Mer sexualkunskap i särskolan

Ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar behöver få mer men också bättre sexualkunskap i skolan.
Det menar Lotta Löfgren-Mårten­son, docent i hälsa och samhälle, som just nu jobbar med ett forskningsprojekt där hon tillsammans med gymnasieelever tar fram en modell för sexualkunskap i särskolan.

Allt började av en slump. Lotta hade som ung och nyexaminerad socionom fått en tjänst som särskolekurator. Gan­ska snart spred sig ryktet att Lotta, som var i ungefär samma ålder som de äldsta eleverna, kunde svara på frågor om kärlek och relationer, och kön ringlade sig lång utanför kuratorsmottagningen.

– Jag upptäckte att många av särskoleeleverna saknade information och kunskap om allmänmänskliga frågor, som inte hade med funktionsnedsättningen att göra.

Lotta märkte även att många av ungdomarna saknade integritet.

– Alla visste precis vem som var ihop med vem och andra mer ingående detaljer som jag idag aldrig skulle få veta om mina egna barn i samma ålder. Dess­utom uttryckte både föräldrar och skolpersonal stor oro kring sexualiteten. Jag upplevde över huvud taget att många tyckte och tänkte kring ungdomarna utan att fråga dem själva vad de ville och vad de undrade över.

Intresset väcktes snart att ta reda på mer om hur ungdomarna själva såg på kärlek, sexualitet och relationer. Hon skrev en avhandling i ämnet och 2003 tog hon emot RFSU:s pris för att ha gett röst åt en grupp som av olika skäl inte blivit lyssnade på tidigare. Under åren har det blivit både böcker för professionella och en rad lättlästa skönlitterära böcker för att föra forskningen till dem det gäller.

Den senaste boken ”Hur gör man?” handlar om sexualkunskap i särskolan och tar bland annat upp hur man gör för att bli ihop med någon.
– Många ungdomar har suttit hos mig och funderat över just denna tidlösa fråga, hur hittar jag någon som tycker om just mig?
Lotta Löfgren-Mårtenson betonar att det inte är illvilja utan snarare omsorg, ansvarsskänsla och överbeskydd som lett till att många ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar bär på missuppfattningar.

– En flicka kom till mig och frågade: ”Varför pirrar det i magen när Pella kysser mig, har det att göra med att jag har Downs syndrom?”
Hon har också hört personal och föräldrar uttrycka att ”det är så jobbigt eftersom hon eller han blir kär i alla nya ­assistenter”.

Ramarna för vårt liv
– Om man inte träffar så många nya män­niskor i sin vardag så är det ganska rimligt att man blir förtjust och nyfiken när det dyker upp någon ny. Ramarna för vårt liv påverkar oss mer än vi tror, säger Lotta Löfgren-Mårtenson.

– Den intellektuella funktionsnedsättningen gör att det är svårare att uppfatta koder, signaler och det som sägs mellan raderna. Det gör att man kan uppfattas som mer lättlurad och sårbar än andra, vilket gör att föräldrar och personal oroar sig för att den unga ska råka illa ut. Därför agerar de överbeskyddande.

En annan orsak är mediernas rapportering om flickor och pojkar med intellektuella funktionsnedsättningar som utsatts för sexualbrott.
– Jag vill inte bagatellisera en enda av dessa händelser, men det är viktigt att komma ihåg att de som utsatts ofta befinner sig i riskzonen både socialt, ekonomiskt och psykiskt. Men visst, det händer inget ont om man överbeskyddar, men det händer inget gott heller.

Modell för sexualkunskap
I det nya forskningsprojektet kommer Lot­ta Löfgren-Mårtenson tillsammans med gymnasieelever ta fram en ny modell för sexualkunskap i särskolan. Denna metod kommer vara grundad på intervjuer utifrån elevernas egna erfarenheter och modellen kommer att prövas för första gången nästa vår.

– Jag upplever att det har hänt en hel del positivt sedan jag började min kar­riär för 20 år sedan. Det är en helt annan öppenhet idag. Det är inte tabu att prata om detta längre. Men trots att skolpersonal vet att det är viktigt att informera så saknas metod och material. Om de istället kunde få utbildning och kontinuerlig handledning, skulle det varken bli så mycket eget tyckande eller utifrån den enskilda individens engagemang, utan istället utifrån ungdomarnas situation.

Hon tycker också att det i just dessa ungdomars fall är bra om de har någon annan än sina föräldrar att prata med i dessa frågor.
– Föräldrarna är ju så inblandade i dessa ungdomars privatliv ändå.

Samhällets påverkan
Lotta Löfgren-Mårtenson funderar också över hur samhället man lever i påverkar sexualiteten.

– Det heteronormativa familjeidealet som finns i vår del av världen kan kännas extra tungt om man redan känner sig utanför av andra skäl. Att både ha en funktionsnedsättning och dessutom vara homosexuell kan kännas ”too much”, vilket också anhöriga och personal kan tycka, och därför osynliggörs ofta andra sexuella riktningar än den gängse.

Lotta Löfgren-Mårtenson har som föreläsare och medlem i världsstyrelsen för sexuell hälsa (WAS) besökt många delar av världen och menar att vi i Sverige trots allt har kommit väldigt långt på många områden.

– Vi lever i en ankdamm. Men även inom Sveriges gränser skiljer det sig en hel del. I Skåne tycks finnas en liberalare syn på sexualitet än i Norrbotten. I USA skiljer det sig också mycket mellan olika stater, på vissa ställen är sexualkunskap fortfarande inte tillåtet i skolan, medan det på Hawaii funnits länge.

– Samtidigt blir samhället allt mer globaliserat och mångkulturellt och därför existerar många olika sexualmoraler samtidigt. Det kan bli särskilt komplicerat att förstå och förhålla sig till, om man har en intellektuell funktionsnedsättning.

Allas rätt
Drivkraften hos Lotta Löfgren-Mår­ten­son är alla människors rätt att utveckla sin potential utifrån sina förutsättningar. Hon skrattar och säger:

– Tänk om ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar gavs möjlighet att utveckla samma självkänsla och integritet och vara lika revolterande och oförskämda som alla andra tonåringar!

Hon har stött på ungdomar som haft svårt att hitta egna svar och istället sagt ”Mamma och pappa vet mitt bästa”.

– Ingen av mina barn säger så, men de är inte heller i samma livslånga beroendesituation till mig som barn med funktionsnedsättningar är till sina föräldrar. Alla människor ska ha rätt till information och sexualkunskap, att få vara ihop med vem man vill och att bemötas som en blivande vuxen man eller kvinna. Livet är för kort för att bli begränsad.