Mycket enklare att få aktivitetsersättning – avslagen minskar kraftigt

Det har blivit mycket enklare att få aktivitetsersättning, trots att reglerna inte ändrats.
Trenden är mycket tydlig: Försäkringskassans avslag minskar både stadigt och snabbt.
Från 40 procent 2018 till 25 procent 2021.

MISSA INTE VÅR GUIDE: Så funkar aktivitetsersättning och sjukersättning

Ryckighet försvårar ungas möjligheter till självständighet

Att fler beviljas ersättning är en välkommen nyhet. Men ryckigheten i Försäkringskassans handläggning skapar problem.

De föregående åren hade avslagen ökat kraftigt, med flera hundra procent.

– Möjligheten till en självständigt liv begränsas när man inte kan lita på tryggheten i ersättningen. Unga förlorar framtidshoppet när de tvingas bo kvar hemma, och kanske inte vågar satsa på en yrkesutbildning, säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Attention till HejaOlika.

Regeringens signaler har varit påverkat

Försäkringskassan har fått hård kritik för den tuffa linjen med emellanåt 40 procent avslag på alla ansökningar. Men nu har det alltså vänt – och rejält så, men utan någon egentlig förklaring.

– Vi har lite svårt att förstå vad som förändrats. Lagstiftningen har inte förändrats, men ändå har utvecklingen gått åt olika håll. Sannolikt har regeringens signaler varit avgörande. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har ju tydligt sagt att personer som inte kan arbeta måste kunna lita på socialförsäkringarna, säger Ann-Kristin Sandberg.

Hob menar att den tidigare trenden med ökande avslag var väldigt oroande.

– Allt fler har fått avslag. Försäkringskassan har enbart tagit hänsyn till läkarintygen. Har de brustit det minsta lilla har det blivit avslag. Unga med funktionsnedsättningar har drabbats hårt och i många fall haft svårt att försörja sig. Antingen har föräldrarna fått gå in och betala eller så har man fått söka försörjningsstöd med all den press som det innebär, säger Ann-Kristin Sandberg.

Trenden måste bestå, och nivåerna ses över

Maria Sivall, förbundsjurist på Autism och Aspergerförbundet, säger att det är glädjande att Försäkringskassan nu i större utsträckning beviljar ersättningen. Samtidigt finns en oro över ryckigheten i bedömningarna:

– Det är av vikt att den nuvarande trenden består då stödet är av avgörande betydelse för många grupper. Ett avslag kan innebära att man som enskild person tvingats söka ekonomiskt bistånd.

– Vi anser att det är en mycket viktig ersättning. Personer med funktionsnedsättning som har aktivitetsersättning är en av de grupper som har absolut sämst ekonomi och mycket små möjligheter att förbättra den, därför behöver även nivåerna i ersättningen ses över regelbundet.

– Även om lagstiftningen är densamma så tolkar vi att Försäkringskassan tagit till sig av den kritik som vi och flera andra förbund framfört under flera år. Det är tydligt att Försäkringskassan har breddat sina bedömningsgrunder samt att rättspraxis har förändrats, säger Maria Sivall.

Hur utvecklas andelen avslag och beviljanden?

Diagrammet nedan bygger på Försäkringskassans statistikdatabas. Länk till siffrorna.

[wpdatachart id=12]

Vändning sammanföll med direktiv till utredning

Även sett över längre tid har utvecklingen för aktivitetsersättningen varit mycket instabil.

År 2021 djupdök statens utredare Samuel Engblom i frågan om varför besluten har varierat så mycket.

I utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet”, SOU 2021:69, beskrev han att nybeviljandet av aktivitetsersättning hade minskat kraftigt, framför allt sedan 2016. Avslagsfrekvensen ökade från 13 procent år 2014 till 40 procent år 2019. Även för ansökan om ny period med ersättning var ökningen av andelen avslag mycket stor och gick från 3 procent år 2014 till 17 procent år 2018. Från 2019 vände det och fler började beviljas ersättning.

”Detta har inträffat samtidigt som regeringen genom denna utrednings direktiv samt genom att ge ett uppdrag till ISF, har uppmärksammat att andelen avslag inom aktivitetsersättningen har ökat”, skrev Samuel Engblom i utredningen.

Variationen äventyrar rättssäkerheten

Stora variationer och en instabil tillämpning leder till flera allvarliga problem.

”När tillämpningen varierar över tid utan att några större regeländringar har genomförts för sjukförsäkringen kan det äventyra rättssäkerheten över tid. Dessutom finns det en risk för att tilltron till socialförsäkringssystemet och förtroendet för Försäkringskassan skadas”, skrev Samuel Engblom i utredningen.

Vilka vägledande domar påverkar andelen avslag?

Signaler från regeringen tycks spela stor roll för hur andelen avslag utvecklas. Men det finns fler faktorer.

Under 2016 genomförde Försäkringskassan en så kallad rättslig kvalitetsuppföljning av handläggningen. Fokus låg bland annat på brister i läkarintyg och medicinska underlag, samt på bedömningen av arbetsmarknadsbegreppet. Uppföljningen är omstridd och även inom Försäkringskassan har det funnits delade meningar om detta arbete, vilket framgår av Samuel Engbloms utredning. Kvalitetsuppföljningen hade dock stor betydelse för att avslagen ökade efter 2016.

Att utvecklingen sedan vände ,och avslagen började minska år 2019, kan bero på vägledande domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Domarna från kammarrätten handlar om vilka uppgifter som bör finnas i den medicinska utredningen och hur uppgifterna ska värderas. Domarna klargör att avsaknaden av ”objektiva undersökningsfynd” inte är avgörande för rätten till aktivitetsersättning. Detta ökar möjligheten att beviljas ersättning.

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2019 ref. 48, som meddelades i oktober 2019 preciserar och begränsar det så kallade arbetsmarknadsbegreppet. Även denna dom ökar möjligheten att beviljas ersättning.

Vilken roll spelar Försäkringskassans egen styrning?

Olika rättsfall och signaler från regeringen har alltså bidragit till att avslagen svängt upp och ned. Men även Försäkringkassans egen ledning har ett stort ansvar. Statliga utredaren Samuel Engblom påpekar att Försäkringskassans skrift Domsnytt har stor betydelse för handläggningen. I Domsnytt lyfter man även fram äldre kammarrättsavgöranden vilket kan förändra handläggningen många år efter själv domen.

Hur många har aktivitetsersättning?

Trots att avslagen minskar kraftigt har antalet personer med ersättning ännu inte vänt uppåt. I januari 2022 hade 28 441 personer aktivitetsersättning. Det är nästan 10 000 färre än det var år 2017.

Diagrammet nedan bygger på Försäkringskassans statistikdatabas. Länk till siffrorna.

[wpdatachart id=13]

Ungefär lika många män som kvinnor har ersättningen, även om det på senare tid blivit en liten överrepresentation för män.

De flesta (nio av tio) som har aktivitetsersättning har det på garantinivå – den lägsta ersättningen. De flesta har haft en sjukdom eller funktionsnedsättning sedan unga år och har aldrig haft möjlighet att förvärvsarbeta.

LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs sjuk- och aktivitetsersättningen 2022
Tusentals fler kan kan få sjuk- och aktivitetssersättning redan 2022