skolans vilrum som hon kan gå till om hon har sovit dåligt och behöver en paus under skoldagen. Hon berättar att hon får använda dator som hjälpmedel och att hon sitter längst fram i klassrummet för att lättare kunna koncentrera sig på lektionerna.

– ADHD innebär att man lätt blir missförstådd och kan bli irriterad på småsaker. Att man har svårt att koncentrera sig, på läxor eller om man ska lyssna länge. Men också att man är konstnärlig, har bra idéer och är snabbtänkt. Jag är sprallig och har mycket energi, och jag gillar att stå inför klassen och redovisa. Jag vågar ta plats.

Maya säger att hon tycker mest om ämnena bild, slöjd och teater. Hon tycker även mycket om sång, dans och musik och vill gärna ägna sig åt det även när skoldagen är slut. Eller bara umgås med kompisar och familj.

Efter en överenskommelse mellan hemmet och skolan har Maya inga läxor. Vid behov erbjuder skolan istället extra studietid under skoldagen för att komma ikapp i skolarbetet.

Maya tycker att det är skönt att inte behöva bråka med sin mamma om huruvida läxorna är gjorda eller inte, och att slippa hålla reda på var skolböckerna är.

Mamma Malin Roca Ahlgren, håller med.

– Barn som Maya har svårt att planera, organisera, komma igång. De behöver en instruktion i taget och har mycket svårare än andra att göra läxor på egen hand. Dessutom behöver Maya återhämtning och aktivitet när hon kommer hem från skolan.
 


”ADHD innebär att man har svårt att koncentrera sig, på läxor eller om man ska lyssna länge. Men också att man är konstnärlig, har bra idéer och är snabbtänkt.”
 

– Då har hon använt all sin energi, eftersom hon behöver anstränga sig mycket mer än de andra i skolan vad gäller koncentration, uppmärksamhet och att kontrollera sina impulser.

Hon tycker inte heller att dagens sätt att undervisa och pröva elevers kunskaper passar barn som har ADHD.

– Många av dessa elever är motivationsstyrda och kreativa, tänker utanför ramen och kommer på lösningar och nya sätt, och är bra på att ifrågasätta och analysera. Detta är styrkor som ofta inte får komma till sin rätt.

Tyvärr, menar Malin, är självförtroendet dessutom ofta lågt och blir ännu sämre av att man får dåligt resultat på läxförhör vecka efter vecka.

– Upprepade misslyckanden och underpresterande ger ännu sämre självförtroende vilket leder till undvikandebeteende i form av skolk eller hemmasittande. Läxfri undervisning är därför en förebyggande fråga.

Malin beskriver hur skolan kan upplevas i sin nyutkomna bok ”Coolt med ADHD”, som handlar om en 11-årig flicka med ADHD. Till vardags är Malin lärare i moderna språk på högstadiet och har slutat att ge läxor till sina elever efter att hon lärt känna lärar- och författarkollegan Pernilla Alm.

Pernilla Alm är lärare i engelska och spanska på högstadiet. När hon skrev ett blogginlägg som ifrågasatte läxor förra hösten delades inlägget 130 000 gånger på några dagar. Hon blev bemött med mycket kritik, som gjorde henne mer och mer övertygad om att läxor bara finns av ”gammal vana”.

Hon bestämde sig för att ta reda på mer och intervjuade forskare, lärare, elever och föräldrar. Resultatet sammanställde hon i boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” som kom ut i augusti.

Boken visar att fler än hon ifrågasätter nyttan med läxor.

– Forskningen kring läxor spretar, men det enda alla är överens om är att läxor före årskurs fem inte har någon effekt, det kan till och med vara skadligt eftersom det kan ta bort lusten och motivationen till ämnet.

Eventuellt kan man se en liten positiv effekt av läxor på gymnasienivå.

Det vanligaste argumentet är att glosor och multiplikationstabellen måste ges som läxa eftersom det måste nötas in. Men även det går att göra i klassrummet, hävdar Pernilla.

– Att vara läxfri innebär att man använder skoltiden väl och är ledig när man kommer hem. Med läxfritt så tar undervisningen lite längre tid, men jag får med mig fler.

Pernilla upplever att det ofta är föräldrar som vill ha läxor, för att ”hålla koll” på sina barn. Men medan vissa barn får mycket hjälp med läxorna, får andra ingen alls. Ämnen utan läxor har också ofta lägre status bland eleverna.

– Vi vet att stress kryper allt längre ned i åldrarna och vi lärare jobbar ju som bekant på kvällarna, kanske är det därför vi tycker att eleverna också ska göra det? Men eleverna har ingen flextid. Enligt Skolverket har de ingen skyldighet att göra läxor på fritiden, men däremot hamnar de i ett sämre läge mot sina klasskamrater om de struntar i att göra läxan.

Om barnet har behov av extra stöd är det ännu sämre med läxor, anser Pernilla.

– Föräldrarna är inte specialpedagoger och kan kanske inte heller hantera de tekniska hjälpmedel eleven har behov av. Dessutom kan man ta död på lusten att lära. Jag har höjt en av mina elever två steg sedan jag slutade att ge läxor.

Pernilla beklagar också att det inte finns några riktlinjer kring läxor, varje pedagog gör på sitt eget sätt.

– Vi lärde oss ingenting på lärarutbildningen om hur läxor fungerar. Det är heller aldrig någon av mina chefer eller kollegor som lagt sig i om jag ger eller inte ger läxor till mina elever.

Den enda läxan Pernilla tycker har något värde, är att uppmuntra 15 minuters fri läsning varje dag.

– Men då ska det vara i en bok som barnet själv får välja. Ju mer jag har lärt mig, ju mindre kan jag försvara läxor. Vi säger att vi ska ha en likvärdig skola, och likvärdig betyder att man utgår från alla individers behov.

 

Anna Pella

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.