”Mycket bättre än vi hade hoppats”

Publicerat av
Anders Lindström
Dela

Den  andra årgången av deltagare i i3–projektet är mycket nöjda med hur arbetet är upplagt. På frågan om det har varit så bra som de hade hoppats och trott svarar de samstämmigt:
– Nej, det har varit mycket bättre!

Föräldrakrafts utsände träffar sex av sju under ett övningspass med studiebesökare från Göteborg (se föregående sida) och får sedan en pratstund med dem på skolan.

Johan Karlsson, smålänning som numera bor i Kristianstad, berättar att han har en kompis som var med i projektet första året och trodde att detta skulle passa Johan också.

Och det gör det, men så har han hållit på med idrott i många år, är aktiv i inne­bandy och har även basket, bågskytte och luft­gevär på listan över idrotter som
enga­gerar honom.

En del även som publik:

– Härligt när Vetlanda vann speed­­­­­way-SM, kommentarer han ett av fjolårets glädjeämnen i de småländska hemtrakterna.

Albin Svensson, också han från Kristianstad, berättar att han gick fordonsprogrammet på gymnasiet, men insåg att det skulle bli svårt att få jobb i fordonsbranschen med funktionsnedsättning som gör honom rullstolsburen.

Hans andra stora intresse är idrott och främst innebandy, och nu vill han satsa mer på det. Han har varit aktiv i fem år och har just också fått en ledarroll när lagets tidigare tränare har slutat.

Före detta elitsimmare är Christopher Helm från Tyringe, som också hållit på med innebandy, ishockey och kamp­sporter. Idag är han tränare för det enda(!) stående ishockeylaget inom svensk handikappidrott.

Christopher är också en idrottssupporter, han och Albin berättar att om sina gemensamma upplevelser från fotbollsderbyt mellan Malmö och Helsingborg. Av Albins vita HIF–tröja framgår att vi inte behöver tvivla över vilket lag de hejade på.

Gustaf Bengtsson, Hässle­holm, har varit ledare inom innebandy, och har också gått en kortare ledarutbildning som han nu ville följa upp.

Daniel Löfkvist från Höör berättar att han var på Fritidsfestivalen där, och då fick tipset om det här projektet på Furuboda. Inom idrotten har han varit simmare, och även hållit på med innebandy.

Emil Eriksson, från Simrishamn men boende i Kristianstad, medger att det var något av en slump att han hamnade här, han hade sökt många utbildningar. Men Emil, som mest ägnat sig åt fotboll, är liksom de andra i gruppen nöjd med hur det blev.

Det känns bra att vara här och det är bara en fördel att det praktiska inslaget är stort: det är bara onsdagsförmiddagarna som ägnas åt teori.

– Det är bra att det är mycket praktiskt, för det är där man lär sig, tycker Albin. Och Daniel sammanfattar sina intryck av den första tiden på Furuboda:

– Jag börjar lära mig hur människor funkar!

Den sjunde medarbetaren, som är sjuk den dagen vi hälsar på, heter Albin Lindell och kommer från Malmö. Han har en bakgrund som kälkhockeyspelare och har spelat i landslaget i den sporten. Nu är han aktiv inom innebandy.

Artikeln publicerades 2013-10-15

Publicerat av
Anders Lindström
Nyckelord: idrottledarskap