När 1 blir 3: Därför missar vi de mest lönsamma investeringarna

ANALYS. Memoplanner är en dator med många hjälpmedel inbyggda. En investering som vore klart lönsam för många skolelever eller arbetstagare. Men prislappen på cirka 30 000 kronor är alltför hög för att den ska förskrivas.

Hjälpmedelsinstitutets Monica Rydén tog nyligen upp problemet på ett semi­na­rium anordnat av Socialdepar­tementet.

– Investeringen i en smart mobil som Memoplanner kan man tjäna in på drygt ett år. En kommunalt investerad krona ger tre kronor tillbaka inom fem år. Om personen dessutom får jobb blir det en ytterligare vinst på 72 000 kronor per år, sa Monica Rydén.

Memoplanner är ett av flera exempel på hjälpmedel som är samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, men ändå anses för dyra för att förskrivas som hjälpmedel.

– Vi försöker ta fram enklare produkter som blir billigare, säger Erland Pontusson, vd för Abilia som har utvecklat Memoplanner.
– Samtidigt tappar man en del av systemtänket om man förenklar. Memoplanner är en del i ett system, där föräldrar kan hjälpa till med planeringen via internet. Men vi kan också tänka oss andra upplägg där man exempelvis betalar en månadsavgift om skolan tycker att investeringen är för stor, säger Erland Pontusson.

Många smarta hjälpmedel har satt Sverige på kartan och väckt uppmärksamhet långt utanför gränserna.
– Tyvärr missar man att många hjälpmedel som är lite dyrare ofta är kostnadseffektiva för samhället. Om unga kan gå i vanliga skolor istället för speciella skolor är det ofta en fördel både för individen och samhällsekonomin. En investering som gör det möjligt för en person att klara ett arbete kan ge en besparing på miljoner för samhället, säger Erland Pontusson.

Abilias Handifon är ett annat kognitivt hjälpmedel som allt som ofta blir för dyr, trots dess många fördelar.
– Det är klart att den blir dyrare än vanliga konsumentmobiler när vi inte har större volym än några tusen per år, säger Erland Pontusson. Priserna på våra produkter som är speciella hjälpmedel kan aldrig komma ned på samma nivåer som generella konsumentprodukter.

I Norge, där Abilia också är verksamt, är det enklare att få gehör för ett helhetstänk, menar Erland Pontusson.
– Där har staten ett helhetsansvar, så där tar man hänsyn till besparingar som kan göras inom boende etcetera om man investerar i hjälpmedel. En äldre person som kan bo kvar hemma kan innebära en halv miljon i besparing varje år. Det är den typen av tänk som behövs.

På arbetsplatserna går det ofta att lösa behovet av hjälpmedel, menar Erland Pontusson.
– Vi pratar mycket med Arbetsför­med­lingen och de ser det som en investering att anpassa arbetsplatserna så att fler kan jobba. Där finns även budgetar för det. Inom skolan däremot behövs nya initiativ.

Just nu kommer en flod av appar till mobiltelefoner, varav många kan användas som hjälpmedel. Många är både tuffa och lätt att använda.
– Alla pratar om appar och det tvingar fram ett nytänkande. Appar är billigare lösningar än vi normalt jobbar med men saknar ofta support. Man kan inte ladda ned en app för 250 kronor och tro att allt är klart!

– Vi som utvecklar mer komplexa produkter tar nu också fram appar, men med support. Vi gör inte bara en mjukvara utan kommer även att ge service och support. Appar är inte frälsningen men de bidrar till att vi nu får en snabbare utveckling och mer användarvänliga produkter.
– Vi har mycket att lära av it-industrin. Det jag oroar mig för är att man utrustar många unga brukare med mobil-appar som är väldigt generella och inte anpassningsbara för individen.

Att jättar som Apple och Microsoft skulle ta över en del av hjälpmedelsmarknaden tror han dock inte.
– Hjälpmedelsområdet är extremt litet i deras ögon. Det har vi sett på marknaden för ögonstyrning. När jättarna kommer in pratar de om miljoner användare på konsumentmarknaden. De tycker att vårt segment är så litet att de inte bryr sig om det.

Allt medan app-världen växer siktar även Abili på att snabbt bli allt större, bland annat genom att köpa andra hjälpmedelstillverkare.
– Vi ska växa för att sätta ännu mer kraft i utveckling av nya produkter. Idag är vi 100 personer och har 200 miljoner kronor i omsättning. Det vill vi öka till en halv miljard inom två, tre år. Vi tittar på att förvärva eller gå ihop med något annat företag i västeuropa som har kompletterande produkter inom kommunikation och kognition.

Finns det gott om sådana företag?
– Nej, de är ganska få. Det finns många som har en nisch men ganska få som har en bred utveckling. Vi tittar på båda grupperna. Några små har fantastiska spetsprodukter, andra är lite större företag. Vi pratar med en handfull företag och kommer att göra affär under det här året, säger Erland Pontusson.