Misslyckat arbete av Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har misslyckats i sitt arbete att slussa ut ungdomar och vuxna med funktionshinder på arbetsmarknaden. En mängd åtgärdsinsatser finns att tillgå, trots detta känner företag inte till fördelarna. Arbetsförmedlingen har därmed misslyckats i sitt informationsarbete, menar riksrevisor Karin Lindell.
Bakom sig har hon Riksrevisionens utredning ”Utanförskap på arbetsmarknaden – Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga” från årsskiftet. Trots regeringens ambitiösa mål att bland annat höja sysselsättningsgraden hos personer med funktionshinder mer än för alla arbetslösa, har inget hänt i praktiken.
– Det är viktigt att informera vinstdrivande företag om insatser som till exempel lönebidrag, som innebär att företaget får bidrag till den anställdes lön på grund av dennes nedsatta arbetsförmåga. Min uppfattning är att Arbetsförmedlingen gärna slussar personer med funktionsnedsättning till allmännyttiga organisationer istället. De är bra de med, men målet är att få ut funktionshindrade på arbetsmarknaden, inte att hålla allmännyttiga organisationer under armarna med stöd i form av lönebidrag, säger Karin Lindell.
Tillträdande generaldirektör för Arbetsförmedlingen Angeles Bermudez-Svankvist är förvånad över att informationen till företag varit så pass dålig.
– Med ett förflutet som chef inom olika företag blev jag förvånad över hur lite jag själv visste om möjliga insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga. Det måste Arbetsförmedlingen bli bättre på och vi måste bli bättre på att följa upp insatser och hur företag ser på möjligheten att anställa ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, säger Angeles Bermudez-Svankvist.
Karin Lindell menar att regeringen brustit i sin styrning av de nya insatserna, men hon är samtidigt kritisk mot Arbetsförmedlingens handlande.
– Man måste bli bättre på att matcha de arbetssökande med rätt arbetsplatser. Det är viktigt att åka ut på arbetsplatsbesök och att hela tiden ompröva lönebidraget, säger Karin Lindell.
Målet är att man ska få lönebidrag i högst fyra år och att anställningen sedan ska gå över till en vanlig fast anställning i företaget. Varje år ska lönebidraget omprovas och efter fyra år måste man tydligt motivera varför en person ska fortsätta med lönebidrag.
– På många ställen görs ingen omprövning och ingen dokumentation finns kring varför arbetstagare fått fortsätta med lönebidrag, säger Karin Lindell.
Angeles Bermudez-Svankvist lovar nu att hon ska sätta sig in i frågan och uppmanar alla handikapporganisationer och ungdomsförbund att kontakta henne för att ge henne mer förståelse i frågan.
– Jag behöver hjälp från de som vet hur verkligheten ser ut och ser fram emot att prata med förbund som Unga Hörselskadade som jag precis träffat och ska föra en dialog med, säger Angeles Bermudez-Svankvist.
