Mitt barn klarar inte av att vara i skolan – vad kan jag göra?

Problematisk skolfrånvaro har ökat mycket de sista åren. Barn och unga klarar inte alltid att komma till skolan.

En studie av Autism- och Aspergerförbundet visar att mer än hälften av de elever som har en diagnos inom autismspektrat har, eller har haft, problematisk skolfrånvaro.

Skolor behöver göra ett stort förebyggande arbete med anpassningar så att färre drabbas. Om hur skolor och andra instanser runt eleverna kan jobba med de här eleverna, både förebyggande och när frånvaron är ett faktum tas upp i boken ”Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro”.

Denna artikel är skriven av en av bokens författare, Annelie Karlsson, som här ger tips om vad vi som föräldrar kan tänka på.

Förebyggande – om ni har barn som börjar tycka att det är svårt att gå till skolan

Ta kontakt med skolan och berätta om er oro.

Tillhör ni BUP eller habilitering, ta kontakt med dem och berätta om er oro.

Sänk kravnivån runt barnet, kolla om ni kan minska på eller skippa läxor och dra ner på annat där ni känner att det tar energi från barnet, t ex konflikter om att få barnet att åka med på släktkalas, diska eller vad det nu kan vara.

Ha en tät kontakt med skolan, åtminstone varje vecka. Be skolan utse någon som träffar barnet varje vecka enskilt och hjälper till att göra energibesparande åtgärder i skolan, sådana kan vara att slippa äta i stora matsalen, ha tillgång till vilrum, få hörselskydd eller andra anpassningar.

När frånvaron är ett faktum

Om ert barn är drabbat och inte har någon diagnos eller annan synbar anledning till att inte klara skolan: sök hjälp från sjukvården för att utreda varför ert barn mår som hen gör och varför skolan blir så svår att gå till.

Ni behöver ha ett gott samarbete med skolan. Ibland är ni upprörda av tidigare brist på stöd från skolan. Kämpa för att släppa det och arbeta på att få en god relation, där sparar ni mycket energi.

Ofta behöver föräldrar vara hemma eller jobba deltid en period. Detta ska gå att göra även med barn över 12 år. Barnet kan sjukskrivas av vårdcentralen om ni ännu inte kommit till BUP eller habilitering. Om detta inte fungerar: kolla om skolläkaren kan vara behjälplig.

Om ni är två föräldrar är det viktigt att bytas av och ge varandra andrum. Om du är ensam behövs förstärkning utifrån.

I hemmet behöver vardagen också fungera. Ni som föräldrar kommer vara trötta och slitna. Har ni någon ni kan be om hjälp, så gör det. Ofta kan det vara svårt för någon annan att ta hand om det barn som mår dåligt. Finns det fler barn i familjen så be om hjälp med dem. Andra saker ni kan be om hjälp med är hushållsarbete och annat praktiskt.

Om ni har fler barn, prata med de andra om rättvisa och att ett barn just nu mår dåligt och behöver mycket stöd under en period. Tänk på att barnet med problematisk skolfrånvaro är utslitet. Precis som en vuxen som får utmattningsdepression behövs lugn och rehabilitering för att kunna komma tillbaka. Saker som normalt går av sig själva tar extremt mycket energi. De som vanligtvis har svårt för intryck får när de mår sämre en förstärkt ”intrycksallergi”. Det kan t ex bli för svårt att äta alla måltider med familjen, om det är så, ge barnet mat på rummet. Huvudsaken är att det får i sig näring för att kunna må bättre.

För att få känna glädje, gör saker som barnet tycker är roligt. När barn är hemma från skolan för att de är förkylda brukar vi inte låta dem gå på fotbollsträning på kvällen. Men om barnet är hemma för att det är deppigt, låt det då göra allt det orkar som kan ge glädje. Vissa dagar och perioder kan det vara svårt att lämna sängen, när ork finns till mer, passa på. Fysisk aktivitet är bra för välmående, barnet orkar ofta inte så mycket, men bara att komma ut till en bänk på gården eller till och med sätta sig vid ett öppet fönster kan vara till hjälp.

Tänk efter vad som brukar få barnet att må bra och skratta. En del gillar att se på komediserier, andra ser på djurfilmer eller spelar kort med någon i familjen. Många mår bra av att känna sig ompysslade, få massage eller ett varmt bad. Det finns också hjälpmedel som kan ge lugn vid oro som tyngdtäcken och tyngdvästar.

Om barnet har vänner, försök få dem att behålla kontakten. Andra får vänner genom spel och olika forum på nätet, det kan vara ett utmärkt sätt att bryta isolering.

Som förälder kan vi ofta också få stöd genom olika nätforum. När vi går in och läser i nätforum behöver vi beakta att de som skriver där ofta är som oss själva, i en svår fas. Det blir för alla bättre med tiden, men då har vi inte samma behov av att skriva längre. Detta känns viktigt att ha med i tanken så att vi inte hamnar i katastroftänket att vår situation är oläkbar när vi läser om hur svårt andra också har det.

Kom ihåg att det inte alltid kommer att vara så här. Men det tar både tid och kraft för att komma vidare.

Boken ”Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro” är skriven av psykologerna Maria Bühler och Terése Österholm tillsammans med specialpedagog Annelie Karlsson. Alla tre har erfarenhet av att arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro och Annelie är dessutom förälder till barn som långa perioder inte klarat av att vara i skolan.

Läs mer om boken på förlaget Studentlitteraturs webbplats.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *