Nästan alla gillar Cristinas utredning – men vad är det man hoppas på?
Cristina Husmark Pehrsson stod i centrum när debatten Vägen till arbete anordnades i Almedalen den 2 juli.
Och de allra flesta hyllade hennes förslag till förenklingar och förbättringar.
Men vad är det allra viktigaste i hennes omtalade Funka-utredning om stöd på arbetsmarknaden?
Cristina Husmark Pehrsson inledde debatten med en presentation då hon berättade att drygt 900 000 svenskar sägs ha funktionsnedsättning.
– Hälften av dem har arbete men flera hundra tusen knackar på dörren hos Arbetsförmedlingen.
– Men när man knackar på hos Arbetsförmedlingen kan det ta förbaskat lång tid. För 60 procent tar det mer än två år innan man får hjälp. Det blir många ”tappade sugar” på vägen och det är många inblandade i att förhala hjälpen, sa Cristina Husmark Pehrsson.
Stöden på arbetsmarknaden idag är för många och för krångliga. Handläggarna på Arbetsförmedlingen har svårt att ha koll på dem. Därför lär man sig vissa stöd och använder bara dem. Ett annat problem är att de personer som får stöd blir kvar i systemet, det händer för lite.
Funka-utredningen vill slå ihop dagens stöd till endast två; trygghetsanställningar för de som har större behov av stöd och utvecklingsanställningar för de som har mindre problem och inte behöver stöd under mer än två år.
Funka vill underlätta på flera andra sätt. Arbetsgivare ska kunna anställa anhöriga med lönestöd, till exempel ska en förälder kunna starta ett hunddagis och anställa sonen eller dottern som har funktionsnedsättning.
Om man som anställd drabbas av en funktionsnedsättning ska man också ha rätt till lönestöd, för att därmed kunna behålla jobbet, till skillnad från idag då man måste vara arbetslös för att komma ifråga för stödet.
– Det viktigaste av alla förslag i Funkautredningen är att höja taket för lönebidraget från dagens 16 700 till 19 800 kronor och göra bidraget indexerat, sa Cristina Husmark Pehrsson.
– Med det låga lönebidrag idag får bara ett par procent av arbetsgivarna täckning för de kostnader de borde få täckning för. Arbetsgivare får själva betala för den kompensation för nedsatt förmåga man borde få.
– Det är inte konstigt att det blir pengar över ur statens anslag för lönebidrag. Arbetsgivare är helt enkelt inte lockade av att anställa någon med lönestöd om man själva måste betala för en del av den nedsatta arbetsförmågan ur egen ficka.
En av många som vill prata med Cristina Husmark Pehrsson på minglet efter debatten var Ingemar Färm, ordförande i Migränförbundet. Foto: Linnea Bengtsson.
Funka-utredningen vill också att staten garanterar att personer med lönestöd får normala försäkringar för tjänstepension, gruppliv och arbetsskada.
– Det finns arbetsgivare där försäkringar idag kan vara ett bekymmer. Och tänk dig den som arbetar i många år, som går i pension och upptäcker att arbetsgivaren inte har betalat tjänstepension. Eller den som blir skadad och upptäcker att det inte finns någon arbetsskadeförsäkring.
– Mitt förslag är att staten ska betala in försäkringspremierna, så att alla med lönestöd vet att de har dessa försäkringar.
Funka-utredningen har många väldigt bra förslag, kommenterade Gustav Nilsson, M-ledamot av arbetsmarknadsutskottet.
– Regeringen har tillsatt Funka för att få en bättre arbetsmarknad. Alla remissinstanser har inte tagit ställning än, men jag hoppas att det blir ”gröna lappen” som kommer att gälla, sa han på debatten.