Menar vi allvar med alla barns rätt till utbildning?

Nu behövs snabbare utredningar och högre viten för skolor som inte sätter elevers behov främst, anser Anne Lönnermark och Nicklas Mårtensson.
Anne Lönnermark och Nicklas Mårtensson, Autism- och Aspergerförbundet.
Anne Lönnermark och Nicklas Mårtensson, Autism- och Aspergerförbundet.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Durewall

 

2017-03-23

DEBATTARTIKEL. I TV4:s Kalla fakta den 21 mars ser vi ett tydligt exempel på hur utsatt skolsituationen ofta är för elever med autism. I programmet får vi följa Conrad vars stöd skolan har tagit bort trots att han fortfarande behöver det och har rätt till enligt skollagen.

Tyvärr visar Autism- och Aspergerförbundets medlemsrådgivning och återkommande skolenkäter att Conrads skolsituation på inget sätt är unik. Minst en procent av befolkningen har autism vilket motsvarar över 10 000 elever i skolan. Alltför många av dessa barn slås ut i allt lägre åldrar.

Under tiden pratas det om hur viktigt det är att klara skolan för att undvika framtida utanförskap. Kostnaden för det utanförskapet är mycket högre än för det stöd som exempelvis Conrad behöver. Att undvika kostnader istället för att ge barnet rätt stöd verkar vara skolans främsta prioritet i Kalla faktas reportage vilket är cyniskt och upprörande att se.

Dagens styrning av skolväsendet främjar inte tidiga och nödvändiga insatser för att tillgodose alla barns rätt till utbildning. Att anmäla till Skolinspektionen är i många fall verkningslöst eftersom ärendena antingen läggs ner eller tar för lång tid. Barnet tvingas under tiden att byta skola eller kan i värsta fall bli tvunget att stanna hemma på grund av en övermäktig skolsituation. Något regelrätt skolval kan dessa familjer inte göra då ett reellt utbud av fungerande skolor oftast saknas för elever med autism.

Vår erfarenhet är att det inte är avgörande om skolan har en fristående eller kommunal huvudman utan om skolans ledning och personal har autismspecifik kompetens och att huvudmannen ger rätt förutsättningar. Kunskap om autism måste in i lärarutbildningarna, en speciallärarinriktning om autism behövs och lärarna måste också få stöd av en fungerande elevhälsa, tid för planering och handledning. Med dessa förutsättningar kan skolan skapa bra lösningar som inte behöver vara speciellt kostsamma och som också gynnar många andra elever.

Nu behövs snabbare utredningar och högre viten till skolor som inte sätter elevers behov främst

En mer flexibel syn på hur undervisning ska bedrivas skapar bättre möjligheter till att organisera grupper och undervisningsformer efter barnens behov. De barn som behöver mindre grupper för att utvecklas, vara trygga och känna sig delaktiga ska kunna få det utan att det ses som en nödlösning. Det är inget fel med att föredra och fungera bättre i mindre sammanhang. Olikhet måste vara normen och lösningarna ska spegla detta. Genom ett bra och respektfullt samarbete mellan skola och familj hittar man de bästa lösningarna för varje barn.

Ansvaret för att varje barn ska lyckas och må bra i skolan måste bli mycket tydligare och det måste också få snabbare och tydligare konsekvenser om det ansvaret inte tas. För att det ska bli verklighet behöver Skolinspektionen ha kortare utredningstider och kunna ge fler och högre viten till skolor som inte sätter elevers behov främst. Skolinspektionen ska dessutom alltid råda de skolor som har fått kritik att ta kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få deras kostnadsfria stöd. Idag tillåts den kortsiktiga ekonomin styra på bekostnad av barns rätt till utbildning och hälsa. Det måste bli slut på det nu!

Anne Lönnermark
Ordförande, Autism- och Aspergerförbundet

Nicklas Mårtensson
Förbundssekreterare, Autism- och Aspergerförbundet

Redaktionen

Kommentarer

Resursbrist och kompetensbrist har funnits länge

….kanske beror det på att samhället valt att blunda?
Min son med autism och utvecklingsstörning är drygt 40 år. Redan när han för nära 35 år sedan skulle börja skolan fanns bara ”skolplikt” för honom, men ingen plikt för kommunen att ha en anpassad skola för honom. Han fick i princip ingen skola, vilket naturligtvis påverkat hans livskvalité hela hans liv. Det är ju inte så att han är obildbar, det krävs bara kompetens och tålamod från hans lärare.
I min värd trodde jag det blivit bättre, då det är vad jag fått relaterat. Men bättre är långt ifrån bra, kan vi konstatera.
En orsak är det fria skolvalet (för ”normala” elever), en annan är ständiga besparingar i kommunerna och en tredje är den fortsatta bristen på lärare med kompetens om autism mm. Så problemet är inte nytt!

Harald
Strand
Harald Strand
Nej, tyvärr är ju detta inte…

Nej, tyvärr är ju detta inte nytt och vi borde ha kommit längre. Det finns kunskap att tillgå, men andra krafter verkar arbeta emot. Verkligen sorgligt att vi har så långt kvar till en jämlik skola.

Anne Lönnermark
Resursbrist oprofessionellt behandle

Ja, det är ingen överraskning att svenska skolan behandlar elever på detta sätt. Min son har lindring autism, kämpar hårt för att klara skolan, utan hjälp av skolan som inte agerar för att stödja honom.

Aguimar
Klassrumssituationen

Att acceptera och lära barnen att det är något positivt med olikheter, att alla har något positivt att bidra med är en bra grund för en trygg miljö. Det blir en positiv spiral som gynnar alla! Att genomföra en pedagogik som inkluderar alla, även elever med andra svårigheter än npf, kräver fortbildning. Pedagoger måste känna sig trygga i hur man hanterar dessa frågor i klassrummet. Specifika insatser är nödvändiga och bör styras upp av personal med djupare kunskap inom npf. I diskussionerna glömmer man ofta den resurs som finns bland barnen i att forma en tolerant miljö. Alla elever vinner på en sådan pedagogik då den täcker in många område som skolan har krav på sig att arbeta med. Utbildning inom detta område bör vara högt prioriterat för att ge trygghet hos lärare i att arbeta på ett sådant sätt. En bra grund att bygga vidare på, en mer specifik kunskap riktat mot specifika behov hos elever som behöver det.

Mia Wijk
Skolan skyller på föräldrarna

Inte nog med att skolorna vägrar ge stöd, de anmäler även föräldrarna till socialtjänsten för att på det sättet skylla problemen på föräldern. Föräldern tvingas föra ett tvåfrontskrig mot skolan och socialtjänsten (som också saknar kunskap om autism och ofta tolkar symtomen som brister i föräldraskapet).

Susanna

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.