Missnöjd med vården – hur gör jag för att byta läkare? | HejaOlika

Missnöjd med vården – hur gör jag för att byta läkare?

Marie Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson

Marie Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Hur hittar man rätt i ett ojämlikt vårdkaos? En oumbärlig guide från Marie Nilsson, AJ Personskador

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

HITTA RÄTT I VÅRDEN. Vi har dagligen kontakt med skadade eller sjuka klienter. De är spridda över hela Sverige. Vi ser att det är stor skillnad på vilken vård man får beroende på var i landet man bor, vem man är och vilken läkare man träffar. Det skriver Marie Nilsson, AJ Personskador. I den här artikeln tipsar hon om vad man själv kan göra för att få bättre hjälp inom vården.

Hur kan jag klaga på vården?

Från och med 1 januari 2018 gäller nya regler för klagomålshantering inom vården. Detta innebär att patienten inte längre ska anmäla felbehandlingar eller föra fram sitt klagomål till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) utan måste vända sig till den vårdinrättning som man upplevt har brustit i sin handläggning. Vi på Aj Personskador är oroade över hur patientens ställning försämras och därmed kanske också patientsäkerheten.

Vilken patient vågar lita på att den vårdinrättning som begått felet inte är jävig när de ska utreda vad som hänt? Vilka rutiner har varje enskild vårdinrättning och hur kontrolleras det att utredningen är opartisk och objektiv? Vi tror att många drabbade inte orkar anmäla när man råkat illa ut i vården.

Vi har dagligen kontakt med skadade eller sjuka klienter. De är spridda över hela Sverige. Vi ser att det är stor skillnad på vilken vård man får beroende på var i landet man bor, vem man är och vilken läkare man träffar.

När det skett en felbehandling är det inte ovanligt att journalföringen visar sig vara bristfällig och att viktig information saknas när händelsen sedan ska utredas.

Det är viktigt att som patient känna till att varje landsting eller region har en patientnämnd som man kan vända sig till och få hjälp med att föra fram sitt klagomål till aktuell vårdinrättning.

I vilka fall kan IVO utreda mitt ärende?

Under vissa förutsättningar kan IVO utreda klagomål efter att patienten vänt sig till vården eller patientnämnden. IVO har bara skyldighet att utreda händelser som medfört en bestående skada, väsentligt ökat vårdbehov eller där patienten avlidit.

Kan jag få någon ersättning om jag skadats inom vården?

Om du till följd av utebliven eller fördröjd diagnos, eller efter en felbehandling, fått ett försämrat hälsotillstånd och bestående men råder vi dig att så snart du förstått att du råkat ut för en skada i vården anmäler den till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, som handlägger patientförsäkringen som avser landstingssjukvården.

Visar LÖF:s utredning att dina besvär har samband med en felaktig behandling har du rätt till ersättning. Det är därför viktigt att du anmäler till LÖF eller, om det gäller en privat vårdgivare, tar reda på deras patientförsäkring och anmäler dit.

Jag får ingen hjälp av min läkare på vårdcentralen, vad ska jag göra?

Tänk efter vad det är som inte fungerar i din kontakt med din läkare. Förstår ni varandra? Har läkaren uppfattat vad det är du behöver hjälp med? Föreligger det något missförstånd som kan redas ut?

Vi på Aj Personskador lämnar ibland rådet att byta läkare, byta vårdcentral eller till och med byta sjukhus. Det kan ibland vara aktuellt att skriva egenremiss för att komma till en annan regions sjukhus för utredning och behandling.

När det handlar om att läkare ska utfärda intyg för sjukskrivning är det oerhört viktigt att kompetensen finns att uppfatta besvärsbilden hos patienten och tydligt påvisa i intyget vad som sätter ner arbetsförmågan. Kan läkaren inte detta är det absolut läge att byta till annan läkare. Ett bristfälligt läkarintyg kan medföra att Försäkringskassan nekar ersättning från socialförsäkringen.

Vi har i Läkartidningen nr 15, 2018, läst att flera regioner inför riktlinjer för hur man ska neka patienterna att byta läkare. Det sänker patientens rätt till adekvat vård och behandling. I vårt uppdrag som juridiska ombud i personskadeärenden vet vi att klientens framtid står och faller med om klienten har tur att få en bra läkarkontakt, som förstår, kan göra sig förstådd och även kan uttrycka sig på ett tydligt och bra sätt i de läkarintyg som Försäkringskassan och försäkringsbolag efterfrågar. Vi har alltför många gånger uppgivet läst bedrövliga intyg som inte går att förstå. Vi har haft gråtande klienter som inte vet vart de ska vända sig för att få ett sakligt och bra medicinskt underlag för att kunna erhålla sjukpenning eller annan förmån från socialförsäkringen, ersättning från försäkringsbolag eller framförallt rätt vård.

Som skadad eller sjuk är många beredda att resa långt bara man vet att rätt utredning och behandling kan ges.

Jag har problem med Försäkringskassan och min läkares intyg, vad ska jag göra?

När vi har kontakt med läkare som arbetar på vårdcentral hör vi ofta ”varför ska jag sjukskriva den här patienten, hen kommer i alla fall inte få det godkänt av Försäkringskassan”. Då undrar vi vems sida läkaren står på.

Vi har ärenden som efter flera år till slut har fått rätt i Förvaltningsrätten eller Kammarrätten och Försäkringskassan ska enligt domen utbetala ersättning retroaktivt. I dessa fall är det av största vikt att klienten i fråga kontinuerligt fortsatt varit sjukskriven. Om inte kommer Försäkringskassan meddela att förvisso har hen rätt till sjukpenning men vi ser ett glapp här där det saknas sjukintyg så då blir den sjukpenninggrundande inkomsten noll, och vi kan därför inte utbetala någon ersättning.

Vi vet att många läkare som arbetar på vårdcentraler är rädda för Försäkringskassan, därför kryssar man i fel rutor och man skriver gärna ”enligt patienten…” vilket förminskar värdet av ett intyg. Ett annat vanligt fel är att läkarna sjukskriver i korta perioder fast man med sunt förnuft vet att patienten aldrig kommer att komma tillbaka i arbete på heltid. Detta hämmar möjligheten för patienten att ansöka om sjukersättning eller arbetsskadelivränta. Försäkringskassan kan i sådana intyg inte utläsa att patienten i fråga har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Sjukskrivning på detta sätt kan pågå under flera år med enbart någon eller några veckors sjukskrivning åt gången. Har då läkaren dessutom kryssat i att prognosen är att patienten kommer att kunna återgå i sitt arbete är det helt kört med sjukersättning eller arbetsskadelivränta.

Vi råder alla att noga läsa igenom sina läkarintyg, är det en klient hos oss ber vi dem läsa upp vad som står eller skicka en kopia. Ibland kan vi direkt säga att det är ganska bra skrivet, men fel ruta är ikryssad, så det kommer bli avslag direkt. Vårt besked till klienten blir då att gå tillbaka till läkaren och be om rättelse av intyget.

Det vore önskvärt om läkarkåren tar utfärdande av läkarintyg på allvar. Även om man anser att Försäkringskassans frågor är irrelevanta måste de besvaras, eftersom patientens framtid står på spel. Det får inte förekomma att läkare lägger Försäkringskassans post längst ner i högen eller helt enkelt bestämmer sig för att de kompletterande frågorna är irrelevanta och därför inte behöver besvaras. Vi har klienter som måste tjata på sina läkare för att de ska besvara frågorna från Försäkringskassan, och det är inte ok. Ibland kommer svaren in för sent, eller inte alls, och då fattar Försäkringskassan beslut om att neka sjukpenning. Detta ökar ångesten och sjukdomsbilden hos patienten. Har man en läkare som inte formulerar intyg bra eller inte besvarar Försäkringskassans frågor är det dags att byta läkare och förmodligen vårdcentral.

Läkare har en gedigen medicinsk utbildning, till skillnad från handläggaren på Försäkringskassan eller försäkringsbolaget. När handläggaren trots det underkänner läkarens medicinska bedömning gäller det för patientansvarig läkare att gilla läget och hantera situationen enligt Försäkringskassans eller försäkringsbolagets spelregler, det vill säga prompt sända in önskade kompletteringar, kryssa i rätta rutor och så vidare. Tänk på vem som ska läsa intyget, formulera dig så att mottagaren förstår vad som menas. Uteblivna svar och kompletteringar drabbar patienten.

Tappar klienten sin ersättning från socialförsäkringen kommer hen inte få någon ersättning från till exempel sitt trafikförsäkringsbolag heller. Klienten blir då hänvisad till kommunen för att ansöka om ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd. Vi ser alltför många tragiska fall där ekonomin kraschar och klienten blir helt utslagen för resten av livet. När klienten inte längre kan betala hyran blir hen vräkt från sin bostad och får det väldigt svårt att komma på banan igen.

Vi läser i Läkartidningen nr 7, 2018 att Bräcke diakoni i Västsverige har inrättat särskilda sjukskrivningsteam för att ge patienterna mer tid och kontinuitet och att detta enligt läkarna upplevs som att det blir bättre för både patienterna och professionen. Det här är en arbetsmodell som vi hoppas att övriga landet tar efter. Då vet både läkaren och patienten att de har tid på sig att lyssna och berätta. Många patienter är nu så stressade över allt de vill ha sagt vid sitt läkarbesök att de glömmer hälften. Läkarna är lika stressade och missar att notera vissa saker som patienten tar upp.

Varför är det viktigt med ömsesidigt förtroende och trovärdighet?

Vi ser ofta allvarliga brister i journalföringen. Varför skriver man till exempel att ”alla vi 55+ är ju lite trötta”? Kanske kan det finnas en skillnad om man är 55+ och arbetar som läkare eller har arbetat 30 år inom tung industri med fysiskt tunga arbetsuppgifter.

”Patienten vill bli sjukskriven och vill bli sjukpensionär.” Nedlåtande noteringar är ingen hjälpt av, framförallt inte patienten. I detta fall framgick dessutom i journalunderlaget läkarens irritation över språkproblemen, men inget försök till att inför nästa återbesök boka in en tolk. Patienten tappade sin sjukpenning, blev nollad hos Försäkringskassan eftersom han inte förstod att även sjuka patienter ska anmäla sig som arbetsför hos Arbetsförmedlingen, för att skydda sin sjukpenninggrundande inkomst.

Om läkaren inte tycker om sin patient eller anser hen som icke trovärdig borde det finnas etiska regler för hur läkare ska agera. Att ge utlopp för sitt tvivel i nedlåtande journalnoteringar eller uppenbart bristfälliga sjukskrivningsintyg som leder till indragen sjukpenning är beklämmande. Det rätta borde vara att läkaren säger till patienten att ”jag som läkare uppfattar inte den besvärsbild som du beskriver som arbetshindrande och därför kan jag inte utfärda ett läkarintyg, men jag sätter upp dig till en kollega för en second opinion”. Det skulle vara ärligare och bättre än att låta patienten tro att läkaren tog seriöst på vad hen sa och skriver något riktigt bra.

Varför är det så viktigt att kommunikationen patient-läkare fungerar bra?

När det handlar om mötet mellan patient och läkare är kommunikationen av största vikt. Att patienten i läkarens ögon är trovärdig och att patienten känner ett förtroende för läkaren. Vi har tidigare skrivit om bristfälliga läkarintyg. Svenska läkare kan skriva bedrövliga intyg på grund av okunskap, ointresse eller kanske stress.

Från många utländska läkare ser vi intyg som är obegripliga till följd av att läkaren inte behärskar svenska språket ordentligt, eller för att de är främmande för svensk kultur och svenskt regelverk. Vi har tyvärr alltför många exempel på att patienten inte har kunnat göra sig förstådd och inte kunnat förstå läkaren. Det är oklart om verksamhetsansvarig har tänkt på patientsäkerheten.

Om jag som icke svensktalande patient har en läkartid kan jag boka in en tolk som hjälp vid mitt läkarbesök. Finns motsvarande möjlighet för den som är svensktalande men som fått en läkartid till en icke tillräckligt svensktalande läkare? Vi vill förtydliga att det finns många läkare i Sverige med utländsk bakgrund som är utmärkta läkare och som behärskar svenska språket men tyvärr alltför många som inte gör det.

Vad ska jag göra när jag inte förstår min läkare?

Ett enkelt exempel är en 17 årig flicka som sökte för magbesvär hos en vårdcentral i Västernorrland. Den läkare som hon träffade talade mycket bristfällig svenska. Hon uppfattade att han ville att hon skulle beskriva vilka besvär hon hade. När hon hade beskrivit sina magbesvär så frågar läkaren om hon har problem med magen. Han förstod uppenbarligen inte vad hon sa, och hon förstod inte vad han sa. Efter en stund förstod hon att besöket var över. I detta exempel fick patienten hjälp eftersom hennes pappa är överläkare på ett sjukhus och blev bestört över detta bemötande i primärvården. Han tog kontakt med verksamhetschefen på vårdcentralen och frågade om det verkligen skulle gå till så här. Patienten fick då hjälp med byte av läkare.

Med de nya riktlinjer som vissa regioner nu börjar arbeta efter är detta omöjligt. Vilket råd ska vi då ge de klienter som råkar ut för samma sak? Alla har inte en läkare i familjen som kan hjälpa till. Vårt råd förblir fortsatt att byta läkare.

Försäkringskassan kräver objektiva utredningar. Ska jag själv tala om för min läkare vilka undersökningar som ska göras?

Ja, det kanske du behöver göra för att till exempel din sjukskrivning ska godkännas.

Alla vet vid det här laget att Försäkringskassan efterfrågar objektiva utredningar och det är därför viktigt att alla behandlande läkare tänker till, vilka prover kan vara aktuella eller vilken annan åtgärd med t ex remiss för multimodal rehabilitering kan vi skicka patienten på.

En stor patientgrupp är de som drabbats av stressrelaterade sjukdomar och; glöm för allt i världen inte bort att ta ett gäng prover, kontrollera blodtryck och hjärta. Saknas det i underlaget till Försäkringskassan kommer patienten troligen inte få sin sjukpenning eftersom det saknas objektiva fynd. Att patienten gråter sig genom hela samtalet och upplevs som deprimerad räcker inte i bemärkelsen objektiva fynd.

Jag behöver remiss för fortsatt utredning på sjukhuset men min läkare vägrar. Vad ska jag göra?

Om du är säker på vilken slags utredning eller specialistkontakt du behöver ska du kontakta den vårdinrättningen direkt och fråga hur du ska gå tillväga. Du kan alltid skriva en egenremiss.

Vi ser ofta att klienter fastnar på vårdcentralen. Behandlande läkare vägrar remittera för ytterligare utredning, vad det än må gälla. Detta leder till att klienten får det extra kämpigt och i flera av våra fall blir tvungen att skriva en egenremiss för att resa till annan region för utredning och behandling, ibland även för privat vård som de får bekosta själva. Att komma rätt i vården och få adekvat hjälp är som ett lotteri.

Vart är vården på väg?

Vården i Sverige är ojämlik och det handlar mycket om att ha tur för att komma rätt i vårdkaoset.

De klienter som kommer till oss och ber om hjälp gör det av en anledning. De har råkat ut för personskada, sjukdom eller felbehandling (det gäller både vuxna och barn) och har inte fått hjälp vare sig inom vården eller hos försäkringsbolagen. Felbehandlingar är svåra, både med tanke på att ansvarig vårdinrättning ska göra utredningen om sig själva och att det fortfarande brister i journalnoteringar just när det handlar om felbehandlingar, man vill helt enkelt inte erkänna att något gick fel.

Grunden för all ersättning är att det medicinska underlaget är adekvat. Med ett bristfälligt underlag nekas ersättning från socialförsäkringen, och även från försäkringsbolag.

Samhället och myndigheter som Försäkringskassan kommer knappast att förändras nämnvärt under överskådlig framtid. Försäkringskassans rutiner lär inte gå att påverka, så därför måste läkarkåren tills vidare följa deras spelregler, hur bisarra de än förefaller.

Vilka är Aj Personskadors tips till enskilda för att komma vidare i vården?

1. Tänk igenom vad som inte fungerar i läkarkontakten och överväg alternativen, till exempel byte läkare och vårdcentral.

2. Vid misstänkt felbehandling: anmäl alltid din skada till LÖF.

3. Vid klagomål och anmälan om brister i vården: kontakta både aktuell vårdinrättning och patientnämnden i din region.

4. Läs alltid noga igenom läkarintyg och journaler. Vid felaktigheter kontakta din läkare för ändring.

Marie Nilsson, personskaderådgivare på Aj Personskador har de senaste 12 åren arbetat med försäkringsfrågor på ombudssidan i personskadeärenden. Hon möter personer som drabbats av svårigheter efter olika händelser som bland annat medfört funktionsnedsättningar, sjukskrivningar och en försämrad ekonomi.

Publicerad:
2019-09-29

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
Guider, Marie Nilsson, byta läkare, försäkringsersättning, klaga på vården, vården, vårdkaos


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content